Avfall

Polymeriserade geler läggs i tätslutande emballage (till exempel en tillknuten plastpåse) för att undvika damning och läggs sedan i laboratorieavfallskärl.

Monomerer läggs i burkar och hanteras som småkemikalieavfall. Märk kärlen tydligt på samma sätt som förpackningar med småkemikalier. Märk tydligt med att det är ett CMR-ämne. Underläggspapper, handskar och liknande kontaminerat avfall läggs i laboratorieavfallskärl.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och faropiktogram
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Etidiumbromid är ett mutagent ämne som bör fasas ut och det finns bra ersättningsprodukter. Om etidiumbromid ändå använts ska stamlösning och ren etidiumbromid hanteras som småkemikalieavfall.

Geler innehållande etidiumbromid, packas i plastpåse och läggs i laboratorieavfallskärl. Kontaminerade pipettspetsar, handskar, underläggspapper etc läggs i laboratorieavfallskärl.

Buffertlösningar och infärgningsbad ska behandlas så att koncentrationen etidiumbromid reduceras maximalt. Använd exempelvis så kallade ”destaining bags” och följ produktens användningsinstruktion för att säkra att effektiv reducering av mängden etidiumbromid uppnås. Påsarna läggs därefter i plastemballage och hanteras som småkemikalieavfall.

När mängden etidiumbromid reducerats maximalt kan lösningen tömmas i avloppet. Detta förutsätter också att avfallet inte innehåller andra ämnen eller föreningar som i sig medför att lösningen klassas som farligt avfall. Råder osäkerhet ska lösningen alltid hanteras och skickas som småkemikalieavfall.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och faropiktogram
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Fotokemikalier klassas som farligt avfall främst på grund av sitt innehåll av silver. Mängden avfall minskar ständigt eftersom digital teknik och kopiering används istället.

Fix och framkallningslösning samlas upp i separata kärl. Blanda aldrig olika typer av lösningar i samma kärl. Ofta används plastdunkar som kärl. Märk kärlen tydligt med ”fix-lösning” eller ”framkallning”. Följ dessutom eventuella krav från avfallstransportören.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och faropiktogram
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Kungsvatten är en blandning av saltsyra och salpetersyra (vanligen 3+1 alt. 4+1)) som är frätande, oxiderande och giftigt.

Kungsvatten får enligt MSB-föreskrifter om transport av farligt gods på väg eller terräng (ADR-S) aldrig transporteras på väg utan måste innan transport antingen neutraliseras eller spädas ut med vatten till en maximal koncentration av 20%.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och faropiktogram
• Märk noga med vilken koncentration/pH lösningen har
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Lösningsmedelsavfall inkluderar både organiska och/eller vattenbaserade, rena lösningar eller blandningar. För insamling kan tömda, rengjorda glasflaskor användas. Observera att originalförslutning alltid ska användas. Långtidslagra inte lösningsmedel i plastdunkar eftersom plasten kan påverkas av innehållet.

Lösningsmedel ska hålla ett pH mellan 6-10, det är tillåtet att justera pH. Olika typer av lösningsmedel, ex halogenerat och icke-halogenerat, ska samlas separat eftersom destruktionskostnaderna för olika typer skiljer sig åt. Inför avlämnandet hälls avfallet i typgodkända plastdunkar avsedda för transport.

Ange tydligt halt av varje ingående ämne på förpackningen, liksom pH-värde och kontaktuppgifter till avlämnare (namn, telefonnummer, institution/avdelning). Om det är ett CMR-ämne måste det tydligt framgå. Lösningsmedelsdunkarna ska inte packas i laboratorieavfallskärl. Märkning av typen ”waste” eller ”slask”, där innehållet inte framgår, får inte förekomma.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och faropiktogram
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Silvernitratlösning som används till färgning ska behandlas genom fällning med natriumklorid. Fällningen, silverklorid, hanteras som småkemikalieavfall. Kvarvarande lösning kan tömmas i avloppet när det kan visas att lösningen är fri från silver.

Detta förutsätter också att avfallet inte innehåller andra ämnen eller föreningar som i sig medför att lösningen klassas som farligt avfall. Råder osäkerhet ska lösningen alltid hanteras och skickas som småkemikalieavfall.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och faropiktogram
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Till småkemikalier räknas mindre förpackningar som innehåller eller har innehållit fasta eller flytande kemikalier. De kan lämnas i sina originalförpackningar om emballaget och förslutningen är intakt och etiketten tydligt anger innehållet. Om inte originalförpackning används måste behållaren som väljs vara av material som inte påverkas av innehållet. Packning av småkemikalier får endast göras av personal med kompetens på området. Uppsala universitet har upphandlat tjänsten för sortering och packning av kemikalieavfall.

Förpackningarna måste ha synlig information om vad de innehåller. Om det är blandningar av kemikalier ska det framgå halt av varje ämne på förpackningen. Ange även andel vatten. Andel tungmetaller anges i mass%, övriga i volym%. Ange gärna pH om det är möjligt. Det måste också framgå varifrån förpackningen med avfall kommer. Återslut alltid med originalförslutning. Se till att förpackningarna är rena på utsidan så att risken minskar för att de som ska hantera förpackningarna exponeras för kemikalier.

Emballage med ämnen som tillhör grupp A eller B i bilaga 6, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, märks med information om att det innehåller A- eller B-ämnen.

AFS 2023:10, bilaga 6

Likaså märks emballage som innehåller ämnen som är märkta med faroangivelserna H340, 350 eller 360 (cancerogent, mutagent eller reproduktionsstörande) så att det framgår att emballaget innehåller s.k. CMR-ämnen.

Laboratorieavfallskärlen ska märkas med:

• Avlämnare (namn och telefonnummer)
• Märk enligt respektive avfallsslag
• Märk samt specificera vilket ämne med namn och ev. faropiktogram
• Avlämnande institution och/eller avdelning

Allt fast avfall (papperstussar, plast, glas med mera) och flytande avfall (lösningar, fällningar, filtrat mm) som innehåller radioaktiva ämnen ska omhändertas som radioaktivt avfall. Arbetet med radioaktiva ämnen ska planeras så att mängden avfall som måste tas om hand som radioaktivt avfall minimeras.

Det radioaktiva avfallet ska vara emballerat i ett så kallat laboratorieavfallskärl i kartong innehållande en väl för­sluten invändig plastpåse och, om avfallet är eller kan bli flytande, absorptionsmedel motsvarande dubbla mängden avfall i form av vätska. Kartongerna är under utfasning och ersätts med gula, punktionssäkra, avfallskärl i plast försedda med hermetiskt tillslutande lock.

Organiska och miljöstörande/skadliga lösningsmedel som till exempel vätskescintillationslösningar får ej hällas ut i utslagsvask för flytande radioaktivt avfall utan ska förpackas i plast- eller glasflaskor som placeras i laboratorieavfallskärl tillsammans med en tillräcklig mängd absorptionsmedel för att hindra utläckage. Med tillräcklig mängd absorptionsmedel avses en sådan mängd att det räcker för att absorbera dubbla den mängd vätska som finns i avfallsförpackningen.

Vid varje utsläppstillfälle får aktiviteten vara högst Lmax,i . Vid varje utsläppstillfälle ska spolning ske med rikligt med vatten. Om flera radionuklider ingår ska hänsyn tas till begränsning av aktivitetsmängden så att summationsregelns villkor uppfylls.

Σi(Li/Lmax, i) ≤ 1

där Li är aktivitetsmängden av radionukliden ”i”.

Den sammanlagda aktivitet som spolas ut i avlopp får vara högst 10 gånger Lmax , i per kalendermånad per verksamhet. För olika kombinationer av radionuklider till avloppet under loppet av en månad gäller den begränsning av aktivitetsmängden som följer av följande summationsregel:

Σi(Li/Lmax, i) ≤ 10

där Li är aktivitetsmängden av radionukliden ”i”.

OBS! Lösningsmedel som innehåller NPE (nonyl phenol ethoxylate) till exempel scintillationsvätskor som Optiphase ’Hisafe’ 2 upptas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/53/EC och får inte släppas ut till något vattensystem inom europeiska gemenskapen utan ska alltid sändas till slutligt omhändertagande genom förbränning.

Brandfarliga vätskescintillationslösningar ska vara förpackade i mindre plast- eller glasflaskor uppgående till en sammanlagd volym av högst 1 liter per laboratorieavfallskärl. Absorptionsmedel ska tillföras kartongen i en mängd motsvarande en kapacitet att suga upp minst dubbla mängden (2 liter) vätska.

Av icke brandfarliga vätskescintillationslösningar får högst 5 liter förpackas per laboratorieavfallskärl. Laboratorieavfallskärlen ska tillföras absorptionsmedel motsvarande vätskans dubbla mängd.

Det är inte längre tillåtet att som i tidigare föreskrifter skicka vissa slutna strålkällor till förbränning. Dessa ska nu istället samlas in för universitetsgemensam hantering inför slutlig behandling som radioaktivt avfall.

Kontakta universitetets strålskyddsexpert för upphämtning och omhändertagande av slutna strålkällor.

Kontaktuppgifter till universitetets strålskyddsexpert

Kärnämnen som uran, torium och plutonium, som inte längre ska användas eller utgör avfall, ska anmälas till universitetets strålskyddsexpert för upphämtning inför slutligt omhändertagande som radioaktivt avfall samt avregistrering från register över kärnämnen hos SSM och EURATOM.

Om strålnings- och smittorisk föreligger samtidigt, ska det anges i de lokala skriftliga rutinerna hur avfallet ska hanteras.

Inför samråd med Uppsala universitets strålskyddsexpert och biosäkerhetssamordnare ska en skriftlig riskbedömning därför upprättas och utgöra underlag för rutinen om hantering av avfallet. Av riskanalysen ska följande punkter säkerställas:

• Arbetsrutiner
• Bortskaffning
• Mellanlagring med avseende på strålning, mikrobiell tillväxt och smittspridning
• Slutdestruktion

Vid externa transporter ska ADR-S följas för märkning/transport.

Radioaktivt avfall får avsändas till förbränning vid Vattenfall värme i Uppsala när och om:

1. aktiviteten i varje avfallsförpackning högst uppgår till de värden som framgår av tredje kolumnen bilaga 1 i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter

SSMFS 2018:3 om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden

2. den sammanlagda aktiviteten i det avfall som lämnas till förbränning under en kalendermånad högst uppgår till tio gånger de värden som anges i bilagans tredje kolumn. Om avfallet innehåller mer än en radionuklid, ska den högsta tillåtna aktiviteten beräknas enligt bilaga 5 till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.

SSMFS 2018:3 om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden

3. kärnämnen, dvs uran, torium och plutonium som inte längre ska användas ska anmälas till universitetets strålskyddsexpert för omhändertagande och avregistrering från register hos SSM och EURATOM.

4. för flytande radioaktivt avfall som hälls ut i avfallsvask gäller motsvarande begränsning i aktivitetsmängder för enskilt utsläpp och sammanlagt per månad som enligt punkt 1 och 2 ovan.

Gul etikett för ”Radioaktivt avfall” ska klistras på laboratorieavfallskärlen. Av etiketten ska följande information framgå:

1. Varselsymbol för joniserande strålning,

2. uppgift om avsändare/kontaktperson och telefonnummer,

3. uppgift om i förpackad radionuklid och aktivitet,

4. uppgift om ytdosrat vid angivet datum. (Avklingas tills ytdosraten ej överstiger 5 µSv/h),

5. Identitetsnummer, (organisationsenhetsnummer och förpackningens löpnummer).

Aktivitetsmängden i varje enskild avfallsförpackning får vid avlämningstillfället, för vidare transport till avfallsmottagaren, högst uppgå till motsvarande Lmax,i, och förpackningens ytdosrat ska understiga 5 µSv/h. Detta ska kontrolleras med lämpligt instrument inför borttransport.

Förvaring

Radioaktiva ämnen ska förvaras inlåsta så att de inte är åtkomliga för obehöriga. Förvaringen ska vara betryggande från brandsäkerhetssynpunkt. Förvaringsplatsen ska hållas i god ordning och vara lätt att rengöra. Om flyktiga ämnen förvaras, eller om det finns risk för att sådana kan bildas, ska förvaringsplatsen vara väl ventilerad.

Förvaringsplatsen ska vara märkt med varselsymbol för joniserande strålning, texten ”Förvaringsplats för radioaktivt avfall” samt namn och telefonnummer till den som ansvarar för förvaringsplatsen.

En förvaringsbehållare för radioaktivt avfall ska vara av lämpligt material och utförande med hänsyn till kemiska och fysikaliska egenskaper hos det ämne som förvaras. Behållaren ska vara märkt med radionuklidens beteckning och uppgift om aktivitet vid ett angivet datum. Vad som sägs i ovanstående ska även gälla förvaring av radioaktivt avfall i avvaktan på slutligt omhändertagande.

Deklarering

Farligt gods: Avfallsförpackningar med radioaktivt avfall som överstiger bilagans värden, Lmax,i, klassas som farligt gods. Om aktivitetsmängden är mindre än Lmax,i och villkoret Σi(Li/Lmax, i) ≤ 1 i summationsregeln uppfylls så utgör inte avfallet farligt gods med hänsyn till avfallets radioaktiva egenskaper.

Radioaktivt avfall som inte uppfyller begränsningar enligt dessa anvisningar och SSM FS 2018:3 får endast tas om hand av part som godkänts av SSM för hantering, behandling och slutgiltigt omhändertagande som radioaktivt avfall.

SSMFS 2018:3 om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden

I samtliga fall ska universitets strålskyddsexpert kontaktas eftersom även andra föreskrivna krav tillkommer enligt transportregelverket ADR-S och att krav om dokumentation och rapportering till tillståndsmyndighet måste uppfyllas.

Som smittförande räknas toxiner, prioner, virus, bakterier, svampar och parasiter som kan orsaka sjukdomar hos människa, djur eller växter. Smittförande ämnen delas efter human patogenicitet in 4 riskklasser:

1. Biologiska ämnen som normalt inte orsakar infektioner hos människa och icke-patogena stammar av sjukdomsalstrande biologiska agens. T.ex. icke patogena stammar av Escherichia coli och Saccharomyces cerevisiae.
2. Smittämnen som kan orsaka infektioner som kan ge upphov till sjukdomar som antingen går att bota, förebygga eller som normalt självläker utan allvarliga men. T.ex. Escherichia coli, Staphylococcus aureus, Influensa. Hit räknas även blod och vävnad.
3. Smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering där möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade. T.ex. Escherichia coli O157:H7, Bacillus anthracis, Humant Immunbrist-Virus, Rävens dvärgbandmask, och samtliga prioner.
4. Smittämnen med risk för mycket allvarliga konsekvenser vid exponering, med ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga. T.ex. Ebola- och Krim-Kongovirus. Det förekommer dock ingen forskning med smittämnen i riskklass 4 vid Uppsala universitet.

För fullständig beskrivning se avdelning VI kapitel 11 kapitlet & bilaga 7 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön. Notera att ovan riskklasser avser human patogenicitet, men hänsyn skall även tas till smittämnets patogenicitet med avseende på djur och växter.

AFS 2023:10

Avfall från genetiskt modifierade mikro/organismer (GMM/O) är andra biologiska avfallstyper som ibland av praktiska säkerhetsskäl hanteras som smittförande.

Biologiska ämnen i riskklass 1, om de producerar hälsovådliga allergener eller toxiner.

Kontaminerat arbetsmaterial (handskar, kanyler, knivblad, pipetter etc.), kadaver, djurhållningsavfall, cellinjer etc. riskbedöms och hanteras med hänsyn till smittämnet de varit i kontakt med.

Vissa animaliska biprodukter från CFVUUs verksamhet, som då även skall märkas och hanteras enligt sparat rutin från CFVUU, se biologiskt material.

Särskilda instruktioner finns för radioaktivt avfall som också är smittförande.

Då laboratorieverksamheten och avfallsrutinerna är olika på de olika intendenturerna är det viktigt att du frågar din intendentur om lokala rutiner innan du lämnar över ditt smittförande avfall. Generellt gäller dock att smittförande avfall i riskklass 3 ska inaktiveras innan det lämnar laboratoriet, detta gäller även GMM/GMO R-verksamhet, smittämnen som är högpatogena för djur eller växter, samt smittämen som inte med säkerhet kan definieras som riskklass 1-2.

Smittförande avfall i riskklass 1-2 (inklusive GMM/GMO F och L-verksamhet) bör inaktiveras så tidigt som möjligt i hanteringen för att sedan sorteras enligt respektive avfallsfraktion. Om inaktivering ej kan ske så ska det märkas som smittförande avfall (t.ex. UN3291) och skickas i typgodkända hårdplastlådor med tätförslutande lock eller laboratorieavfallskartonger med plastsäck. I båda fallen ska förpackningarna anordnas så att:

• de är hela och rena på utsidan.
• de inte kan öppnas efter förslutning.
• vätska från eventuellt läckage absorberas och hålls inneslutet.
• stickande och skärande inte kan penetrera förpackningen.

Smittförande avfall ska märkas med:

• Institution/avdelning, grupp, namn, telefonnummer, datum. Om det under transportkedjan sker en olycka med exponering av det smittförande avfallet så kan det vara livsviktigt att få tillgång dig och din information om smittkällan.
• Varningssymbol för smittförande, samt eventuell sekundär varningssymbol t.ex. stickande/skärande, radioaktivt, etc. Samt avfallsspecifikt UN-nummer som erhålls från intendenturen.

På vissa intendenturer skall avlämnaren fylla i ett avlämnarintyg som sparas av intendenturen tillsammans med transportdokumentet i minst 3 år. Fråga din intendentur angående lokala rutiner innan du lämnar över ditt smittförande avfall.

Det korrekt förpackat smittförande avfallet får mellanlagras i för ändamålet avsedda avfallsrum innan transport till omedelbar förbränning. Normalt gäller att temperaturen avgör hur lång tid det smittförande avfallet får mellanlagras: rumstemperatur max 1 dygn, ≤ +8°C max 6 dygn, ≤ -1°C max 1 år.

Den som producerar farligt avfall i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet ska för varje typ av farligt avfall anteckna uppgifter om
1. var avfallet producerats,
2. datum för borttransport,
3. transportsätt,
4. vem som ska transportera bort avfallet,
5. avfallets vikt i kilogram, och
6. den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Uppgifterna ska antecknas innan transporten påbörjas.

Uppgifterna ska bevaras i minst tre år. Ett sätt att göra detta är att samla och spara transport­dokument och fakturor.

I avfallsförordningen, bilaga 3, listas alla förekommande avfallstyper tillsammans med deras så kallade avfallskoder. Avfallskoderna används för klassificering av avfall inom hela EU. Koderna, som är sexsiffriga, ska alltid anges när farligt avfall lämnas för transport till återvinning/behandling/destruktion.

Farligt avfall definieras i avfallsdirektivet (2008/98/EG) bilaga III som avfall som har en eller flera av följande egenskaper: explosivt, oxiderande, brandfarligt, irriterande, akut toxiskt, cancerfram­kallande, frätande, smittfarligt, reproduktionstoxisk mutagent, avfallet avger giftiga eller mycket giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra, allergiframkallande, ekotoxiskt eller avfall som på något sätt efter bortskaffande kan ge upphov till ett annat ämne, t.ex. lakvätska, med någon av egenskaperna ovan. De avfallsslag som klassas som farliga är utmärkta med en asterisk (*) i bilaga 3 i avfallsförordningen.

Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med annat avfall utan ska samlas in separat. Olika typer av farligt avfall får heller inte blandas med varandra.

Med förpackning avses en behållare med syfte att skydda, leverera, innehålla eller presentera en vara, exempelvis en mjölkkartong, en saftflaska eller en konservburk. En metallkastrull, ett dricks­glas eller en diskborste av plast är inte en förpackning. Hur hushållsavfall ska sorteras bestäms utifrån om avfallet är en förpackning eller inte. Detta innebär att konservburkar och metallkastruller inte sorteras tillsammans trots att de är tillverkade av samma material.

Producentansvar innebär att den som tillverkar/importerar/säljer en vara är ansvarig för att ta hand om varan när den blir avfall. Tanken är att producenternas ansvar för avfallet ska generera produkter som är lättare att återvinna, är mer resurssnåla och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Det bidrar i sin tur till en långsiktigt hållbar utveckling.

Det finns idag producentansvar inom följande områden:

• Förpackningar av glas, metall, papper och plast
• Batterier
• Bilar
• Däck
• Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur)
• Vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor
• Läkemedel

Naturvårdsverket har infört krav på att alla som producerar, transporterar eller behandlar farligt avfall ska rapportera in till dem. Uppsala universitet har genom avtalet med Ragnsells möjlighet att köpa tjänsten att rapportera in det farliga avfallet som vi lämnar vidare till Ragnsells för transport. Vi måste dock fortfarande anteckna enligt ovan. Prata med er intendentur om rutinerna på ditt campus.

Mer om rapporteringskravet på Ragnsells hemsida

Enligt 6 kap, 19§ avfallsförordningen ska avsändaren, vid varje transport av farligt avfall, upprätta ett transportdokument.

Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om
1. avfallstyp,
2. avfallets vikt i kilogram,
3. datum för transporten,
4. från vilken ursprunglig plats och till vilken slutlig plats avfallet transporteras,
5. transportör, och
6. lämnare och slutlig mottagare, om sådana finns.

Transportdokumentet ska vara undertecknat av den som ska transportera avfallet och av lämnaren.