”Största behållningen med VASCERN var kombinationen av kunskap, människor och perspektiv”

Hej Maria! Berätta kort om dig själv och din bakgrund.

Jag heter Maria Dzialanska och studerar på läkarprogrammet. Jag har alltid tyckt om att möta människor med olika bakgrunder och att tillsammans skapa och utveckla saker. Jag tycker att internationella samarbeten är väldigt givande, både personligt och professionellt, och det är erfarenheter som jag alltid bär med mig.

Vad fick dig att söka till sommarskolan VASCERN?

Under höstterminen 2025 var jag på utbyte i Tanzania. Det var en väldigt lärorik period där jag bland annat spenderade mycket tid på barnsjukhuset i Dar es-Salaam.

Där mötte jag flera barn med ovanliga vaskulära sjukdomar, sådant som vi som läkarstudenter inte möter särskilt ofta i Sverige. Det väckte ett intresse hos mig för de här sjukdomarna, men gjorde mig också medveten om hur viktigt det är med internationella samarbeten när det gäller sällsynta diagnoser. Expertisen kan vara väldigt koncentrerad och då blir kunskapsutbyte mellan olika länder och specialistcentrum otroligt viktigt.

När jag kom hem från Tanzania kände jag därför starkt att det var ett område jag ville fortsätta utforska. När jag hittade VASCERN kändes det som ett väldigt naturligt nästa steg.

Vad bestod vårens digitala aktiviteter av och hur såg interaktionen med de andra studenterna ut?

Under våren hade vi digitala seminarier med experter inom olika områden ungefär en gång i veckan. Det var en bra blandning av teoretisk kunskap och kliniska diskussioner.

Trots att det kan vara svårt att skapa engagerade diskussioner digitalt tycker jag att det fungerade väldigt bra. En stor fördel var också att vi hann lära känna varandra lite innan veckan i Paris.

Hur fungerade det att kombinera VASCERN med dina andra studier?

Det fungerade väldigt bra. Under vårterminen 2026 skrev jag mitt individuella examensarbete, vilket innebar att jag hade ett relativt flexibelt schema. För mig blev kombinationen väldigt bra, och jag upplevde snarare att VASCERN kompletterade utbildningen genom att ge mig perspektiv och kunskap som jag annars inte hade fått lika mycket av under läkarprogrammet.

Berätta om veckan i Paris – vad innehöll den och vad fick ni göra?

Det var en intensiv och lärorik vecka. Vi hade föreläsningar med specialister från olika delar av Europa, varvat med patientfall och diskussioner. Man fick verkligen möjlighet att göra en djupdykning när det gäller sjukdomsmekanismer, diagnostik och behandling.

En särskilt viktig del var att representanter från patientorganisationerna deltog. Att höra deras egna berättelser och erfarenheter gav en helt annan förståelse för vad det faktiskt innebär att leva med en sällsynt sjukdom.

Deras berättelser gjorde sjukdomarna väldigt konkreta. Det gav mycket perspektiv och förstärkte verkligen känslan av att man vill kunna bidra och göra skillnad för den här patientgruppen.

Du var ensam student från Uppsala i år. Hur fungerade med det sociala under veckan?

Det fungerade väldigt bra. Eftersom vi redan hade träffats digitalt under våren kändes det inte som att man kom till Paris helt ensam, även om jag var den enda studenten från Uppsala. Eftersom många var i samma situation och inte kände så många sedan tidigare blev det väldigt lätt att börja prata med varandra.

Vi umgicks mycket även utanför det schemalagda programmet, så det sociala blev en stor del av upplevelsen. Jag tycker nästan att det var en fördel att åka själv, eftersom det gjorde att jag verkligen lärde känna studenter från andra länder.

Hur fungerade allt det praktiska med stipendium och boende?

Eftersom Uppsala universitet är partner inom VASCERN kunde jag ansöka om Erasmusstipendium. Ansökningsprocessen var smidig och jag fick bra stöd från Enheten för internationellt mobilitetsstöd.

Inför avresan hade VASCERN också skapat en grupp för deltagarna, där flera började skriva om möjligheten att ordna boende tillsammans. Det slutade med att jag hyrde en lägenhet tillsammans med fem andra deltagare från olika länder. Det blev en väldigt rolig del av upplevelsen, eftersom vi lärde känna varandra mycket bättre och fick ännu mer av utbytet även utanför det schemalagda programmet.

Vad var den största behållningen med VASCERN?

Den största behållningen var nog kombinationen av kunskap, människor och perspektiv.

Rent medicinskt fick jag lära mig väldigt mycket om sjukdomar som man annars bara möter väldigt kort under läkarutbildningen. Samtidigt fick jag träffa experter, patienter och andra studenter från hela Europa. Det gav mig också en mycket större förståelse för hur viktig internationell samverkan är inom sällsynta sjukdomar. Ingen enskild läkare eller klinik kan ha erfarenhet av allt, och just därför blir nätverk som VASCERN så viktiga.

Varför ska man ansöka till VASCERN?

Jag tycker att man ska söka om man är nyfiken och vill få möjlighet att se en del av medicinen som man kanske inte möter så mycket under den vanliga utbildningen. Man behöver inte redan vara expert på vaskulära eller sällsynta sjukdomar. Jag tror att det viktigaste är att man är intresserad och vill lära sig.

Det är också en unik möjlighet att få träffa experter, patienter och läkare från olika länder och att få en inblick i hur europeiska samarbeten inom sjukvård och forskning faktiskt fungerar.

För mig blev det mycket mer än bara en kurs. Det blev både en akademisk och personlig erfarenhet som har väckt nya idéer om vad jag skulle vilja göra framöver.

Har du några tips till studenter som vill söka?

Mitt största tips är att våga söka, även om man inte känner att man har en perfekt bakgrund inom området. Förklara varför just du är nyfiken på området och vad du hoppas få ut av erfarenheten. Det behöver inte finnas en lång meritlista bakom intresset, ett genuint engagemang och en vilja att lära sig kommer man långt med.