Institutionen finns med i panelsamtal på Almedalsveckan

Under Almedalsveckan vill docent Claudia Merli ge nya insikter om vikten av internationella forskningssamarbeten och vilka konsekvenser nedskärningarna i anslagen kan få för Sveriges akademiska utveckling. På tisdagen modererar hon ett panelsamtal med ledande aktörer inom forskning, global hälsa och utvecklingsarbete.

Claudia Merli är specialiserad på medicinsk antropologi vid institutionen för kulturantropologi och etnologi. Genom nätverket GlobeLife arrangerar hon panelsamtalet ”Stärkt kunskapsöverföring och kapacitetsuppbyggnad inom global hälsa” tillsammans med docent Jaran Eriksen, medicinsk forskare inom infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet.

Diskussionen tar sin utgångspunkt i de pågående nedskärningarna i Sveriges biståndsbudget, där det tidigare målet om 1 procent av BNI har övergivits. Sverige avslutar sitt utvecklingssamarbete med ett flertal länder i Afrika och Latinamerika, för att istället prioritera migration, säkerhet och stöd till Ukraina.

Med en panel bestående av ledande aktörer inom praktiskt utvecklingsarbete och forskare inom medicin- och samhällsvetenskap kommer samtalets fokus att ligga på hur man kan stärka och bygga kapacitet inom global hälsa i det nya politiska landskapet.

– Vi vill lyfta fram att detta kommer att få stora konsekvenser även i Sverige. Internationellt forsknings- och utbildningssamarbete beskrivs idag ofta i termer av passiv förlust. Att vi ger dem pengar så att de kan utvecklas utan att vi får något tillbaka. Syftet med panelen är att få människor att förstå att nedskärningarna i finansieringen är en förlust även för Sverige, inte bara för mottagarländerna. Nu måste vi hitta nya former för framtida samarbeten, exempelvis med mer hjälp av digitala lösningar, säger Claudia.

Internationellt akademiskt samarbete är en viktig del av det globala kunskapsutbytet, där alla deltagande parter bidrar med något och tar med sig något annat hem.

– Kunskapsöverföringen måste ses som ömsesidig. Det handlar inte om att Sverige är en god stat som hjälper fattiga människor. När vi förlorar de bilaterala avtalen med nästa generation akademiker i det globala syd förlorar vi också viktiga perspektiv inom vår egen akademiska miljö. Inte minst vid KI, där många internationella studenter läser medicin. Vi förlorar kunskapsintegrationen när vi inte kan importera nya perspektiv från exempelvis medicinstudenter som gör praktik på specifika avdelningar eller laboratorier.

Claudia menar att de indragna anslagen hänger ihop med att regeringen inte förstår hur den hyperteknologiska sjukvården i Sverige kan lära sig något av utbytet med fattigare länder.

-Sverige förlitar sig fortfarande mycket på en ensidig modell för kunskapsöverföring. Vi exporterar vårt sätt att göra saker, vilket faktiskt kan ses som en ny form av kolonial verksamhet. Bristen på anpassning till lokala sammanhang skapar hinder för verklig förändring. Jag och professor Sten Hagberg representerar de antropologiska perspektiven i diskussionen, att vi inte kan förstå vad andra behöver innan vi går in i deras perspektiv. Det är bottom-up-approachen.

I en global värld krävs också kulturell medvetenhet inom sjukvården även i Sverige.

-Hälsa och sjukvård är mer än bara biomedicinska frågor. Det krävs också förståelse för vilka kulturella och strukturella omständigheter som påverkar människors hälsa och tillgång till sjukvård.

GlobeLife är ett fakultetsövergripande samarbete mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet med fokus på forskning om global hälsa, utveckling och planetär hälsa. Claudia Merli ingår i GlobeLifes styrgrupp och är tillsammans med Co-lead Jaran Eriksen arrangör och moderator för panelsamtalet.

Panelen består av forskare med lång erfarenhet av internationella samarbeten och utbyten med det globala syd, både inom medicin och samhällsvetenskap. Magdalena Eriksson är forskare och medlem i SweDev, ett nätverk som syftar till att stärka samarbetet inom forskarsamhället och öka interaktionen mellan utvecklingsforskare och praktiker. Soorej Puthoopparambil är lektor i global hälsa och chef för WHO:s samarbetscenter för migration och hälsodata och evidens vid Uppsala universitet. Jakob Wernerman är avdelningschef för den humanitära avdelningen på Sida.

-Panelen är alltså både akademisk och inkluderar finansieringsorganens perspektiv när statlig finansiering dras in. Jaran Eriksen arbetar med samarbeten medan Soorej Puthoopparambil sätter hälsa i centrum för diskussionen. Sten Hagberg sysslar med utvecklingsantropologi i Västafrika och Mocambique och jag själv är medicinsk antropolog med lång erfarenhet av arbete i Sydostasien, säger Claudia.

Hon ser Almedalsveckan som en viktig arena för forskare att delta i.

-Såvitt jag vet är det här första gången institutionen för kulturantropologi och etnologi har ett panelsamtal i Almedalen. Jag tycker det är viktigt att vara där och utöva universitetets tredje uppgift: att engagera sig i civilsamhället. Almedalen är det viktigaste demokratiska forumet i Sverige. Här har akademin chansen att kommunicera direkt med allmänheten och de politiker som faktiskt ansvarar för nedskärningarna. Jag hoppas att de kommer och lyssnar på samtalet.

Panelsamtalet hålls tisdag den 23 juni kl 14, direkt efter GlobeLifes första panel Global hälsa i klimatförändringens tid - vilken roll spelar Sverige? i hus B på Uppsala universitet i Visby.

Programpunkten på Almedalens hemsida

Text: Jennie Sjödin, maj 2026