”Vi ska fånga in och utveckla det vi har inom livslångt lärande”

– Vi har nyligen satt ihop en referensgrupp som består av representanter från företag, myndigheter och branschorganisationer. Vi har även ett kursråd med en ledamot från varje sektion, men där planerar vi att göra ett fyllnadsval så att även matematiken får en representant. Utöver detta jobbar vi med att ta fram en tydlig process för vad man ska tänka på när man utvecklar nya LLL-kurser. Där för vi även samtal med enheten för universitetspedagogik i syfte att ta fram kurser i kompetensutveckling för lärare. Då kan de bättre möta utbildningsbehoven hos yrkesverksamma.

Hur avgörs vilken typ av kurser som ska erbjudas inom livslångt lärande vid fakulteten?
– Tre utmaningar driver behoven: för det första samhällsomställningen och i synnerhet elektrifieringen och den gröna omställningen, för det andra digitaliseringen och de nya kompetenskraven. Den tredje handlar om den demografiska utvecklingen, det vill säga att individer lever och arbetar längre och därmed behöver omskola sig. Det här fordrar helt nya kunskaper och ställer krav på förändringar i utbildningsutbudet.

– Samtidigt vill vi inte att fakulteten ska börja om på ett helt blankt papper, vi gör redan oerhört mycket bra. Egentligen handlar det om att fånga in och utveckla det vi har. Det vill vi gärna sprida!

I januari meddelades att regeringen tilldelar Uppsala universitet SEK 4,5 miljoner för att utveckla korta kurser för yrkesverksamma. Hur kommer pengarna att användas?
– De kommer att användas för att utveckla korta öppna kurser till stöd för Sveriges klimatomställning. Cecilia Johansson är nationell samordnare för denna regeringssatsning på öppna nätbaserade utbildningar för industrins gröna omställning. Utöver dessa pengar erbjuder fakulteten medel till de institutioner som vill arbeta om befintliga fristående kurser till det nya livslångt lärande-formatet, det vill säga distans eller blandat, mindre kurser eller moduler och i lägre studietakt. Vi har många bra kurser i utbudet av fristående kurser men det finns ett behov av att bättre anpassa dem för yrkesverksamma.

Vad står mer på agendan framöver?
– Vi gör en extra marknadsföringsinsats för 20 nya kurser som tagits fram inför hösten 2024. De finns under Fristående kurser för yrkesverksamma och går att söka från och med 15 mars.

– Sedan hålls ett frukostmöte den 14 mars under ledning av Cecilia Johansson som ska berätta om de öppna nätbaserade utbildningarna för att stödja grön omställning. Mötet riktar sig till lärare som är intresserade av att skapa nya former för utbildning, och där går vi igenom förslag på nya kurser som ska stärka kompetensförsörjningen inom klimatomställningen.

– Den 21 mars hålls sedan Öppet hus på Ångström, som i år får ett annorlunda format. Målgrupperna är gymnasieelever, potentiella masterstudenter och yrkesverksamma, och där vill vi uppmana till vidare spridning så att fler hittar dit.

– Den 17 april anordnas en föreläsning som är öppen för alla anställda vid universitetet. Föreläsaren Silvija Seres är norsk matematiker och teknologiinvesterare och ska prata om hur AI kan användas inom utbildningsområdet. Hon har länge arbetat och forskat inom området men även med livslångt lärande och tar nu upp olika pedagogiska grepp som man kan använda. I anslutning till föreläsningen hålls det första mötet med referensgruppen inom livslångt lärande.

– För övrigt kommer de närmaste ett och ett halvt till två åren vara utvärderingsår för olika insatser. Det är först när vi kommer till år fyra, fem som vi kan börja sätta de format som vi testat och fått positiv feedback kring.

Anneli Björkman