Läkemedel i miljön

I länder med mindre strikta utsläppsregler är även den farmaceutiska industrin en bidragande orsak till höga halter aktiva substanser i miljön. Läkemedel är konstruerade för att ha effekter på biologiska system vid låga koncentrationer. Därför är det problematiskt med utsläpp som kan påverka olika ekosystem och där utöva toxiska effekter. Ett klassiskt exempel är beskrivningen av gamar i Indien som dött av att ha förgiftats med diklofenak från födan. Vidare kan utsläpp av antibiotika ha en påverkan på resistensutvecklingen hos bakterier.

Det är mycket viktigt att utveckla känsliga och selektiva kemiska analysmetoder för att detektera och haltbestämma aktiva läkemedelssubstanser i olika delar av vår miljö för att kunna göra ekotoxikologiska bedömningar. Nedbrytningsprodukter av de aktiva substanserna kan ibland bildas som är mer aktiva eller toxiska än modersubstanserna. Det är därför av stor vikt att kunna identifiera vilka typer av produkter som bildas naturligt i miljön och vid olika typer av vattenrening samt om dessa substanser tas upp av vattenlevande organismer.

Vår forskargrupp använder sig främst av UHPLC-Q-ToF MS med elektrosprayjonisering för såväl identifiering som koncentrationsbestämning av läkemedelssubstanser i miljöprover. Vi har under den senaste tiden fokuserat på att bestämma läkemedel i vattenlevande insekter, för att skapa en bild av hur läkemedelsutsläpp kan ta sig in i näringskedjan.

En stor utmaning är att de aktuella provmaterialen, är mycket komplexa i sin sammansättning, vilket kan störa analyserna. Vår forskargrupp bedriver systematiska studier av provmatrisernas effekter på den masspektrometriska signalen och hur de påverkar möjligheten att mäta vissa substanser.