Antibiotika

Biomedicinsk forskning vid Uppsala universitet producerar antibiotikainnehållande avfall och odlingsrester. Som ett första led i att undvika antibiotikas negativa effekter på hälsa och miljö så bör den rutinmässiga användningen av antibiotika upphöra där den inte behövs.

I de moment där antibiotika bedöms behövas ska, om möjligt, en sort väljas som inte är medicinskt relevant, har kort ekoskugga och enkelt kan inaktiveras.

• Överblivna antibiotika i ursprungsförpackning och stocklösningar skickas som kemikalieavfall, se respektive sektion för specifika instruktioner.
  
  
• Icke kontaminerat antibiotikainnehållande avfall i fast form (agarplattor etc.) lämnas som brännbart eller kemiskt avfall beroende på typ av antibiotika och koncentration.
  
  
• Antibiotikainnehållande avfall i flytande form samlas upp i dunkar eller med absorberande material i laboratorieavfallskärl och skickas som smittförande avfall till förbränning, såvida det inte är totalt inaktiverat och då kan hällas ut i avloppet. Notera att:
  • Alla typer av antibiotika inaktiveras inte helt av autoklavering, t.ex. Kanamycin, Kloramfenikol, Vancomycin, och Ciprofloxacin
  • Det är användarens ansvar att säkerställa att inaktiveringen verkligen fungerat innan något hälls ut i avloppet
  • Även mycket låga sub-inhibitoriska nivåer av antibiotika kan bidra till ökad antibiotikaresistens.