Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Näringslära 30 hp med minimum 16,5 hp godkända.

Mål

Delkurs 1: Dietistprofessionen och nutritionsbehandlingsprocessen 7,5 hp:

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• beskriva dietistyrket ur ett nationellt och till viss del även internationellt perspektiv, dess innebörd och utveckling samt förklara professionens ansvar i relation till patient, anhöriga och övriga hälso- och sjukvårdsprofessioner.
• ge exempel på och förklara innebörden av nutritionsbehandlingsprocessen, samt den yrkesspecifika terminologin, och relatera betydelsen av dessa för dietistens kliniska verksamhet.
• ge exempel på och förklara innebörden av en medicinsk diagnos respektive en nutritionsdiagnos utifrån ett patient- och samhällsperspektiv.
• redogöra för, kritiskt analysera och tillämpa metoder som används för screening, utredning, bedömning och uppföljning av nutritionsstatus och identifiering av nutritionsdiagnoser.
• beskriva grunderna för e-hälsa, hälso- och sjukvårdens journalsystem och motivera hur en adekvat journalanteckning bör skrivas.

Delkurs 2: Hälso- och sjukvårdens organisation, förbättringsarbete, patientsäkerhet och mat på sjukhus 7,5 hp

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• översiktligt redogöra för hälso- och sjukvårdens organisation och utveckling i Sverige samt tillämpa central terminologi inom fackområdet vård och omsorg.
• känna till och ge exempel på vilka och på vilket sätt lagar och förordningar reglerar hälso- och sjukvårdens uppdrag och verksamhet.
• redogöra för innebörden av en patientvårdkedja och ge exempel på hur kvalitetsarbete med stöd av förbättringskunskap kan utföras inom hälso- och sjukvården.
• beskriva och kritiskt analysera innebörden av sjukhusens olika mathanteringssystem, dess måltider och livsmedel för speciella medicinska ändamål samt kontrollsystem gällande livsmedelssäkerhet.
• redogöra för yrkeskårens etiska kodex, samt tillämpa och ta ställning till denna vid exemplifierade patientfall.
• diskutera mänskliga rättigheter utifrån hälso- och sjukvårdens olika perspektiv.

Innehåll

Kursen syftar till att utveckla kunskaper och färdigheter som är centrala i dietistens yrkesprofession och kliniska verksamhet. Dietetik som ämnesområde inkluderat dietistyrkets innebörd och utveckling behandlas och diskuteras. Grunderna i nutritionsbehandlingsprocessen med fokus på nutritionsutredning och dess metodologi, journaldokumentation, hälso- och sjukvårdens organisation och regelverk studeras, övas och diskuteras i relation till dietistens yrkesroll och patientfall. Mänskliga rättigheter och etik ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv diskuteras och exempel på yrkesetiska frågeställningar problematiseras. Principerna för hur förbättringsarbete tillämpas inom hälso- och sjukvården behandlas. Sjukhusmatens produktionsled i relation till patientsäkerhet och kvalitet presenteras och problematiseras. Kursen skall ge en solid grund för vidare studier och praktik inom dietetik och kommande fördjupning av olika kost- och nutritionsbehandlingsåtgärder vid varierande sjukdomar och sjukdomstillstånd.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, gruppövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter. För varje obligatoriskt moment ges ett ordinarie examinationstillfälle, samt ett omtentatillfälle inom given termin. För skriftlig salstentamen ges efter terminen ytterligare ett uppsamlingstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten ska betygssättande lärare alternativt läraren/lärarlaget fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras.