Allmänt

Kursen utgör första terminen på masterprogrammet i infektionsbiologi.

Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio-) medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk) kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin eller internationell utbildning som ger relevant kunskap inom cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi. Engelska 6/Engelska B.

Mål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna ingående redogöra för och förklara principer bakom

• klassificering, struktur och funktion hos medicinskt relevanta mikrober
• funktionen hos medfött och förvärvat immunsystemets i organismens försvar mot infekterande mikrober
• mikrobiella strategier för att undkomma värdens immunförsvar
• infektionscykeln för ett antal medicinskt viktiga virus och bakterier
• molekylära interaktionerna mellan växter och deras patogener
• växters försvar mot infektioner
• mikrobgenomens uppbyggnad, evolution och funktion
• virulensfaktorers funktion, reglering, föränderlighet och spridning
• mikrobiella strategier för att reglera värdcellens biosyntetiska maskineri
• användning av virusvektorer i gen- och cancerterapi
• viktiga mikrobiella transmissionsvägar och hur dessa kan förhindras

Studenten skall med den teoretiska kunskapen som bas

• självständigt kunna sammanställa fakta och att dra slutsatser av vetenskapliga texter
• kritiskt analysera metoder och tolka resultat, samt diskutera dessa såväl muntligt som skriftligt

och dessutom ha förvärvat

• ingående kunskap om experimentella strategier och vetenskapliga frågeställningar som används för att studera mikrobiella processer på molekylär nivå
• kännedom och praktisk laborativ erfarenhet av de molekylärbiologiska och genetiska tekniker som används inom den infektionsbiologiska forskningen
• förståelse för vad arbete enligt ett vetenskapligt förhållningssätt innebär, hur vetenskapliga undersökningar utvärderas, hur etiska överväganden appliceras på forskning samt hur vetenskaplig information kommuniceras.

Innehåll

Kursen består av de tre delvis integrerade delmoduler, immunologi, bakteriologi och virologi. Kursen utgör den första inom masterprogrammet i infektionsbiologi och syftar till att ge fördjupade kunskaper om struktur och funktion hos sjukdomsframkallande virus och bakterier med tonvikt på de molekylära mekanismer som styr patogenes. Värdorganismernas försvarsmekanismer mot mikrober diskuteras ingående liksom mikrobernas möjligheter att undkomma immunförsvarets attack. Fokus läggs särskilt på ett antal viktiga humanpatogena virus och bakterier. Genom praktiska moment ges förståelse för och kunskap om experimentella tekniker för att studera mikrober och deras interaktion med värdcellen. I kursen ingår dessutom en föreläsningsserie som ges för flera medicinska masterprogram och som behandlar ett antal gemensamma vetenskapsrelaterade frågeställningar.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, samt obligatoriska seminarier och laborativa övningar. Föreläsningarna har en stark förankring i pågående forskning inom det infektionsbiologiska området. Praktiska övningar utförs delvis på forskningslaboratorier tillsammans med forskarstuderande som en del av pågående forskningsprojekt.

Undervisningen ges på engelska.

Examination

Skriftliga prov med betygsgrad underkänd, godkänd eller väl godkänd avslutar respektive modul. De obligatoriska momenten examineras vid seminarier, muntliga presentationer/redovisningar och genom skriftliga redovisningar och ges betyget underkänd eller godkänd.

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga skriftliga delprov samt godkänt på alla obligatoriska moment. Slutbetyg på kursen baseras på en sammanvägning av betyg på alla ingående delar. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.