Allmänt

Kursen ges inom Språkvetarprogrammet, Lingvistik A och som fristående kurs.

Behörighetskrav

Lingvistik I 7,5 hp.

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:

- förklara termen språktypologi,

- redogöra för skillnaderna mellan, och ändamålen med följande tre sätt att lingvistiskt klassificera språk: genetisk klassificering, typologisk klassificering och areal klassificering,

- tala om i stora drag hur många språk som talas i världen idag, och problematisera hur man kommer fram till den siffran,

- översiktligt redogöra för "språkens demografi" i världen samt skillnaden mellan språkmångfald ("många språk") och språkfamiljsmångfald ("många språkfamiljer"),

- beskriva begreppet sprachbund och redogöra för några välkända exempel på sprachbund (Balkan, Sydasien),

- redogöra för olika typer av språktypologiska klassifikationssystem, inklusive morfologisk typologi (särskilt Sapirs och Greenbergs klassifikationer) och ordföljdstypologi,

- redogöra för begreppet sample (urval) och hur det påverkar typologiska undersökningar,

- redogöra för begreppet grundordföljd och redogöra övergripande för grundordföljden i världens språk i enkla satser och nominalfraser,

- redogöra för grundläggande ordföljdskorrelationer,

- beskriva och problematisera begreppen språklig ekvivalent, språklig universalie samt språklig relativitet,

- redogöra för metoder för språkjämförande analys såsom korpusbaserad analys och elicitering med icke-språkliga stimuli,

- förstå glossning och kunna tyda glossade språkexempel samt förstå vanliga förkortningar,

- redogöra för den övergripande hierarkiska (grammatiska) strukturen i språk,

- redogöra för begreppen ordklasser, huvud- och bisatser, grammatiska relationer och universalier samt skillnaden i synsätt på dessa begrepp beroende på teoretisk inriktning (funktionell kontra generativ/formell inriktning),

- redogöra för beteckningarna markerad och omarkerad samt olika markeringsstrategier i världens språk,

- redogöra för skillnaden mellan huvud- och dependentmarkering,

- redogöra för skillnaden mellan tempus och aspekt och kunna beskriva grundläggande (vanliga) tempus- och aspektsystem i världens språk,

- redogöra för termen modalitet och kunna beskriva grundläggande (vanliga) modussystem i världen språk,

- redogöra för markering av grammatiska relationer i kasus- och kongruenssystem och skillnaden mellan nominativa-ackusativa, ergativa-absolutiva och kluvna ("split ergativity") system,

- redogöra för tema-remastruktur,

- redogöra för valens och termer som aktiv, passiv, antipassiv och kausativ, och

- redogöra för några problem med typologiska undersökningar.

Innehåll

Kursen ska ge en introduktion till vad som förenar och skiljer världens språk. Kursens fokus ligger på gemensamma och särskiljande drag i världens språk då det gäller ordförråd, grammatik och ljudstruktur. Frågor rörande språk och kultur, flerspråkighet och språkplanering tas också upp, belysta genom beskrivning och analys av konkreta språksituationer i olika delar av världen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Kunskapskontroll sker genom muntligt och/eller skriftligt redovisade uppgifter och/eller tentamen. Läraren kan som del av examinationen kräva obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid undervisningsmoment. Kurskraven meddelas skriftligen av kursansvarig vid kursens start.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i första terminens studier inom ämnesområdet lingvistik. Fördjupning till filosofie kandidatexamen kräver ytterligare 82,5 hp inom detta, varav en kandidatuppsats om15 hp.

Övriga föreskrifter

Kurserna Språkvetenskapens grunder, Världens språk, Språk, datorer och textbehandling samt Språket, individen och samhället motsvarar tillsammans lingvistik A, och får ej medtas i examen tillsammans med lingvistik A. De fyra nämnda kurserna ger tillsammans behörighet för lingvistik B.