Styrkeområden

Med en årlig publicering på över 2 000 artiklar inom teknik och naturvetenskap kan det vara utmanande att få en överblick över all forskning som bedrivs. På våra institutioners sidor kan du läsa mer om deras specialområden.

Här nedan har vi samlat information om sju av våra mest framstående områden, vilka berör många forskargrupper på flera institutioner.

 

Fossilfri energi

Uppsala universitet har en omfattande bredd inom forskning på energiområdet. Utöver forskning kring förnybar energi som exempelvis vattenkraft, vindkraft, solenergi och vågkraft, omfattar forskningen även områden som kärn- och geotermisk energi, samt energilösningar utan fossila bränslen för transportändamål.

De vetenskapliga utmaningarna och fokusområdena ligger inom utvecklingen av nästa generations teknologier för energiomvandling och lagring. Målet är att uppnå högre verkningsgrader, längre livslängd, minskad miljöpåverkan från produktionsprocesser och material, samt sänkta produktionskostnader genom skalbara designlösningar.

Solceller på husfasad.

Artiklar om fossilfri energi

Eftersom fosilfri energi och forskning relaterat till samhällets energiomställning är så aktuellt finns det mycket material samlat om vår forskning.

Läs mer om forskningsutmaningar kring energi.

Fossilfri el för tankarna till vindkraft och solceller. Men forskningen spänner över allt från material, komponenter och system till meteorologiska förutsättningar och miljöpåverkan.

Läs mer om energiomvandling

Förnybara energikällor ställer nya och större krav på elnät och möjligheter att lagra energi. Läs om batterier, elnät, vätgas och förnybara bränslen.

Läs mer om energilagring

Samarbeten

Samarbetet med akademi, näringsliv och samhälle är en växande och central aspekt av vår verksamhet. Detta bygger på befintliga kompetenscentrum där universitetets forskare samarbetar i eller leder, strategiska partnerskap och internationella samarbeten.

Batteries Sweden - Nationellt kompetenscenter för batteriforskning. Finansierat av Vinnova och koordinerat av Uppsala Universitet.

SOLVE - Nationellt kompetenscenter för solceller. Finansieras av Energimyndigheten och koordineras av Uppsala universitet.

ANItA - Nationellt kompetenscenter för kärnkraft. Finansieras av Energimyndigheten och koordineras av Uppsala universitet.

Swedish Electromobility Centre - Kompetenscenter för elektrifiering av transporter.

Swedish Hydropower - Kompetenscenter för svensk vattenkraft.

Resilient - Kompetenscenter för omställningen av det svenska energisystemet.

Electrical storage and balancing - Centrum för el-energilagring och balansering.

Trees For Me - Kompetenscentrum för hållbart skogsbruk.

STandUP for Energy - Strategisk forskningsorganisation för förnybar energi koordinerat av Uppsala universitet.

Sunergy - Europeiskt samarbete för solenergi.

Battery 2030+ - Europeiskt batteriforskningssamarbete finansierat av EU och koordinerat av Uppsala universitet.

Daniel Brandell

Daniel Brandell

Kontaktperson för Fossilfri energi

Upptalk

Lyssna på poddar med våra forskare som arbetar inom energiforskning.

Hållbara material och materialflöden

Materialvetenskap och teknik är ett brett och starkt forskningsområde av högsta kvalitet vid Uppsala universitet. Det täcker hela spektrumet från kvant- och atomnivå, via syntes- och analysmetoder, till tillverkning, testning och slutliga tillämpningar.

Hållbara material och materialflöden, från förvärv och bearbetning av råmaterial till deras säkra användning och slutlig hantering av restprodukter, är av avgörande betydelse för framtida samhällen.

Laboratoriepersonal.

Samarbeten och samverkan

Vid Uppsala universitet finns en särskilt högkvalitativ forskning inom området hållbara material och materialflöden. Uppsala universitet spelar en viktig roll som kärnpartner i det omfattande Wallenberg-initiativet (WISE) som fokuserar på materialvetenskap för hållbarhet. Därutöver finansieras forskningsprojekt av Europeiska unionen, Europeiska instiutiet för innovation och teknik, Vetenskapsrådet samt flera andra inhemska finansieringsorganisationer.

Infrastruktur

Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap finns även nationella infrastrukturanläggningar som Myfab Uppsala och Tandemlaboratoriet. Dessutom är forskningsgrupper vid universitetet starkt engagerade i utvecklingen och användningen av storskaliga faciliteter som Max IV och ESS.

Mer materialvetenskap

Det finns mer material om forskningsutmaningar kring nya material här

Åsa Kassman Rudolphi

Åsa Kassman Rudolphi

Kontaktperson för Hållbara material och materialflöden

Evolution och biodiversitet i en föränderlig värld

Uppsala universitet har en lång tradition av tvärvetenskaplig forskning och undervisning inom evolutionär biologi, biodiversitet och ekosystemvetenskap och vår expertis omfattar även de sociala och politiska aspekterna av biodiversitetsskydd och genomförande av miljöpolitik. Styrkeområdets mål är att utveckla en integrerad förståelse för återkoppling mellan biologisk mångfald och förändrade klimat- och miljöförhållanden, och hur biodiversitet på alla nivåer kan förvaltas för en långsiktigt hållbar utveckling av samhället.

Inom styrkeområdet studerar forskare såväl grundläggande processer av klimatpåverkan inom arter, biologiska samhällen och ekosystem, som direkta konsekvenser av människans miljöpåverkan. Vi studerar, till exempel, ifall och hur organismer kan anpassa sig till snabba förändringar i miljön och vad dessa anpassningar i sin tur får för konsekvenser för arternas samverkan och de ekosystem dessa organismer ingår i. Vidare studeras genetiska och epigenetiska effekter av miljögifter. Vi använder och utvecklar datadriven analys för biodiversitetsprognoser och fjärranalys av ekosystemprocesser och undersöker hur implementeringen av politiska beslut påverkar biodiversitet och långsiktig hållbarhet.

Vår bredd av kompetens hålls samman av en vilja att förstå och hantera komplexa naturliga system och samhällets samverkan med dessa.

Fjäril på blomsteräng.

Biologisk mångfald omfattar all den variation som finns på jorden såväl mellan och inom arter och livsmiljöer, som mellan olika naturtyper och ekosystem. Människans påverkan på ekosystem blir allt tydligare och klimatförändringar, urbanisering, och föroreningar av naturliga miljöer hotar mångfalden av arter, deras genetiska mångfald och ekosystemfunktioner.

Det aktuella begreppet “Biodiversitetskrisen” beskriver det faktum att det för närvarande utrotas fler arter än det uppstår nya och beskrivs som ett sjätte massutdöendet jämförbart med tidigare massutdöenden som definierar jordens geologiska epokerna, tex då dinosaurierna dog ut. Skillnaden är att idag är det mänsklig påverkan och inte geologiska fenomen som orsakar utdöendet. Hur vi ska gynna och bevara den biologiska mångfalden nationellt och globalt är en avgörande fråga i vår strävan att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling på jorden.

För detta behöver vi bättre förutsägelser om hur organismer och ekosystem reagerar på förändrade förhållanden och invasiva arters utbredning samt vilka konsekvenser det kan få för ekosystemprocesser och människor. Vi behöver därför förstå de ekologiska och evolutionära processer som gynnar biologisk mångfald och hotade arters överlevnad i ekosystemen, samt vilka effekter en förändrad biodiversitet har på ekosystemens funktion. Vi behöver även utforska anpassningar i samhället som begränsar människans hot mot den biologiska mångfalden.

Anna Rosling

Anna Rosling

Kontaktperson för Evolution och biodiversitet i en föränderlig värld

Upptalk

Lyssna på poddar med våra forskare som arbetar inom biologi och geovetenskap.

AI för forskning

Vid Uppsala universitet utforskar och utvecklar vi artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) som forskningsverktyg inom naturvetenskap, medicin och humaniora. En viktig del av vår forskning är att se AI som fenomen, där fokus ligger på att förstå hur teknologi påverkar vår art, vårt samhälle och vår värld.

Industrin har investerar betydande resurser i utvecklingen inom AI och ML. När det gäller utveckling, användning och utbildning av AI och ML-teknik har Uppsala universitet en viktig samhällelig roll att spela som en oberoende aktör. Uppsala universitet har ett dedikerat laboratorium vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, som ger en bra grund för vårt fortsatta arbete inom AI och ML.

Vit robot framför griffeltavla.

De snabba framsteg som har tagits under det senaste decenniet, med tillämpningar som har format samhällsvetenskapen lika mycket som naturvetenskapen och medicinen, har öppnat upp helt nya forskningsområden för AI och ML.

Sedan 2020 har universitetets AI-projekt AI4Research arbetat för att driva hela universitetet att förnya sig när det gäller AI och ML. Du kan se några av projekten här nedan eller läsa mer på hemsidan för AI4Research.

Autonom forskningsplattform för upptäckande av batterielektrolyter

Målet med projektet är att påskynda forskningsprocessen bakom upptäckter av nya elektrolyter genom att koppla datadrivna metoder (AI/ML) med en robotbaserad elektrolytutvärderingsplattform.

Läs mer bland forskningsprojekten från 2023

AI-användning för att upptäcka och karakterisera beboeliga exoplanetsers atmosfärer

Data från kraftfulla teleskop måste databehandlas innan man upptäcker en exoplanet. Detta projekt syftar till att nyttja AI för att behandla och tolka spektrala signaturer på en exoplanets atmosfär.

Läs mer bland forskningsprojekten från 2022

AI-verktyg som förutsäger risken för vanliga sjukdomar med hjälp av genetiska data

I det här projektet användes AI-verktyg med genetiska data för att skapa prognosmodeller för sjukdomsrisker.

Läs mer bland forskningsprojekten från 2021

Thomas Schön

Thomas Schön

Kontaktperson för AI för forskning

Upptalk

Lyssna på poddar med våra forskare som arbetar med AI.

Molekylära livsvetenskaper och hälsoteknologi

Uppsala universitet bär på en lång tradition inom biologisk forskning som sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet. En av våra främsta styrkor är att Uppsala universitet samlar insikter från olika forskningsområden för att skapa nya tillvägagångssätt och teknologier som kan användas för att lösa biologiska och medicinska frågeställningar.

Forskning inom området spänner brett från studier av fundamentala mekanismer på molekylär (atomär) nivå till tillämpad forskning som närmar sig direkta medicinska användningsområden. Forskningen inom styrkeområdet bedrivs på flertalet av fakultetens institutioner och campus och samlas inom en rad centrumbildningar exempelvis MedTech Science and Innovation (MTSI) och Livets kemi. Den stora bredden av forskning inom styrkeområdet skapar vi en unik miljö för forskning och utbildning inom molekylära livsvetenskaper och hälsoteknologi.

Forskare hos oss samarbetar med lantbruksuniversitetet, företag inom bioteknik och medicinteknik, universitetssjukhuset samt nationella myndigheter för livsmedel, läkemedel och djurhälsa. Denna dynamiska samverkan har också resulterat i att Uppsala har vuxit till att bli Sveriges ledande bioteknikkluster, med över 100 bioteknikföretag verksamma inom området.

Händer som håller upp prov.

Molekylära livsvetenskaper och hälsoteknologi förenar discipliner som biologi, datavetenskap, kemi, matematik, medicin, fysik, nanoteknik, materialvetenskap och teknik för att tackla biologiska och medicinska utmaningar.

Mikael Widersten

Kontaktperson för Molekylära livsvetenskaper och hälsoteknologi

System- och cybersäkerhet

Samhällets funktion är beroende av pålitliga system och infrastrukturer som säkerställer att vi har tillgång till livsavgörande tjänster och resurser, exempelvis mat, vatten, energi, material och information. Den pågående digitaliseringen i samhället ökar effektiviteten i dessa system, samtidigt som komplexiteten i vårt allt mer digitaliserade samhället ökar vår sårbarhet för nya cyberhot.

Utmaningarna inom cybersäkerhet sträcker sig över flera områden och kräver en tvärvetenskaplig strategi som förenar teknisk expertis med inslag av mänskliga faktorer, etik, lagstiftning, policy och riskhantering. Uppsala universitets kompetens och breda kunskapsbas ger oss en unik position för att etablera ett omfattande och verkligt tvärvetenskapligt centrum för system- och cybersäkerhet.

Silhuett framför digital karta.

Vi blir bättre och bättre på att koppla ihop allt mer komplicerade system. Hur blir vi lika bra på att skydda dem?

Uppsala universitet bedriver framgångsrik och högkvalitativ forskning inom system- och cybersäkerhetens många olika områden. Vår forskning sträcker sig från teoretiska grundprinciper till praktisk systemdesign och tillämpningar. Forskningsgrupper med stark kompetens inom discipliner som Internet of Things, artificiell intelligens och maskininlärning, reglersystem, medicinteknik och energisystem bidrar till denna forskning.

Samarbeten och partners

Universitetet är involverat i över tolv pågående forskningsprojekt inom cybersäkerhet, inklusive betydande initiativ inom ramen för SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) inom specifika cybersäkerhetsområden, VR-projekt, samt industriella samarbeten genom Vinnova-projekt, SFO/eSSENCE och projekt stöttade av MSB, samt personliga stipendier såsom SSF Future Research Leader.

Systemsäkerhet

Motståndskraftiga och pålitliga system som kan anpassa sig till störande händelser.

En graf som visar ett systems reaktion på en störning

Cybersäkerhet

Skydd av system och tjänster mot obehörig åtkomst och störningar.

Solceller, vindkraftsverk och elnät i samma bild
Christian Rohner

Christian Rohner

Kontaktperson för System- och cybersäkerhet

Universum och matematisk fysik

Forskningen inom området universum och matematisk fysik vid Uppsala universitet omfattar ett brett spektrum av discipliner, såsom matematik, teoretisk fysik, högenergifysik, kärnfysik samt observationell och teoretisk astrofysik.

Matematiken har alltid spelat en central roll för vår förståelse av världen. 1970-talets gaugeteorier initierade en ny utveckling där fler delar av matematiken blev nära knutna till fysik, särskilt geometri och topologi har kommit att spela en viktig roll i detta sammanhang. Samtidigt har astronomiforskningen gjort imponerande framsteg och öppnat nya möjligheter att utforska universum och förfina våra fysikaliska teorier.

Forskningsstationen Ice Cube

Trots dessa framsteg är det fortfarande många obesvarade frågor som utgör kärnan inom den grundläggande vetenskapen idag. Till exempel kan vår nuvarande kunskap om elementarpartiklar och fundamentala växelverkningar ännu inte fullständigt förklara viktiga egenskaper hos universum.

Styrkeområdet inom universum och matematisk fysik syftar till att vidareutveckla och sammanlänka världsledande forskningsgrupper vid Uppsala universitet med internationella forskningsinfrastrukturer inom dessa områden.

Uppsala universitet har ledande roller inom olika världsledande infrastrukturer och instrumentutveckling för dessa infrastrukturer, inklusive:

  • Institut Mittag-Leffler
  • CERN (European Organization for Nuclear Research)
  • ESO (European Southern Observatory)
  • FAIR (Facility for Antiproton and Ion Research)
  • IceCube Neutrino Observatory

Tobias Ekholm

Kontaktperson för Universum och matematisk fysik

Upptalk

Lyssna på poddar med våra forskare som arbetar med fysik och matematik.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin