Filmvisning! Frozen Atlantis – om Olof Rudbeck, vetenskap och vår syn på landskapet

Filmen har sitt ursprung i ett Freigeist-projekt som Bernhard Schirg ledde.

Filmen har sitt ursprung i ett Freigeist-projekt som Bernhard Schirg ledde inom området offentlig historia vid Hamburgs universitet.

För tre århundraden sedan utropade Olof Rudbeck Sverige till hela mytologins vagga. Hans vision kopplade samman den skandinaviska naturen med fantasiländer som Atlantis och Elysium. Var det för att ge prestige åt ett imperium i uppgång – eller ett eko av ett djupare behov av berättelser som vi fortfarande delar? ”Frozen Atlantis” återvänder till denna värld och utforskar hur berättelser kan väcka förundran och omtanke under 2000-talet.

Veijo Pohjola och Torbjörn Gustafsson Chorell.

Veijo Pohjola, professor i naturgeografi och Torbjörn Gustafsson Chorell, professor vid Institutionen för idéhistoria.

Den 20 oktober visas filmen Frozen Atlantis på Humanistiska teatern i Uppsala

Filmen tar sin utgångspunkt i Olof Rudbecks 1600-talsverk Atlantica, där Rudbeck hävdade att Sverige var den antika världens Atlantis och ett ursprung för civilisation och kultur. Genom att väva samman natur, historia, myter, arkeologi och vetenskap skapade Rudbeck en berättelse om det svenska landskapet som något långt mer än en fysisk plats. Filmen undersöker vad vi kan lära av detta sätt att se på världen i en tid då våra landskap och vår relation till naturen förändras snabbt. Efter filmvisningen hålls ett panelsamtal med forskare från både Institutionen för idéhistoria och Institutionen för geovetenskaper.

Torbjörn Gustafsson Chorell, professor vid Institutionen för idéhistoria, är en av initiativtagarna till att visa filmen och Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, vid Institutionen för geovetenskaper medverkar i panelsamtalet efter filmen.

Vad kan geovetenskapen och idéhistorien bidra med i ett samtal som utgår från Olof Rudbeck och idén om Atlantis?

- Både idéhistoriker och geovetare intresserar sig för hur föreställningar om landskap och natur förändrats över tid, med lite olika utgångspunkter. I denna film handlar det om hur äldre tiders myter om landskap, till exempel föreställningen om norra Sverige som ett land att exploatera, finns kvar och påverkar hur vi idag tänker kring skydd och bevarande av unika platser. Dialogen mellan idéhistoriker och geovetare är spännande och viktig när vi försöker se skillnader mellan då och nu, och för att förstå den väg som lett fram till hur vi ser på hur föreställningarna ser ut idag.

Frozen Atlantis undersöker hur natur, landskap, vetenskap och berättelser har vävts samman. Vad kan dessa berättelser säga oss i dag?

- Berättelser och myter är ju ofta sega strukturer som lever på att de kan återupprepas gång på gång. Eftersom vi möter dem alltsedan barndomen så bidrar de till att orientera oss i tid och rum, och landskapen och kunskapen om dem hör dit. Det räcker ju med att tänka på serier som Game of thrones där alla väntar på en vinter som ska komma från norr för att se hur sådana myter används och talar till oss. Idag är vi ju väl medvetna om naturens sårbarhet vilket historiskt sett är en ganska ny tanke. Tidigare har olika landskap och platser snarare varit hotfulla eller setts som resurser att exploatera och utvinna.

Hur kan era discipliner bidra till samtalet om Olof Rudbecks idéer om landskapet och naturen?

- Idéhistoriker och historikers studier blir som mest intressanta om de kan vara i dialog med den nya kunskap som kommer fram idag. Det är först då som likheter och skillnader mellan de äldre föreställningarna och våra egna kan bli synliga. Att då och då kunna samtala med varandra, trots att våra discipliner sällan har direkta samarbeten, hjälper åtminstone oss idéhistoriker att se saker bättre än vi annars skulle göra. Inom geovetenskaperna handlar detta om hur olika vetenskapliga paradigmer använts som förklaring hur naturlandskapet förändras, tex den bibliska syndafloden, och de naturvetenskapliga processer som byggt upp den kunskap vi har idag om hur landskapet omformas och utvecklas.

På vilka sätt påverkar våra föreställningar och berättelser om landskapet hur vi ser på det i dag?

- Idag är det få som inte har hört hur våra förväntningar om materiell välfärd påverkar klimatet. Man kan ju därför tänka sig att vi som lever i denna del av världen befinner sig på en förståelseresa där vi försöker hitta nya sätt att hantera våra intressen med planetens gränser. Då spelar konst, vetenskap och traditionella berättelser en central roll, tror jag. Vi måste säkert släppa taget om vissa föreställningar om oss själva och landskapen vi bebor för att nya berättelser ska kunna ta plats. Det är kanske det vi håller på med? Skapar nya sega strukturer som kommande generationer kan återupprepa när de ska orientera sig i en värld som kommer att se annorlunda ut än den vi levt i?

Vad hoppas ni att publiken tar med sig från filmen och samtalet efteråt?

- Vi hoppas att publiken får tankar om hur komplex vår relation till miljöer och landskap är och att vårt tänkande har olika lager som påverkar hur vi förhåller oss till omgivningen vi är beroende av. Och att det därför inte alltid är så lätt för oss att förändra hur vi lever och agerar.

Efter filmvisningen kommer en paneldiskussion att belysa teman med anknytning till filmen:

  • Anders Ekström, Institutionen för vetenskaps- och idéhistoria (moderator).
  • Bernhard Schirg, filmens regissör.
  • Hanna Hodacs, Institutionen för vetenskaps- och idéhistoria.
  • Charlotta Forss, Historiska och samtida studier, Södertörn.
  • Veijo Pohjola, Institutionen för geovetenskaper.

Visning av Frozen Atlantis

Filmen har sitt ursprung i ett Freigeist-projekt som regissören Bernhard Schirg ledde inom området offentlig historia vid Hamburgs universitet.

Tid: 20 oktober 2026, 18:00
Plats: Humanistiska teatern, Uppsala universitet

Samtalet sker på engelska.

Läs mer i kalendern: https://www.uu.se/institution/idehistoria/kalendarium/arkiv/2026-10-20-bernhard-schirg-munchen-stockholm-frozen-atlantis

Mer film!

Missa inte Institutionen för geovetenskaper på Uppsala Kortfilmfestival!

Under samma vecka, preliminärt den 21 och 22 oktober (medverkar Institutionen för geovetenskaper under två dagar på Uppsala Kortfilmfestival, där vi visar kortfilmer som handlar om geovetenskap och forskning om vår planet. Uppsala Kortfilmfestival äger rum 19–25 oktober 2026 och är en av Europas viktigare kortfilmsfestivaler.

Under oktober finns flera möjligheter att möta geovetenskap genom film. Under Uppsala Kortfilmfestival visar Institutionen för geovetenskaper filmer om Arktis, paleobiologi, vulkanutbrott, klimatförändringar och människans historia kopplad till användningen av olika mineral. Filmer som på olika sätt tar oss närmare den forskning som hjälper oss att förstå jorden.

Mer information kommer inom kort.