Arbetsgruppen för specialistsjuksköterskeutbildningen har startat sitt arbete

Rapport klar i april

Arbetsgruppen träffas varannan vecka och har hög prioritet under våren. Ett första utkast av rapporten ska vara klart i slutet av mars. Därefter följer beredning i april, med planerad överlämning till Områdesnämnden den 15 april. De första åtgärderna kommer att införas i samband med verksamhetsplanen för 2027.

Akut ekonomiskt läge kräver snabba insatser

Det ekonomiska underskottet inom specialistsjuksköterskeutbildningen gör att förändringsarbetet behöver ske skyndsamt. Samtidigt är situationen komplex och åtgärderna måste hanteras på flera nivåer – nationellt, i samverkan med andra lärosäten och regioner samt internt på institutionsnivå.

– Det är ett omfattande arbete som behöver göras, och det behöver göras nu, inför VP-arbetet 2027, säger Johan Wikström, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten som leder arbetet.

Han lyfter särskilt behovet av att:

• ge Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten (GRUNK) tydligare mandat att fördela utbildningsuppdrag mellan institutioner
• möjliggöra omfördelning av undervisningsuppdrag till disputerade specialistsjuksköterskor
• anpassa konteringen inom programmet
• återuppta samverkansgruppen mellan Uppsala universitet och Region Uppsala med rätt kompetens och beslutsmandat.

Översyn av utbildningsutbudet och stärkt regional samverkan

Ett av utredarens förslag är att initiera en översyn av specialistsjuksköterskeutbildningen inom Sjukvårdsregion Mellansverige för att optimera antalet lärosäten inom respektive inriktning. Detta kan även innebära att utreda förutsättningarna för att Uppsala universitet lämnar huvudansvaret för inriktningarna operationssjukvård och anestesisjukvård.

– Om det skulle bli aktuellt innebär det omfattande förändringar, men också möjligheter att stärka samverkan mellan lärosäten, säger Johan Wikström.

Parallellt behöver samarbetet kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och Kliniskt träningscentrum (KTC) utvecklas och formaliseras. Här finns potential för mer kostnadseffektiva och ändamålsenliga arbetssätt. Arbetsgruppen ser även positivt på två möjliga utvecklingsspår: en långsiktig kompetensförsörjningsplan för specialistsjuksköterskor och en pilot för utbildningsanställningar som ST-sjuksköterska.

– Kan vi bidra till att förverkliga detta är det positivt både för universitetet och för svensk hälso- och sjukvård, säger Johan Wikström.

Många berörs av förändringsarbetet

Arbetet berör i första hand medarbetare vid institutionerna för kirurgiska vetenskaper (IKV), folkhälso- och vårdvetenskap (IFV), kvinnor och barns hälsa (KBH) och medicinska vetenskaper (IMV). Här finns huvuddelen av lärarna för både specialistsjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskeprogrammet. Även berörda verksamhetsområden vid Akademiska sjukhuset påverkas, inklusive verksamhetschefer vid universitetssjukvårdsenheter.

”Vi måste vända läget – och vi gör det tillsammans”

Mats Larhed, vicerektor vid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, betonar det starka engagemanget i arbetsgruppen:

– Problematiken är komplex och vi måste göra allt vi kan för att vända det ekonomiska läget här och nu. Arbetsmoralen är hög och samarbetsviljan stor, både under utredningen och i det fortsatta arbetet.

Ebba Burman