Allmänt

Kursen ingår som obligatorisk kurs på Orientalistikprogrammets sjätte termin med statsvetenskaplig inriktning.

Behörighetskrav

135 hp på kurser från terminerna 1-5 av Orientalistikprogrammet.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- med viss självständighet diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, jämförande politik, alternativt internationell politik

- ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå

- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala statsvetenskapliga forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analatyskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning - ett analysinstrument - för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

Kursen består av två delmoment.

Den första delkursen behandlar demokratins problem (7,5 hp). Här behandlas dels normativa frågor som berör demokratibegreppets innebörd, argument för och emot demokrati, förhållandet mellan demokrati, konstitutionalism och effektivitet, och förhållandet mellan demokrati och feminism. I en andra del behandlas i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins förutsättningar, utbredning, orsaker och effekter. Det andra delmomentet i kursen innebär ett val mellan i huvudsak två delkurser (7,5 hp): Jämförande Mellanösternpolitik eller Internationell politik. För andra valbara kurser hänvisas till Statsvetenskapliga institutionen.

Kursdel 1. Demokratins problem

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå. Konkret innebär det att – med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Målet kan också uttryckas som att kursen erbjuder verktyg och inspiration som räcker till för avancerade "försök" i analytiskt tänkande, där själva tankeprocessen står i fokus snarare än dess resultat.

Innehåll och uppläggning

Kursen rymmer tre delar.

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. De två föreläsningarna tar upp begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner:

1) Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin?

2) Hur definieras demokrati?

3) Vad är det som är bra med demokrati?

Seminariet ägnas åt den feministiska utmaningen mot traditionell demokratiteori. Promemoriorna författas i par.

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning, orsaker och effekter:

4) Hur kan vi beskriva demokratins utbredning i tid och rum?

5) Vad kan förklara att enbart vissa länder är demokratier?

6) Spelar demokrati någon roll för fred och välfärd?

Seminariet ägnas åt uppfattningen att demokratin fungerar bäst om den inte tas alltför mycket på allvar. Promemoriorna författas individuellt.

Den tredje delen av kursen handlar om demokratins konstitutionella utformning. Föreläsningarna presenterar olika konstitutionella traditioner, de centrala författningspolitiska vägvalen vad gäller val- och regeringssätt, och den forskning som handlar om olika konstitutioners betydelse för politik och välfärd:

7) Hur kan man utforma en konstitutionell demokrati?

8) Spelar demokratins konstitutionella utformning någon roll för politiken och välfärden?

Seminariet läggs upp som en övning i författningspolitiskt beslutsfattande. Promemoriorna, som denna gång skall fungera som beslutsunderlag till det avslutande grundlagskonventet, författas i grupper med 3-4 medlemmar.

Undervisning

Var och en av kursens tre delar inleds med två eller tre föreläsningar, fortsätter med författande av ett kort pm (parvis, individuellt och i grupp), och avslutas med ett seminarium. Till kursen hör även ett rollspel i form av ett grundlagskonvent.

Examination

Examinationen sker dels i form av seminariernas tre analysuppgifter (pm som författas individuellt, parvis och i grupp), dels genom en avslutande tentamen. Deltagande i grundlagskonventet är en obligatorisk del av kursen. Vid betygssättningen väger de tre seminarierna tillsammans lika tungt som skrivningen. För godkänt krävs godkänt resultat på samtliga delar av kursen och på den avslutande skrivningen.

Kursdel 2 a) Jämförande Mellanösternpolitik

Mål

Kursen ämnar att ge en bred översikt, grundad i statsvetenskapliga begrepp och analysmodeller, till studenter med intresse för Mellanöstern. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha baskunskaper om de grundläggande förhållandena i regionen vad gäller stat och politik, en god inblick i de olika forskningsfronter som berör regionen samt grundläggande kännedom om pågående debatter kring tillämpliga teorier och metoder vid forskning om och i Mellanöstern. Varje student specialiserar sig under kursens gång på ett av kursens huvudteman och uppnår därmed fördjupade kunskaper.

Efter genomgången kurs förväntas dessutom studenten:

- uppvisa förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information,

- samt visa förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information.

Innehåll

Kursen ger en bred översikt över stat och politik i Mellanöstern (statsstruktur och nationsbegrepp, civilsamhälle och demokratisering, politik och religion, islamism) i ett regionalt och internationellt perspektiv (utrikes- och säkerhetspolitik, internationella relationer).

Undervisning

Undervisning sker genom föreläsningar och seminarier.

Examination

Examinering sker kontinuerligt under kursens gång genom läsrapport, en muntlig redovisningsuppgift samt aktivt deltagande i seminarierna. Avslutande examination sker genom ett kurs-PM och en skriftlig tentamen. Studenten formulerar i sitt kurs-PM en egen frågeställning inom ett av kursens huvudteman och besvarar denna med hjälp av relevant teori och metod. I samband med detta utför varje student en opposition där konstruktiv kritik och vetenskapligt relevanta synpunkter framförs på en annan students PM. För slutbetyg krävs uppvisad förmåga att under kursens gång självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant forskningsfråga samt behandla denna inom lämplig teoretisk och metodologisk ram, förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information.

Övriga föreskrifter

Studenter som läser Orientalistikprogrammet har företräde vid antagning till kursen. 2 g) Jämförande Mellanösternpolitik, 7,5 hp

För kursdel 2b) Internationell politik och eventuella andra valbara kurser, kontakta Statsvetenskapliga institutionen.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, rollspel, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen avser sjätte terminens studier inom Orientalistikprogrammet med statsvetenskaplig inriktning.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet och Samhällsvetarprogram.