Var med och forma framtidens polarforskning! Workshop den 29 september på Geocentrum

Den 29 september bjuds forskare vid Uppsala universitet som är intresserade av polarfrågor till Geocentrum för att diskutera framtidens viktigaste frågor inom polarforskningen. Mötet på Geocentrum ingår i en nationell workshop som leds av polarforskningsekreteriatet och är en del av Sveriges förberedelser inför det femte internationella polaråret, IPY 2032–2033 (International Polar Year (IPY) 2032–2033. Forskare från alla vetenskapsområden är välkomna att delta i detta avstamp till nästa polarår.

Veijo Pohjola, professor i naturgeografi. Foto: Mikael Wallerstedt.

Veijo Pohjola, professor i naturgeografi vid Institutionen för geovetenskaper. Foto: Mikael Wallerstedt.

Alla ämnesområden är relevanta

Polartrakterna genomgår just nu en snabb omvandling. Isar och snötäcken förändras, permafrost tinar och ekosystem påverkas, och därmed direkt, eller indirekt, samhället. Förändringarna väcker frågor som spänner över ett brett fält av forskningsområden, och troligen har de flesta av universitets forskningsinriktningar relevanta frågor att adressera till det planerade polaråret.

Veijo Pohjola, professor i naturgeografi vid Institutionen för geovetenskaper är hubb-ledare för Uppsala universitet i Polarforskningsekreteriatets IPY-forum för den workshop som hålls vid Geocentrum den 29 september.

– Vi har sett en väldigt stor uppvärmning av jordens polarområden, som skapar en snabb förändring av de olika delarna av polarlandskapet. För att förstå vad som händer behöver vi samla in data och följa förändringarna över tid, säger Veijo Pohjola, professor i naturgeografi vid Uppsala universitet. Samtidigt behövs det forskning från många olika områden för att förstå förändringarna i polarområdena. Därför hoppas jag att forskare från hela universitetet vill komma och bidra med sina perspektiv, säger Veijo Pohjola.

Workshoppen den 29 september är ett tillfälle för forskare från olika ämnesområden att mötas, diskutera forskningsfrågor och hitta möjliga samarbeten för att identifiera vilka frågor Sverige bör bidra med i det kommande polaråret. Det nationella mötet leds av Ulf Jonsell på Polarforskningssekreteriatet, och de diskussioner som sker lokalt på Uppsala universitet samordnas av Veijo Pohjola. Ett tiotal svenska lärosäten kommer att vara uppkopplade på det nationella mötet och delta i diskussionerna lokalt.

Forskare från hela universitetet behövs

Workshoppen riktar sig till forskare, doktorander, masterstudenter och andra experter inom alla vetenskapsområden. Aktuella frågor relevanta för kommande IPY-planering kommer att diskuteras i tematisk form: Theme 1: Observing the Polar Regions; Theme 2: Understanding Connections, Change and Consequences; Theme 3: Polar Knowledge, People and Societies; Theme 4: Anticipating the Future (https://www.polar.se/ipy-2032-2033/)

Datum: 29 september 2026
Tid: 08.30–16.30
Plats: Mötet sker på plats på Geocentrum, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Lokal: Östersjön, Ek121. Mötet hålls på plats, där vi kopplar upp oss digitalt mot Polarforskningssekretariatet i ett hybridmöte. Det nationella mötet introducerar och sammanfattar frågorna. Lokala diskussioner sker som break-out events vid varje lärosäte, och rapporteras upp till det nationella mötet. Detta sker stegvis tema för tema som diskuteras.

Språk: Engelska

Cirka en vecka före workshopen bjuder Polarforskningssekretariatet in alla anmälda deltagare till ett kort introduktionsseminarium online.

Anmäl dig och läs mer hos Polarforskningssekretariatet: https://www.polar.se/ipy-2032-2033/swedish-national-ipy-v-scoping-workshop-29-september-2026/

Observera! Anmäl er även samtidigt till Veijo Pohjola, så att vi kan organisera lämplig storlek av lokal för mötet.

För mer information kontakta Veijo Pohjola, professor i naturgeografi.
Telefon: 018-471 25 09
Mobiltelefon: 070-961 71 60
E-post: Veijo.Pohjola@geo.uu.se

Fakta

Korta fakta om polaråret

IPY 2032–2033 är det femte internationella polaråret. Förberedelserna leds gemensamt av International Arctic Science Committee (IASC) och Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR). I arbetet deltar också bland andra World Meteorological Organization (WMO) och International Science Council (ISC), liksom organisationer för arktisk samhällsvetenskap, unga polarforskare och forskning och utbildning i Arktis. Även urfolk, människor som bor i polarområdena och andra berörda aktörer ska kunna bidra till planeringen.

I Sverige samordnar Polarforskningssekretariatet förberedelserna inför det svenska deltagandet. Workshoppen den 29 september är en del av det arbetet.

Historik
Det första polaråret genomfördes 1882–1883 och det andra 1932–1933. År 1957–1958 genomfördes Internationella geofysiska året, som omfattade forskning över hela jorden. Det fjärde internationella polaråret genomfördes 2007–2009 och nu planeras alltså det femte polaråret, IPY V 2032–2033.