Utan specialistsjuksköterskor stannar vården
Krönika
– Status quo är inget alternativ för att få ordning på ekonomin i specialistsjuksköterskeprogrammet, säger Johan Wikström, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten. Foto: Michael Wallerstedt.
De yrkesförberedande utbildningarna vid Medicinska fakulteten är av central betydelse för hälso- och sjukvården. En av dessa utbildningar är specialistsjuksköterskeprogrammet. Programmet har nu varit föremål för en extern utredning på grund av ekonomiska utmaningar.
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Medicinska fakulteten bedriver ett flertal program som leder till yrkesexamina, vilka är av kritisk betydelse för att hälso- och sjukvården ska fungera. Specialistsjuksköterskeprogrammet är ett av dessa. Det är en utbildning på avancerad nivå, som leder fram till en magisterexamen kombinerat med en yrkesexamen som specialistsjuksköterska. Examen kan tas inom någon av elva fasta inriktningar eller någon valfri inriktning.
Specialistsjuksköterskeprogram bedrivs i dag vid 25 lärosäten i Sverige inom totalt 24 olika inriktningar. Uppsala universitet ger för närvarande nio av de fasta inriktningarna samt två valfria.
Utmaningar
Specialistsjuksköterskeutbildningarna över hela landet brottas med likartade problem. Studentvolymerna per inriktning är ofta mycket små. Det råder brist på behöriga (disputerade) lärare och utbildningsmedlen har urholkats över tid. Det är brist på VFU-platser inom många inriktningar.
Specialistsjuksköterskeprogrammet i Uppsala har fått goda omdömen vid de senaste externa utbildningsutvärderingarna, men ekonomin har varit i obalans en längre tid, och underskottet har eskalerat de senaste åren.
Extern utredning
På grund av dessa utmaningar beslöt Områdesnämnden att tillsätta en utredning för att ta fram förslag på åtgärder för att få ekonomin i balans. En extern utredare, Johan Dabrosin Söderholm, tidigare dekan vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet, har arbetat med detta under hösten.
Utredningen baseras på ett stort antal intervjuer med företrädare för de olika inriktningarna, berörda prefekter, företrädare för områdesledningen, områdeskansliet, samt representanter för Region Uppsala. Utredningen presenterades 17 december, och innehåller en mängd förslag på åtgärder för att stärka programmets ekonomiska hållbarhet. I stor utsträckning handlar dessa om ökat samarbete; mellan institutioner, mellan universitet och region, samt mellan universitet och andra lärosäten.
Under våren kommer en arbetsgrupp ledd av vicerektor att ta fram ett förslag på handlingsplan till Områdesnämnden utifrån utredningens resultat. Inga beslut är alltså fattade ännu, men status quo är inget alternativ. För att vända den ekonomiska utvecklingen måste vi vända på alla stenar.
Högsta prioritet bör ges åt att säkerställa de utbildningsinriktningar som har störst strategisk betydelse för sjukvården, eventuellt i samverkan med närliggande lärosäten. De här utmaningarna är inte specifika för Uppsala, och det arbete vi gör följs med stort intresse av övriga landet. De val vi gör kan därför påverka inte bara vår utbildning utan specialistsjuksköterskeprogrammen i hela Sverige.
Johan Wikström, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten
Tidigare krönikor
Krönikorna skrivs av chefer och ledning på Medfarm för att berätta om vad som hänt, händer eller ska hända på vetenskapsområdet för medicin och farmaci.