Allmänt

Kursen är en fristående kurs.

Behörighetskrav

Hebreiska A1 och B1, eller Hebreiska A2 och B2, samt minst 22,5 hp från Hebreiska C.

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

Avseende delkurs 1: Introduktion till vetenskapsteori och språkvetenskap

redogöra för vetenskaplig metodik och teori rörande analys och tolkning texter

översiktligt redogöra för litteraturvetenskapliga teorier och tolkningsmetoder

översiktligt redogöra för olika sätt att beskriva språk

översiktligt redogöra för språkvetenskapliga metoder att analysera språkligt material

Avseende delkurs 2: Inledning till hebreisk filologi

med utgångspunkt i hebreiska exempeltexter:

a) redogöra för hur litteraturvetenskaplig metodik kan tillämpas på modern prosa

b) redogöra för hur litteraturvetenskaplig metodik kan tillämpas på modern poesi

c) redogöra för hur religionsvetenskaplig metodik kan tillämpas på moderna och äldre texter

d) redogöra för hur en textedition kan utföras av en kort äldre hebreisk handskrift

e) redogöra för syntax och stilistik utifrån en klassisk eller modern text

Avseende delkurs 3: Specialarbete

genomföra en empirisk eller rent teoretisk studie utifrån en frågeställning med anknytning till de teman som behandlas i den första delkursen

korrekt transkribera hebreisk text med ett reversibelt transkriptionssystem

dra egna slutsatser och argumentera för dessa utifrån empiriska data och andras ståndpunkter på ett korrekt sätt

planera (sätta upp mål, urskilja deluppgifter och disponera tidsramarna för) denna arbetsuppgift, följa denna plan och ta självständigt ansvar för deluppgifter

finna för uppgiften relevant och lämplig litteratur, samt läsa in och göra korrekta

referat av relevanta delar av denna litteratur

tillgodogöra sig mera avancerad facklitteratur som är relevant för studien

skriftligen presentera resultatet av denna studie i en uppsats strukturerad utifrån frågeställningen, resultatet och den stödjande argumentationen, skriven på en i stort sett grammatiskt korrekt prosa och med korrekt behandling av fackterminologi

följa vedertagna formella konventioner vad gäller struktur och typografi och på ett

korrekt sätt citera och referera källor samt skriva hänvisningar och referenser

bedöma en studie och uppsats inom utbildningsområdet på liknande nivå vad gäller dess frågeställning, resultat, argumentation och presentation

muntligen presentera och diskutera en sådan studie för en publik av jämbördiga studenter

Innehåll

Delkurs 1: Introduktion till vetenskapsteori och språkvetenskap, 7,5 hp (Introduction to the theory of science and linguistics)

Delkurs 2: Inledning till hebreisk filologi, 7,5 hp (Introduction to Hebrew philology)

Delkurs 3: Examensarbete för kandidatexamen, 15 hp (Exam paper for the bachelor's degree).

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är avgörande för genomförande av kursen.

Examination

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. De kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för ordinarie undervisning), eller vara sådana som studenten utför på egen hand. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början. För att erhålla betyget VG krävs VG på examensarbetet och minst en av de övriga delkurserna.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen avser fjärde terminens studier inom utbildningsområdet hebreiska. Kursen ger vad som krävs av huvudämnet i filosofie kandidatexamen, under förutsättning att 90 hp från Hebreiska A1 och B1, eller A2 och B2, samt Hebreiska C är klara.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.

Kurslitteratur:

Delkurs 1: Introduktion till vetenskapsteori och språkvetenskap

Thurén, T. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm 2000.

Lagerholm, P. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund 2005

Bergsten, S. Litteraturvetenskap. En inledning. 2. uppl. Lund 2002.

Dahl, Ö. Språkets enhet och mångfald. Lund 2004.

Material som tillhandahålls till kopieringspris av föreläsarna kan tillkomma.

Delkurs 2: Inledning till hebreisk filologi

a) litteraturvetenskaplig metodik: modern prosa

Litteraturteori

1.Staffan Bergsten, Litteraturvetenskap. En inledning, red. Staffan Bergsten, 2 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2002), 9-18

2.Horace Engdahl, "Att skriva om litteratur" i Litteraturvetenskap. En inledning, red. Staffan Bergsten, 2 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2002), 205-13

3.Lars Gustafsson (red.). Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen. Uppl. 2. Alma-serien 24 (Stockholm: Wahlström och Widstrand), 1974

Specialstudier i arabisk litteraturhistoria och litteraturkritik

b) litteraturvetenskaplig metodik: modern poesi

Litteratur meddelas av läraren.

c) religionsvetenskaplig metodik

Litteratur meddelas av läraren.

d) metodik vid textedition

Litteratur meddelas av läraren.

e) syntaktisk och stilistisk analys

Niccacci, A., "Basic facts and the theory of the Biblical Hebrew verb system in prose", i van Wolde, E. (ed.), Narrative Syntax and the Hebrew Bible, Leiden: Brill, 1997, sid. 167-202.

Eskhult, M., Studies in Verbal Aspect and Narrative Technique in Biblical Hebrew Prose, Uppsala 1990 (hela)

Longacre, R.E., "A Proposal for a discourse-modular grammar of Biblical Hebrew" i Talstra, E., (ed.) Narrative and Comment. Contributions presented to Wolfgang Schneider, Amsterdam 1995.

Buth, R., "Functional Grammar, Hebrew and Aramaic: An Integrated Textlinguistric Approach to Syntax" in Bodine, W.R. (ed), Discourse Analysis of Biblical Literature. What It Is and What It Offers, Scholars Press, Atlanta 1995, sid. 77-102.

Bodine, W.R., "How Linguists Study Syntax" in Bodine, W.R. (ed), Linguistics and Biblical Hebrew, Eisenbrauns, Winona Lake 1992, sid. 89-107.

Bandstra, B.L, "Word Order and Emphasis in Biblical Hebrew Narrative: Syntactic Observations on Genesis 22 from a Discourse Perspective", in Bodine, W.R. (ed), Linguistics and Biblical Hebrew, Eisenbrauns, Winona Lake 1992, sid. 109-123.

Delkurs 3: Examensarbete för kandidatexamen

Om uppsatsskrivning i allmänhet

1.Eric Johannesson och Marie-Christine Skuncke, Lathund för doktorander och uppsatsförfattare, Litteraturvetenskapl. inst., (Uppsala Univ. Nr 1 1991) el. sen.

2.Anette Månsson, Uppsats- och PM-skrivande: rutiner och tips för författare och opponent, Institutionen för lingvistik och filologi, rev. uppl. 2001-09-18. Se länken:

http://www.lingfil.uu.se/afro/semitiska/grundutbildning/Uppsats_AM.pdf

Kvalitetskriterier för examensarbete

Se länken: http://www.lingfil.uu.se/afro/semitiska/grundutbildning/uppsatskriterier.html