"En smiley gör inte alltid jobbet" • Elaine Eksvärd redo att lära Uppsalas unga snacka snyggt

"Men du lyssnar ju inte på vad jag säger" – eller är det faktiskt så att vi, mitt bland alla snaps och selfies, håller på att förlora vår förmåga att uttrycka oss så att andra förstår? Svaret är inte givet i en tid där vissa varnar för en språklig kris, medan andra hävdar att en väl vald smiley säger mer än tusen ord. Säkert är att de digitala plattformarna just nu förändrar vårt sätt att kommunicera i grunden.

– Retorik handlar mindre om konsten att tala och mer om att få människor att vilja lyssna. Du kan vara superkompetent med fantastiska idéer, men ändå misslyckas om du inte kan förmedla det du har att säga. Det innebär att vi måste anpassa vårt språk till den tid vi lever i. Men också att vi måste komma ihåg vem vi pratar med. Ska du övertyga en lärare eller en framtida arbetsgivare om dina kvaliteter kommer en smiley förmodligen inte att göra jobbet, säger retorikexperten Elaine Eksvärd.

Att böcker fått konkurrens från ändlösa flöden av korta videoklipp bidrar sannolikt till utvecklingen. En rad studier ger skäl till oro. Skolverkets statistik visar hur antalet elever i årskurs 6 med godkänt betyg i svenska minskar. I de internationella PISA-mätningarna har Sveriges niondeklassares läsförståelse sedan år 2000 rasat från världsbäst till en historisk lägstanivå. En enkätundersökning bland svenska lärare bekräftar bilden: skrivförmågan i klassrummen har definitivt sett bättre dagar.

– Om elever inte lär sig skriva ordentligt vingklipper vi deras förmåga att ta in kunskap och lösa problem. Att i det läget låta dem fota av tavlan, skriva med rättstavningsprogram och ersätta läsning med lyssning är i min värld direkt kontraproduktivt. I synnerhet för barn från resurssvaga miljöer. Istället måste skolan ge varje barn och ungdom tid och hjälp att behärska sitt språk, konstaterar Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Självklart rymmer språklådan även ljusglimtar. Ett stort plus är att ungas integration av engelskan i sitt tal ger dem en värdefull plattform i vår globaliserade värld. På nationell nivå visar studier att svenska gymnasieelever snabbt kan producera texter. De visar också att våra tonåringar är duktiga och har gott självförtroende när det gäller att uttrycka åsikter muntligt. Samtidigt framgår behovet av träning i retoriska strukturer och argumentationens röda tråd.

– I vårt forskningsprogram Norden og Verden övar gymnasieelever på att skriva och framföra argumenterande tal för publik. Deltagarna visar både potential och engagemang, men också att nivån kan höjas ytterligare med rätt insatser. Här är praktisk mängdträning i skolan nödvändig. Lyssna på bra exempel, utforma olika stilar, resonera kring AI och viktigast av allt: tala inför grupp. Att tidig övning ger färdighet är uppenbart. Se bara på USA, England och alla andra länder där retorik har en självklar plats på schemat, säger Jon Viklund, professor i retorik vid Uppsala universitet.

De fördelar som följer med att bemästra sitt språk är uppenbara. Vår förmåga att kommunicera är vår länk till andra människor. Ju skickligare vi blir på att formulera budskap som når fram, desto bättre förutsättningar har vi att påverka. Det gör språklig kompetens till en demokratifråga, vilket får många att varna för en framtid där samhället delas i ett A- och B-lag. Men varför inte se förmågan att snacka snyggt som en färdighet vi kan förbättra här och nu.

– Kommunikation är utan tvekan en muskel. Ingen föds vältränad och nu måste vi jobba för att stärka den. Några effektiva övningar är att flytta fokus från dig själv till mottagaren. Håll ögonkontakt och visa intresse för hur det du säger tas emot. Behöver du ge kritik, gör det sakligt. Blir du bemött med tystnad, bekräfta situationen lugnt. Kort sagt finns så många verktyg för att göra sin röst hörd, och jag ser verkligen fram mot mötet med Uppsalas unga vid Kunskap För Livet 2026, säger Elaine Eksvärd.

Se film från Kunskap För Livet 2025

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Daniel Olsson m fl