Disputation: Vuxna andraspråkselever i vård- och omsorgsutbildning: Komplexitet i uppgifter och kunskapskrav samt bearbetning av ämnesinnehåll och deltagande i smågruppsarbete

I din avhandling behandlar du lärande i yrkesinriktad utbildning genom svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning. Vad fick dig att intressera dig för detta?

En viktig aspekt som väckt mitt intresse är att utbildning inom vård och omsorg kan vara en väg till ekonomisk självständighet och etablering på arbetsmarknaden för många andraspråksinlärare. Samtidigt finns en paradox: språket behöver utvecklas snabbt för att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden, men arbetsmarknaden ställer redan från början krav på relativt avancerade språkkunskaper. Det innebär att vuxna studerande förväntas utveckla både vardags och skolspråket på kort tid, trots att forskning visar att det i själva verket tar lång tid att utveckla ett språk som fullt ut fungerar i både studier och arbetsliv.

Denna problematik blev särskilt tydlig då jag arbetade i ett projekt tillsammans med lärare inom vård- och omsorgsutbildning på komvux, där fokus låg på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I det arbetet väcktes frågor av lärarna om hur elever som studerar på sitt andraspråk kan stödjas språkligt samtidigt säkerställa att de tillägnar sig nödvändig ämneskunskap. Här framträdde en didaktisk utmaning för lärarna, att både stödja elevernas språkutveckling och ämneslärande. Och för eleverna att tillägna sig kunskap i och genom ett andraspråk som fortsatt behöver utvecklas.

Inom vuxenutbildningen sker dessutom mycket av lärprocesserna utanför klassrummets ramar, vilket innebär att bearbetningen av ämnesstoff ofta sker utan lärarstöd. Det väckte mitt intresse att studera vad som faktiskt händer i bearbetningen av ämnesinnehåll i elevsamtal som inte är lärarledda. Fokus blev därför på hur elever bearbetar ämnesstoffet i olika ämnen, i relation till olika typer av uppgifter samt i olika typer av gruppkonstellationer och vad detta kan säga om deras möjligheter att utveckla ämneskunskap genom sitt andraspråk.

Jag såg också att det saknas forskning om andraspråkselvers deltagande i gymnasial vuxenutbildning i språkligt heterogena klassrum, som omfattar både elever som har svenska som första- respektive andraspråk. Detta bidrog till att jag ville genomföra min studie inom denna kontext.

Vilka tycker du är de viktigaste slutsatserna som du har kommit fram till?

En viktig slutsats är att andraspråkselever har en förmåga att bearbeta och utveckla ämnesinnehåll i samtal. Samtidigt framträder skillnader i hur denna bearbetning ser ut, både mellan olika ämnen och mellan olika typer av uppgifter. Uppgifternas komplexitet, ämnets karaktär och hur grupper sätts samman påverkar både hur elever deltar och vad de får möjlighet att lära sig. I vissa sammanhang ges utrymme för egna resonemang, medan andra i högre grad leder till reproduktion av kunskap.

Ämnenas karaktär spelar roll. Vissa ämnen är mer konkreta och faktabaserade, där innehållet i hög grad handlar om etablerad kunskap, som exempelvis normala blodtrycksvärden. Andra ämnen bygger mer på perspektiv, tolkning och abstrakta begrepp, som till exempel samtal om normer. Detta påverkar således elevernas sätt att bearbeta ämnesinnehåll.

Samtidigt visar resultaten att uppgiftstyper också har stor betydelse, ibland oberoende av ämne. Detta återspeglas också i elevernas samtal. Även om samtliga samtal utgår från läromedelsfrågor kan man se att skillnader mellan ämnen och mellan olika typer av uppgifter och frågeställningar. Till exempel tycks fallstudieuppgifter öka komplexiteten i bearbetningen oavsett vilket ämne det gäller. Just dessa uppgifter kräver förmåga att dra samband mellan ämneskunskap och narrativ vilket ställer krav på tolkning, värdering och förmåga att sätta resonemanget i relation till olika perspektiv.

Resultaten visar också att gruppsammansättningen påverkar hur andraspråkselever deltar. I språkmixade grupper, som omfattar både förstaspråks- och andraspråkstalare av svenska, tenderar andraspråkstalare oftare att inta en mer tillbakadragen eller stödjande roll i samtalet. De deltar mer sällan genom att till exempel styra samtalet eller bidra med egna perspektiv i någon större utsträckning. I grupper där alla har svenska som andraspråk deltar de däremot mer aktivt och har större möjlighet att driva samtalet framåt och påverka innehållet.

Sammantaget innebär detta att både ämnets karaktär, uppgiftens utformning och gruppens sammansättning påverkar villkor för hur ämnesinnehållet bearbetas.

Hur tror du att dina resultat kommer kunna användas för att utveckla undervisningen inom kommunal vuxenutbildning?

Resultaten visar att det är viktigt att se språk och ämnesinnehåll som tätt sammanflätade. I vissa fall bör det i undervisningen ges utrymme för ett mer reflekterande och metaperspektiv, där elever får tränas i att tolka, värdera och sätta den i relation till olika perspektiv. Samtidigt är detta en utmaning inom vuxenutbildningen, där tiden ofta är begränsad.

Vidare visar resultaten att utbildningen med fördel kan planeras utifrån variation i uppgifttyper med hänsyn till nivå av komplexitet. Högre grad av komplexitet kan kräva mer stöttning medan lägre nivå kan klaras mer på egen hand. Detta är en viktig aspekt för lärare att vara medvetna om i planeringen av undervisningen.

Vad har du för planer efter att disputationen är avklarad?

Jag vill fortsätta sprida resultaten från min avhandling genom att föreläsa för lärare och inom lärarutbildningar, samt fortsätta min forskning kring sådant som inte rymdes inom denna avhandling. Jag ser också ett behov av att utveckla material för hur undervisning kan utformas i språkligt heterogena klassrum, där elever samtidigt lär sig både språk och ämnesinnehåll.

Erik Åstrand