Resan till Öland och Gotland

Den 15 maj 1741 gav sig Linné iväg på en forskningsresa på uppdrag av riksdagen. Målet var Öland och Gotland. Man trodde att Linné där skulle kunna hitta nyttigheter som kunde stärka Sveriges ekonomi. Porslin importerades för dyra pengar och kanske han kunde hitta en lera som var användbar för inhemsk porslinstillverkning. Växter för färgning av tyger var även det något som Linné skulle söka efter.

Linné förundrades över den märkliga naturen på Öland. Foto: familjenbostrom.se.

Orkidéer och runor på Öland

Med sig på resan hade Linné sex stycken handplockade studenter. Tillsammans utforskade de den öländska floran och imponerades av de många orkidéer de träffade på. Under de tre veckor de vistades på Öland hann de även med att undersöka allt från runinskrifter till ölänningarnas enorma matlust.

Fåglar och fossil på Gotland

Linné besökte Karlsöarna och kom sedan fram till Gotland. Visby tyckte han påminde om Rom (som han aldrig hade besökt). Bland mycket annat som fascinerade Linné på Gotland var det rika fågellivet. På Fårö konstaterade han t.o.m. att bönderna satte ut fågelholkar vid husen för att locka starar att bosätta sig. Orsaken? Jo, man ville lyssna till deras sång.

Mängden vackra fossil längs öarnas stränder intresserade Linné som menade att man inte behövde resa utomlands för att för dyra pengar inhandla konstsamlingar – ”Här kunde väl var Människa i Världen få ett Hästlass till mans!”

Hjorttunga Asplenium scolopendrium är en sällsynt växt som Linné fann i en grotta på Lilla Karlsö, utanför Gotland. Han tog den med sig till sin trädgård i Uppsala. Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.

Linné avskydde sjöresor och hade ofta otur med vädret. När han efter en månad lämnade Gotland skrev han ”Nordanvädret begynte skrämma oss, vågorna blevo rasande, fartyget kastades emellan de brusande vågor. Kamraterne blevo sjuka, tacklen begynte springa, desperation intog alla hjärtan och vi lade våra liv i Guds händer.

Mer än hundra nya svenska växter

Ett resultat av den öländska och gotländska resan blev att Linné upptäckte mer än etthundra växtarter som man tidigare inte hade vetat fanns i Sverige. Bland annat upptäckte han gullusern, en ärtväxt som, menade Linné kunde kunde användas som djurfoder istället för importerad blålucern. Han stötte på annorlunda jordbruksmetoder, lokala mediciner mot sjukdomar och mycket annat. Linné skrev ”Kom hem hösttiden med väl förrättat ärende.” Men någon porslinslera fann han inte.

Så sade Linné om Ölands natur

Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte, att detta land var helt annorledes än de andre Sveriges provincier.

ur den tryckta reseberättelsen ”Öländska och Gotländska resan”, utgiven 1745

 

Linnékuriosa: Om ryska spioner på Öland

Ett krig med Ryssland var vid tiden för Linnés resa till Öland och Gotland i annalkande och på Öland höll det på att gå illa.

Linné hördes ofta uppmana sina expeditionsmedlemmar att ”hålla ögonen öppna”. Detta i kombination med deras stora nyfikenhet och frågvishet gjorde ölänningarna övertygade om att Linné och hans vänner var ryska spioner och nog borde slås ihjäl! Men Linné blev varnad och reste sedan i sällskap med någon polis eller annan person som kunde övertyga ortsbefolkningen om expeditionens goda avsikter.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin