Barnmorskeprogrammet
Utbildningsplan, MBM2Y
- Kod
- MBM2Y
- Fastställd av
- Programkommittén för sjuksköterskeprogrammen, 6 mars 2013
- Diarienummer
- Medfarm 2013/661
- Ansvarig fakultet
- Medicinska fakulteten
Beslut och riktlinjer
Högskolelagen
I enlighet med lag om ändring av högskolelagen (SFS 1992:1434) 1 kap. 9 § (SFS 2006:173) gäller följande för högskoleutbildning på avancerad nivå:
Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildningen på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Högskoleförordningen
I enlighet med förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1053:
Barnmorskeexamen
För att erhålla barnmorskeexamen ska studenten uppfylla de allmänna målen i högskoleförordningen (SFS 2006:1053). Utbildningen uppfyller EU direktiven 2005/36/EG.
Mål
För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska.
Kunskap och förståelse
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forskning och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen
- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård och hälsoarbete
- visa kunskap om relevanta författningar
Färdighet och förmåga
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga till att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar
- visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete
- visa fördjupad förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa föreställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov
- visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter
- visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt utvärdera behandlingsverksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga
- visa förmåga att, med helhetssyn på människan, göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
- visa professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens
Självständigt arbete
För barnmorskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete.
Magisterexamen
För att erhålla magisterexamen ska studenten uppfylla de allmänna målen i högskoleförordningen (SFS 2006:1053).
Mål
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper,
- visa sådan färdighet som fodras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbeten,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för kunskapsutveckling
Självständigt arbete
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng inom huvudämnet för utbildningen.
Huvudområdet är reproduktiv hälsa. Inom utbildningsprogrammet studeras medicinsk vetenskap och vårdvetenskap och halva programmet består av verksamhetsförlagd utbildning. Vårdvetenskap är ett tvärprofessionellt ämne som beskriver och analyserar företeelser inom vård.
Programmet omfattar 90 högskolepoäng på avancerad nivå, 60 högskolepoäng vårdvetenskap och 30 högskolepoäng medicinsk vetenskap. Av utbildningens 90 högskolepoäng omfattar 45 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning/praktik. Studenterna blir under utbildningen förtrogna med principerna för vetenskapligt arbete. I utbildningen ingår självständigt arbete som ska presenteras som en vetenskaplig rapport.
Teoretisk utbildning och verksamhetsförlagd utbildning integreras på ett sätt som erbjuder eget ansvar och lägger grunden till en reflekterande och analyserande förmåga och ett aktivt kunskapssökande. Internationalisering och internationell kommunikation belyses i kurserna.
Legitimation
För att få utöva barnmorskeyrket krävs legitimation. Barnmorskeexamen ligger till grund för Socialstyrelsens utfärdande av legitimation samt, efter personlig ansökan, rätt att förskriva läkemedel.
Behörighetskrav
Svensk legitimation som sjuksköterska med kandidatexamen
i vårdvetenskap/omvårdnad. För utbildningar 180 hp eller kortare krävs vetenskaplig metod och uppsatskurs i vårdvetenskap/omvårdnad 15 hp (C-nivå). Yrkesverksamhet som sjuksköterska motsvarande minst 12 månaders heltidstjänstgöring.
Programmets uppläggning
Utbildningen grundar sig på följande dokument:
Barnmorskans verksamhet definieras i två internationella dokument: Definition of a midwife (ICM 2005) och Core competencies (ICM draft 1996)
Därtill styrs barnmorskans verksamhet av en etisk kod (Ethical Code for midwives, ICM 1993) och Reproduktiv hälsa enligt WHO's definition 1996. Barnmorskans kompetensområde finns också beskriven i "Kompetensbeskrivning för barnmorskor"(SOFS 2006:10), "Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska (SOFS) 1995:15, "Omvårdnad inom hälso- och sjukvården" (SOFS:1993:17, "Förskrivningsrätt av läkemedel i födelsekontrollerande syfte" (SOFS) 1996:21).
Barnmorskans profession utgår från ett vårdvetenskapligt och folkhälsovetenskapligt perspektiv. Ämnesinriktningen reproduktiv hälsa utgör ett kunskapsområde som är knutet till området för mänsklig reproduktion och till livets början. Inom ämnet genereras kunskap om; processen (fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt) i samband med graviditet, födande, nyföddhetsperiod, föräldraskap, sexualitet och familjeplanering samt kvinnors hälsa i ett livscykel- och könsrollsperspektiv. Vidare utvecklas kunskap om hälsobefrämjande, förebyggande och behandlande arbete inom området.
Kunskapsområdet omfattar fenomen som sammanhänger med:
- reproduktiv hälsa i ett livscykelperspektiv
- främjandet av föräldraskap samt individens integritet och autonomi
- vård och övervakning vid okomplicerad/normal graviditet, förlossning och barnsängstid
- identifiering av avvikande tillstånd under graviditet, förlossning och barnsängstid, samt omvårdnad i samband med dessa tillstånd
- vård av det nyfödda friska barnet samt vård vid amning
- sexualitet och preventivmedelsrådgivning
- hälsoinformation inom reproduktiv hälsa
- omvårdnad vid gynekologisk ohälsa
Efter genomgången utbildning skall en barnmorska med utgångspunkt i sitt yrkesområde inom reproduktiv och perinatal omvårdnad:
- självständigt kunna arbeta som barnmorska enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska
- kunna ta initiativ till och genomföra åtgärder som främjar den reproduktiva hälsan i ett livscykelperspektiv och som förebygger sjukdomar inom specialområdet
- kunna ansvara för omvårdnaden av blivande och nyförlösta mödrar, det nyfödda barnet samt kvinnliga patienter med såväl vanligt förekommande som komplicerade sjukdomstillstånd inom specialområdet
- ansvara för vissa undersökningar och behandlingar av kvinnor och blivande mödrar i förebyggande syfte, ansvara för den normala förlossningen, identifiera och bedöma komplikationer hos den födande kvinnan och/eller hos fostret/barnet samt vid behov påkalla läkares hjälp och i akuta situationer påbörja adekvat behandling
- kunna informera och undervisa blivande och nyblivna föräldrar, ungdomar och kvinnor samt handleda och undervisa medarbetare och studenter både enskilt och i grupp
- kunna såväl följa, utnyttja och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete som initiera och leda utvecklingsarbete på en enhet inom specialområdet
- kunna leda, planera och utveckla vården inom specialområdet
Undervisning
Delkurser
Introduktion, barnmorskans profession, 1 hp
*Reproduktiv hälsa i ett livscykelperspektiv, 7 hp
Kvinnors reproduktiva hälsa/ohälsa, 6 hp
Antenatal, förlossnings- och postpartumvård samt neonatalvård 8 hp
Antikonception, antenatal och förlossningsvård, fördjupning 7 hp
Självständigt arbete, fördjupning i reproduktiv hälsa 8 hp, alternativt 15 hp*
Förlossningsvård I, verksamhetsförlagd utbildning, 12 hp
Postpartum vård, verksamhetsförlagd utbildning 4 hp
Förlossningsvård II , fördjupning, verksamhetsförlagd utbildning, 12 hp
Gynekologisk, antenatal och neonatal vård, verksamhetsförlagd utbildning, 18 hp
Valbara kurser om studenten väljer självständigt arbete om 8 hp
*Global reproduktiv hälsa, 7 hp
*Gynekologisk och obstetrisk smärta och smärtlindring, 7 hp
*anordnas inom programmet men erbjuds som fristående kurser
I utbildningen ingår fyra strimmor som förekommer integrerat i utbildningens olika delkurser: Vetenskaplig metod, kommunikation, hälsoupplysning och etik. Utbildningen leder till kunskap och färdigheter för att erhålla förskrivningsrätt för antikonceptionsmedel.
Verksamhetsförlagda studier
Verksamhetsförlagd utbildning utgör hälften av innehållet. Syftet med dessa är att integrera teori, metod och tillämpning samt att utföra evidensbaserad omvårdnad. Under verksamhetsförlagda studier på förlossningsavdelning bör studenten övervaka och handlägga 100 födande kvinnor samt under handledning biträda vid ca hälften av dessa förlossningar. Studenterna skall också under överinseende av barnmorska med förskrivningsrätt, under minst 30 timmar under sista terminen, ha genomgått adekvat verksamhetsförlagd utbildning i preventivmedelsrådgivning (SOSFS 1996:21). Utbildningen skall ge studenterna möjlighet att utifrån en klinisk situation identifiera problem, vara lyhörd för kvinnans behov, samt reflektera över och analysera observerade företeelser genom anknytning till aktuell forskning.
Pedagogisk grundsyn och arbetsformer
Ett djupinriktat/helhetsbetonat inlärningssätt utgör grunden för att studenterna skall kunna tillgodogöra sig kunskaperna på ett kvalitativt och bra sätt. Ett aktivt kunskapssökande och problembaserat lärande utgör grunden för studenternas kunskapsutveckling. Arbetsformerna utgörs av såväl föreläsningar och prekliniska övningar som självstudier individuellt och i grupp. Studenternas förmåga till kritisk bedömning, problemlösning samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen skall utvecklas. Verklighetsknutna situationer utgör utgångspunkt för problembearbetning och en bas för lärandet. Examinationer sker i form av seminarier, hemuppgifter eller skriftliga/muntliga tentamen. Även nätbaserade moment kommer att ingå i utbildningen.
Examen
Examination av såväl teoretiska som verksamhetsförlagda studier sker individuellt och i grupp och sker även i form av projekt/utvecklingsarbete, rapporter och seminarier.
Betygsgraderna godkänd och underkänd tillämpas. Godkänd kurs erhålls då studenten med godkända resultat genomgått kursens obligatoriska moment samt i övrigt av kursledningen bedömts fullgjort kursens krav på närvaro och resultat.
Vid bedömning av kliniska färdigheter skall särskild hänsyn tas till den studerandes förhållningssätt till patienten samt förmåga att integrera teoretisk kunskap med kliniska färdigheter.
För godkänd utbildning krävs att de i utbildningen ingående kurserna slutförts.
Utbildningsalternativ inom programmet, individuellt val
a) Barnmorskeexamen 90 högskolepoäng
Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
b) Magisterexamen 90 högskolepoäng
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar för barnmorskeexamen samt genomfört ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng i huvudämnet reproduktiv hälsa.
Övriga föreskrifter
Omtentamen
Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov).
Grundutbildningskommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle.
Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s k "blank" skrivning räknas som tentamenstillfälle.
Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina. (Högskoleförordningen SFS 2006:1053, kap 6, 21-22§§)
Handläggning av underkända tentamina
Grundutbildningskommittén har beslutat att följande principer för handläggning av underkända tentamina skall gälla:
att den studerande skall, för att delta i det fjärde tentamensförsöket, göra en skriftlig ansökan till studierektor/kursledare.
Studierektor/kursledare skall därvid tillsammans med studenten analysera situationen och vid behov erbjuda stödinsatser i syfte att optimera studentens förberedelser inför tentamen.
Ej godkända moment/examinationer skall vara avklarade och godkända senast inom ramen för nästkommande kurs för att den studerande skall kunna fortsätta sin utbildning utan avbrott.
Dispens - om särskilda skäl föreligger kan studerande ansöka om dispens (beslut av programkommittén).
Handläggning av underkänd verksamhetsförlagd utbildning
Studerande som ej blivit godkänd i verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad utbildning en gång. (Högskoleförordningen SFS 2006:1053, kap 6, 21§)
Studieuppehåll
Student som önskar fortsätta utbildningen efter studieuppehåll, får tillträde till önskad kurs i mån av tillgång på plats i verksamhetsförlagd utbildning senast då kursen ges andra gången efter önskat återinträde i utbildningen.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av tidigare utbildning eller yrkesverksamhet sker i enlighet med högskoleförordningen (SFS 2006:1053) 7 kap, 28-32 §§.
Utvärdering
Utvärdering genomförs kontinuerligt under utbildningen mot uppställda mål och granskas av ämnesföreträdare och utbildningsansvarig. Vid Uppsala universitet finns centralt utarbetade riktlinjer för kursvärdering. Studenter och lärare utför tillsammans kontinuerliga kursutvärderingar och bedriver därmed en systematisk kvalitetsutveckling.
Studieplan
- Studieplan giltig från och med vårterminen 2024, version 3
- Studieplan giltig från och med vårterminen 2024, version 2
- Studieplan giltig från och med vårterminen 2024, version 1
- Studieplan giltig från och med vårterminen 2019
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2018
- Studieplan giltig från och med vårterminen 2018
- Studieplan giltig från och med vårterminen 2016
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2011, version 2
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2011, version 1