Riktlinjer för kursvärderingar

Universitetet ansvarar för att utbildningarna vid universitet utvecklas och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att bidra till detta kvalitetsarbete. Studenters aktiva medverkan betonas och specificeras ytterligare i det pedagogiska programmet för Uppsala universitet (UFV 2015/826).

Kursvärderingar fyller huvudsakligen två funktioner genom:

• att studenterna ges möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över sitt lärande och sin utbildning, samt
• att ge underlag för kvalitetsutveckling.

Resultaten av kursvärderingar är ett av flera beslutsunderlag vid utveckling och förändring av kurser.

I högskolelagens (1992:1434) 1 kap. 4 § anges bl.a. följande:

• Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

Av högskolelagens 1 kap. 4a § framgår vidare:

• Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna.

Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

Detta preciseras i högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 14 §:

• Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
• Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna.

Områdes-/fakultetsnämnderna är ansvariga för kvaliteten i forskning och utbildning inom respektive ansvarsområde. Nämnderna beslutar om ansvar, rutiner och former för genomförande av kursvärderingar. Nämnderna ansvarar även för att tillse att kursvärderingsarbetet utformas på ett sådant sätt att det svarar mot verksamhetens behov.

Föreliggande universitetsövergripande riktlinjer är styrande för arbetet med kursvärderingar och avser kurser[1] på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

1. En summativ kursvärdering ska genomföras i samband med eller i nära anslutning till kursens slut. Den bör[2] vara skriftlig. Kursvärdering ska genomföras för samtliga kurser, inklusive kurser innehållande uppsats- och examensarbeten, samt för kurser inom verksamhetsförlagd utbildning. Kursvärdering kan även genomföras efter delkurser.
2. Formativa kursvärderingar (som utförs under kursens gång) kan användas som komplement till den summativa kursvärderingen. Om delkursvärderingar eller formativa kursvärderingar används bör resultaten av dessa nämnas i kursrapporten (se vidare punkt 9 och 10).
3. Det är frivilligt för studenter att besvara en kursvärdering.
4. Kursvärderingar bör, så långt som det är möjligt, vara anonyma. Studenternas namn eller motsvarande möjlighet till identifiering ska inte efterfrågas.
5. Det är viktigt att anställdas och studenters integritet beaktas i allt arbete med kursvärderingar.
6. I de fall publicering av studenters fullständiga fritextsvar ska göras, ska detta alltid föregås av en granskning ur integritetssynpunkt. Svaren ska avidentifieras från personnamn, och eventuella kränkande kommentarer och personangrepp omformuleras utan att kommentarens innebörd går förlorad. Om man ändrar i en students skriftliga kommentar, är det viktigt att det tydligt framgår vad som är direkt citat och vad som har omformulerats. Originalsvaren behöver dock finnas kvar, se även punkt 12 e. Godkännande av publicering av fullständiga fritextsvar får inte göras av en arvoderad student.
7. Kursvärderingar bör utformas på ett sådant sätt att bedömningen inriktas på sakliga frågor, bl.a. måluppfyllelse med avseende på kursmål, kursens genomförande och organisation samt lärares och studenters insatser. Det bör också finnas möjligheter för studenterna att kommentera kursen genom fritextsvar, t.ex. genom att ge konkreta förslag till förbättringar.
8. Kursvärderingar bör användas av ansvariga organ och befattningshavare vid den kontinuerliga utvecklingen av utbildningen. För att få ett så representativt underlag som möjligt är det viktigt att kursvärderingar genomförs på ett sådant sätt att hög svarsfrekvens främjas.
9. Svar på summativa kursvärderingar ska sammanställas[3]. Svar ska sammanställas även vid muntliga summativa kursvärderingar. Sammanställningen kan sammanfattas i kursrapporten, alternativt biläggas kursrapporten i sin helhet när så är lämpligt.
10. En kursrapport ska skrivas där svaren på kursvärderingen och kursens genomförande värderas av kursansvarig lärare eller annan därför utsedd person. Kursrapporten ska således rymma såväl student- som lärarsynpunkter och redovisa kursens starka och svaga sidor samt eventuella utvecklingsförslag och förslag till eventuella åtgärder. Centrala synpunkter från studenternas fritextsvar bör sammanfattas och redovisas i kursrapporten.
11. Studenterna ska så snart som möjligt aktivt informeras om resultatet av kursvärderingar, eventuella utvecklingsförslag och om vilka eventuella åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas som en följd därav (dvs. sammanställning och kursrapport). Såväl de studenter som givits möjlighet att besvara kursvärderingen som nya studenter på kursen ska informeras. Nya studenter ska informeras om resultatet tidigt under kursen nästa gång den ges.
12. Den befattningshavare eller det organ som områdes-/fakultetsnämnden har utsett, är ansvarig för att tillse:

- att kursvärderingar genomförs, sammanställs och används i utvecklingsarbetet,

- att kursrapport skrivs så snart som möjligt för att kunna utgöra underlag för förändring av kommande kurser, i normalfallet inom två månader efter att kursen avslutats,

- att sammanställning av studenternas svar och kursrapport är lätt tillgängliga för berörda lärare och studenter i enlighet med punkt 11, och att de är informerade om var dokumenten finns tillgängliga,

- att sammanställning av studenternas svar och kursrapport diarieförs och arkiveras tills vidare,

- att studenternas enskilda skriftliga enkätsvar bevaras i två år efter sammanställning.

13. Områdes-/fakultetsnämnd ska återkommande se till att arbetet med kursvärderingar på lämpligt sätt följs upp inom dess ansvarsområde samt att resultatet av uppföljningen återförs till relevanta intressenter. Om det bedöms lämpligt eller nödvändigt kommer det an på respektive nämnd att utfärda kompletterande bestämmelser.

Dokumentet ”Vägledning för kursvärderingar – Stöd och råd i kursvärderingsarbete” är knutet till riktlinjerna. Vägledningen följer den numrerade strukturen i riktlinjerna och innehåller utvecklade resonemang, stöd och råd kring hur man kan arbeta för att uppfylla kraven i riktlinjerna.

[1] En kurs definieras som den största enhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som ges betyg. För sådana kurser ska det finnas en kursplan. På forskarutbildningsnivå kan en kurs även avse en poänggivande del av utbildning på forskarnivå. En delkurs definieras som en del av en kurs som enligt kursplanen har en viss omfattning i högskolepoäng och ett avgränsat innehåll.

[2] I en riktlinje innebär ordet ”bör” att det behöver finnas skäl för att tillämpa riktlinjen på något annat sätt än så som det är beskrivet.

[3] Med sammanställning menas en redogörelse av kursvärderingens svar. Det innebär att såväl kvantitativa data (t.ex.

svarsfördelningar på frågor med fasta svarsalternativ) som kvalitativa data (t.ex. fritextsvar, kommentarer) ska redogöras för.