Greta Hultqvist: Skapar verktygen som stoppar Alzheimers i tid

De proteinbaserade läkemedlen är sedan 1921 års upptäckt av insulinet en vetenskap i accelererande rörelse framåt. Med riktad effekt och lång halveringstid utgör de idag mer än 20 procent av alla nya läkemedel som når vården. Både industri och myndigheter betonar stora behov av ny expertis, och då den första årgången studenter vid Uppsala universitets Masterprogram i Biologiska läkemedel tar examen sommaren 2024 är de efterlängtade tillskott på en het arbetsmarknad.

– Trots ämnets närmast exponentiella tillväxt är antalet utbildningar i Europa lätträknade. Då jag och två kollegor vid Farmaceutiska fakulteten började skissa på ett masterprogram fick vi i princip bygga från grunden. I gengäld blev det omgående väldigt eftertraktat och idag välkomnar vi högpresterande studenter från hela världen till Uppsala. I premiärkullen har i mer eller mindre alla tagit raka vägen till examen, vilket är ett positivt kvitto på en utbildning i harmoni, säger Greta Hultqvist, forskare och lektor vid Institutionen för farmaci.

År 2017 initierade Uppsala universitet en riktad satsning med fokus på Biologiska läkemedel. Två Biträdande lektorat skapades och kort därpå presenterade Farmaceutiska fakulteten dubbelrekryteringen Sara Mangsbo, forskare och entreprenör inom immunonkologi, och Greta Hultqvist som anslöt från Uppsala universitetets miljö för Molekylär geriatrik där hon integrerat forskning med fokus på proteinbiokemi, antikroppar och Alzheimers sjukdom.

– Redan första gången jag mötte Sara var vi överens om vikten av att vi skulle välja samma institution. Sju år senare är jag helt övertygad om att det beslutet haft avgörande betydelse för våra framsteg. Dels via tryggheten och styrkan i att ha en närliggande miljö genom uppstartsfasen, men framför allt kompletterar vi varandra på sätt som fortsätter att generera värdefulla synergieffekter åt vårt arbete även om vi sällan delar vetenskapliga publiceringar, konstaterar Greta Hultqvist.

Forskningsmiljön för Biologiska läkemedel är utan tvekan en investering som ger avkastning. Sara Mangsbos vaccinliknande teknik för cancerbehandling är redan väl dokumenterad och 2021 introducerade Greta Hultqvists team en specialdesignad antikropp med potential att bromsa Alzheimers sjukdom i dess linda. Att gruppens dessförinnan presenterat en proteintransportör med kapacitet att ta peptidhormon förbi blod-hjärnbarriären ökade den internationella nyfikenheten ytterligare, och idag, tre år senare, leder teamet flera parallella studier med grund i de dörrar de själva öppnat.

– Neurodegenerativa sjukdomar är den idag globalt snabbast växande dödsorsaken och redan år 2050 bedömer WHO att antalet drabbade av demenssjukdom kommer att ha tredubblats. För närvarande beräknas 44 miljoner leva människor med Alzheimers sjukdom, vilken orsakas av att proteinet amyloid beta aggregerar till klumpar som skadar hjärnans nervceller. Vår antikropp är unik genom att även binda till de allra minsta aggregaten, och nu prövar vi dessutom proteinterapier som om vi lyckas ger vården möjlighet att bryta ned byggstenarna innan de ens börjat bilda klumpar.

Gruppens framsteg väcker även Läkemedelsindustrins intresse. Patentet till proteintransportören är redan sålt till BioArctic som – i likhet med Genenova-konsortiet – inlett vetenskaplig samverkan med Lab Greta Hultqvist. Parallellt förblir teamet synliga i nyhetsflödena via upprepade framgångar i de stora utlysningarna. Det senaste året har bland andra Vetenskapsrådet, Alzheimerfonden och Bissen Brainwalk investerat i pågående och framtida projekt.

– Jag kan bara konstatera att vi arbetar i ett intensivt fält med enorm potential, tillräckliga resurser och en vetenskapligt generös kultur. Bara i Uppsala Science Park bedriver vi kreativa samarbeten med bland annat Stina Syvänen, Dag Sehlin och Plattformen för Preklinisk PET-MRI. Så med strukturen på plats och musklerna att ta våra resultat vidare är mitt mål att vi med nyfikenhetsdriven forskning ska bidra med resultat av stor och reell betydelse för både samhälle och den enskilda patienten.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl