JOHAN GALTUNG 1930-2024

Den kände föreläsaren och forskaren professor Johan Galtung gick bort den 17 februari 2024 vid 93 års ålder. Han var en av de första som stöttade den framväxande fredsforskningsavdelningen vid Uppsala universitet och blev universitetets hedersdoktor 1987. Professor Peter Wallensteen minns några av Galtungs insatser:

Första gången jag träffade Johan Galtung var vid en debatt med Alva Myrdal i Uppsala universitets huvudbyggnad i början av 1966. De diskuterade fredsforskningens framtid. Galtung representerade det första institutet inom området, Peace Research Institute, Oslo (PRIO), medan Myrdal ledde kommittén som föreslog att skapa ett parallellt institut i Sverige: SIPRI. Ingen av dessa institut var knutna till ett universitet eller erbjöd kurser eller examina. Deras diskussioner klargjorde att det fanns utrymme för universitetbaserad fredsforskning och båda talarna stödde en sådan idé.

Vid den tiden fokuserade Galtung på sanktioner som en icke-våldslig metod för förändring, särskilt i Rhodesia och Sydafrika. Eftersom detta sammanföll med min egen forskning, gladde det mig att bli inbjuden till PRIO året därpå. Det blev en livsförändrande upplevelse. Galtung föreläste om en mängd olika ämnen varje vecka. Hans undervisningsstil var unik, med fullt utnyttjande av den svarta tavlan, med eleganta hypotese, bevis och data. Samtidigt var han provocerande, med vassa kommentarer om samtida frågor (vare sig det gällde Vietnamkriget eller norsk biståndspolitik).

I efterhand skulle jag säga att Galtungs mest produktiva forskningsperiod var från grundandet av Journal of Peace Research (JPR) 1964 till mitten av 1970-talet, när han och hans många studenter och kollegor vid PRIO empiriskt visade nyttan av många av hans idéer, särskilt "strukturellt våld" och sambanden mellan ojämlikhet och våld. Detta var också tiden när han ledde och inspirerade arbetet vid PRIO, gjorde JPR till en central publikation inom området och innehade den första skandinaviska professuren i fredsforskning vid Oslo universitet (1971-1978). Han är inte bara upphovsmannen till begrepp som "fredsforskning", "konfliktteori" och "strukturellt våld", utan också förespråkare för "negativ och positiv fred" och ambitionen att uppnå "fred med fredliga medel". För mig och mina kollegor, som unga forskare i den intellektuellt blomstrande men kämpande miljön i Uppsala, var detta en demonstration av att fred faktiskt är forskningsbar. Galtungs stöd för inrättandet av en professur vid Uppsala universitet, med ett följande doktorandprogram, var mycket betydelsefullt. Jag och många andra är för alltid tacksamma.

Senare ändrade Galtung sitt fokus till politik och polemik, med idéer som inte längre mötte de höga forskningskrav han själv hade förespråkat under sina tidigare år. Det var exempelvis svårt att förstå hans reaktioner på händelserna i Norge den 22 juli 2011. Sådana ensidiga våldshandlingar var ett konfliktrelaterat fenomen som krävde andra konceptuella verktyg än de som Galtung kunde tillhandahålla.

Ändå är det sorgligt att se Johan Galtung lämna denna värld. Hans tidiga skrifter förtjänar definitivt att studeras noggrant och kommer förbli viktiga bidrag till en livskraftig fredsforskningstradition.