Uppsala leder internationell samverkan för färre läkemedelsrester i miljön

Den moderna farmacin är central för vårdens allt mer avancerade möjligheter att bota sjukdom och rädda liv. Samtidigt medför framgångarna risker. När läkemedel lämnar kroppen eller kasseras felaktigt kan substanser spridas i miljön och orsaka andra effekter än de är avsedda för. Det är en komplex utmaning som ställer krav på global samverkan, och nu växer flera gränsöverskridande initiativ fram med nav vid Farmaceutiska fakulteten.

– I både lokala studier och internationella kartläggningar är slutsatserna entydiga. Många av dagens preparat är så potenta att redan låga koncentrationer kan påverka hela ekosystem. Därför ger Uppsalas närmast unika kompetensbredd inom human- och djurläkemedel – med två universitet, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt – oss både resurser och ansvar att ta en ledande roll, säger Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi.

Ett samarbete som redan ger resultat är Bridging Waters, där Uppsala universitet och University of the Highlands and Islands sätter gemensamt fokus på Skottlands högländer och Gotland: två miljöer som periodvis utsätts för intensiv turism med tung belastning på både vård och reningsverk. Idag färdigställs nya rekommendationer för hållbar förskrivning och användning av läkemedel – samtidigt rullar nästa projekt ut i syfte att minska utsläppen av farmaceutiska substanser i Östersjön.

– Östersjöregionen är en känslig marin miljö som står inför en rad utmaningar med potentiell påverkan på biodiversiteten. Kunskapsbehoven är stora, inte minst kring hur resterna av de tusentals läkemedel som förskrivs här påverkar de lokala ekosystemen. Därför samlar vi nu åtta universitet och myndigheter i fyra Östersjöländer för att tillsammans ta ut riktningen till en hållbar utveckling, säger Marmar Nekoro, doktorand vid Institutionen för farmaci.

I projektet Reducing Pharmaceutical Pollution in the Baltic Sea Region ska nätverket kartlägga och utvärdera policys och genomförda interventioner. Resultaten kommer att omsättas i rekommendationer och förmedlas till bland annat regulatoriska myndigheter och beslutsfattande instanser. Längs vägen hoppas parterna etablera förgreningar i samtliga Östersjöländer och lägga grunden till ett samarbete som når långt bortom de två år Svenska Institutets initiala finansiering sträcker sig.

– Det här är en angelägen fråga som berör oss alla. Globalt får läkemedel i miljön en allt mer framskjuten plats på FN:s och WHO:s agendor för en hållbar värld. I Europa lägger EU:s nya direktiv för reningsverk stor vikt vid farmaceutiska substanser. Här hemma föreläste vi nyligen för 600 läkare om vårdens roll i att begränsa antalet läkemedelsrester i miljön och mötte stort engagemang – och ju mer vi lyfter ämnet, desto fler kommer att lyssna, säger Björn Wettermark.

I Uppsala stärks också kopplingen mellan forskning och tillsyn. I samarbete med Läkemedelsverkets relativt nyetablerade enhet med fokus på veterinärläkemedel i användning driver Marmar Nekoro en studie i syfte att öka vår förståelse för hur förskrivning av antiparasitära preparat till husdjur kan påverka miljön och bidra till utveckling av resistens.

– I arbetet deltar även Sveriges lantbruksuniversitet, och att vi i Uppsala har tillgång till både bredd och spetskompetens längs hela One Health-perspektivet ger oss de förutsättningar vi behöver. Att vi dessutom ser hur allt fler europeiska länder skapar egna utbildningar och initiativ som lyfter frågan på både den politiska och regulatoriska agendan visar att en positiv förändring är inom räckhåll, konstaterar Marmar Nekoro.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl