Behörighetskrav

120 hp inklusive (1) 60 hp biologi samt 30 hp kemi eller 30 hp geovetenskap, eller (2) 90 hp biologi.

Mål

Det övergripande målet med kursen är att studenterna skall tillägna sig fördjupad teoretisk och praktisk metodkunskap inom det ekologiska fältet, genom att själva planera, genomföra, sammanställa, samt kritiskt granska och utvärdera ekologiska inventeringar och karteringar i terrestra miljöer. Studenterna skall också tillägna sig färdigheter avsedda att tillämpas inom ekologisk miljöövervakning och monitoring. Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• redogöra för allmänt förekommande metoder för ekologiska inventeringar och karteringar i terrestra miljöer
• värdera och jämföra alternativa metoder för specifika inventerings- och karteringsändamål, och därigenom kunna identifiera/motivera de mest relevanta metoderna för olika syften
• självständigt detaljplanera och genomföra goda ekologiska inventeringar och karteringar, vad avser en rad olika taxa
• tillämpa anvisningar i standardiserade monitoring- och övervakningsprogram och tillämpa en rad olika fältmetoder, främst sådana som allmänt används i terrestra miljöer
• värdera utnyttjandet av indikatorarter inom miljöövervakningsprogram
• självständigt sammanställa och värdera resultaten av ekologiska inventeringar och karteringar med hjälp av grundläggande statistiska metoder/modeller
• arbeta med basala tillämpningar av GIS
• framställa, redovisa samt diskutera inventerings- och karteringsresultat muntligt och skriftligt.

Innehåll

Ir kursens första del ingår en grundlig orientering i vanligt förekommande inventerings- och karteringsmetoder ,samt en genomgång av de statistiska metoder som används för denna typ av studier. Tyngdpunkten ligger här på terrestra miljöer och biotiska parametrar, och exempel hämtas från många olika organismgrupper och habitat. Föreläsningar innefattar också användningen av GIS liksom program för miljöövervakning (t.ex. Natura 2000 och NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) vilka är viktiga instrument i arbetet med hållbar utveckling. Tillämpade element förekommer i denna del av kursen, i form av problemorienterade grupparbeten och övningar (metodik- och datorövningar), avsedda att ge praktisk erfarenhet av de metoder som kursen täcker. Betydelsen av inventeringar och karteringar inom tillämpad naturvård (t.ex. inför reservatsbildning och miljömålsuppföljning) beskrivs och diskuteras.

Den andra halvan av kursen domineras av praktiska element. Under en av de avslutande veckorna genomför studenterna gruppvis ett antal inventeringar och karteringar under en koncentrerad fältvecka. Dessa innefattar t.ex. kärlväxter, evertebrater och fåglar. Denna verksamhet planeras i detalj innan fältveckan, och sammanställs, utvärderas och redovisas efter hemkomst.

Kursens progression och yrkeslivsanknytning ges framför allt i de övningar där studenterna får tillämpa sina kunskaper i ekologi från tidigare kurser och använda dem i praktiskt naturvårdsarbete.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, litteraturuppgifter, gruppövningar (metodik- och datorövningar) och fältkurs. Deltagande i fältprojektets delar, seminarier, litteraturuppgifter och gruppövningar är obligatoriskt. Ämnesintegrerad kommunikationsträning med återkoppling och självvärdering förekommer i samband med fältprojektet.

Examination

Delkurser: Teori 7,5 hp; Övningar (inklusive fältkurs) 7,5 hp

Teoridelen examineras i ett skriftligt prov samt fordrar aktivt deltagande i seminarier och litteraturuppgift som redovisas skriftligen. Övningarna (metodik- och datorövningar) fordrar aktivt deltagande och bedöms löpande av examinerande lärare. Fältkursen redovisas som en skriftlig rapport (enligt mall) och en muntlig presentation.