Rekommendationer & rapporter

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot vår hälsa och samhällsutvecklingen. Vårt beteende och våra val kan påverka utvecklingen i både positiv och negativ riktning. Den ökande antibiotikaresistensen är därför ett problem som vi alla måste ta ansvar för tillsammans. Ansvaret sträcker sig från förskrivning av antibiotika inom hälso- och sjukvården hela vägen till de produkter vi väljer i livsmedelsbutikernas mejeriavdelningar och om vi ser till att vara ordentligt vaccinerade innan vi reser bort. Om vi lyckas bibehålla effektiva antibiotika eller inte beror på hur vi beter oss. Därför behöver allmänheten kunskap om hur våra individuella val påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens. Vi behöver också bli medvetna om varför vi ibland använder antibiotika ansvarsfullt och varför vi ibland agerar mindre ansvarsfullt. Samt förstå vad som får oss att ändra vårt beteende i rätt riktning.

I detta policy brief finns Mirko Ancillottis rekommendationer för hur man skapar förutsättningar för individer att bidra till minskad antibiotikaresistens.

Bromsa antibiotikaresistensen

Uppgivenhetssyndrom drabbar barn och ungdomar som söker asyl i Sverige. SBU granskade nyligen det vetenskapliga underlaget för behandlingen av uppgivenhetssyndrom och fann avsaknad av evidens för den metod som praktiseras. Ny forskning talar nu för att metoden till och med kan bidra till att tillståndet uppstår och vidmakthålls. De nya resultaten indikerar att uppgivenhetssyndrom bör behandlas med barnen separerade från resten av familjen. De visar också att uppehållstillstånd inte bör göras till en del av behandlingen. Vid behandling av uppgivenhetssyndrom måste risken för simulerad sjukdom beaktas.

I detta policy brief finns Karl Sallins rekommendationer för behandling av uppgivenhetssyndrom.

Evidens för behandling

Alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska göras efter noggranna avvägningar om nytta och risk för individen. Men experter och allmänhet har ibland olika syn på vad nyttan faktiskt är. Att förstå hur allmänheten uppfattar risk är viktigt för att utforma informationen på rätt sätt: Så att den bygger vidare på individens förförståelse och kan överbrygga kunskapsluckor och korrigera felaktigheter. Ur ett samhällsperspektiv är det också viktigt att se till att de insatser som görs i hälso- och sjukvården är jämlika. Genom att undersöka vilka grupper som gynnas av insatserna kan de riktas mot särskilt sårbara grupper och individer.

I detta policy brief finns Åsa Graumans rekommendationer för hur man på bästa sätt bör informera allmänheten om risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Risk för hjärt-kärlsjukdom

The Centre for Research Ethics & Bioethics (CRB) explores current ethical issues through philosophical, empirical, and normative approaches. Our work builds capacity and contributes to the knowledge base for research & innovation, policy, management, and clinical practice.

CRB is an interfaculty centre that is governed by a board of University representatives and led by a Director. The Centre is administratively associated with the Department of Public Health and Caring Sciences at the Faculty of Medicine, where all Centre staff are employed. At the Department level, Niklas Juth, Professor in Clinical Medical Ethics, serves as a research group leader and answers to the Department board. The Centre is led by Director Stefan Eriksson, Associate Professor and Senior Lecturer in Research Ethics, who answers to the Centre board. Both roles are supported by Coordinator Josepine Fernow.

This report was written by Josepine Fernow, with contributions from Anna Holm Bodin, Niklas Juth, Stefan Eriksson, and Malin Rick Folkegård. Uppsala University diary number V1.0.1: Pubcare 2024/180.

Fernow, J., Holm Bodin, A., Juth, N., Eriksson, S., & Rick Folkegård, M. (2024). Research ethics & bioethics at Uppsala University 2023: Annual report from the Centre for Research Ethics & Bioethics (CRB) at Uppsala University. Zenodo. DOI: 10.5281/zenodo.11488491