Skolsituationen för elever med medfödda rörelsenedsättningar

Projektansvarig forskare Göran Nygren.

Hur ser den sociala och pedagogiska skolsituationen ut för elever med medfödda rörelsehinder i dagens skola? Målet med forskningsprojektet är att bidra med forskningsresultat och kunskaper om vilka faktorer som främjar respektive motverkar elevers möjligheter till likvärdig utbildning och utveckling.

Grundinformation

Period: 2024-02-15 – 2027-07-31
Budget: 3 850 000 kr
Finansiär: Forte,Norrbacka Eugeniastiftelsen
Bidragstyp: Etableringsbidrag

Om projektet

Den svenska skolan har sedan 1980-talets slut genomgått flera omvälvande reformer och ett systemskifte. Det finns ett påtagligt kunskaps- och forskningsbehov om hur detta har påverkat skolgången för grundskoleelever med medfödda rörelsenedsättningar. De utgör en heterogen och komplex elevgrupp med olika individuella förutsättningar, förmågor och behov.

Medfödda rörelsenedsättningar är ett samlingsbegrepp för flera diagnoser. De vanligaste är Cerebral pares, ryggmärgsbråck och muskelsjukdomar, andra exempel är kortväxthet, hydrocefalus, flerfunktionsnedsättningar och benskörhet. Skadorna har uppstått under fostertiden, under förlossningen eller före två års ålder och skapar nedsatt rörelseförmåga. De kan också i varierande omfattning påverka andra funktioner såsom kognition, perception, kommunikation, grov- och finmotorik, syn, hörsel, mage och tarm.

Den övergripande frågeställningen för detta forskningsprojekt är därför: Hur ser den sociala och pedagogiska skolsituationen ut för dessa elever i dagens skola? Målet med forskningsprojektet är att bidra med forskningsresultat och kunskaper om vilka faktorer som främjar respektive motverkar elevers möjligheter till likvärdig utbildning och utveckling.

Det specifika syftet är tvåfaldigt

1) undersöka vilka erfarenheter och föreställningar elever med medfödda rörelsenedsättningar har kring sin skolsituation.

2) identifiera vilka föreställningar, villkor och praktiker kring skolan som främjar respektive motverkar möjligheter till likvärdig utbildning och utveckling för barn och ungdomar med rörelsenedsättningar.

Metod

Studiens etnografiska design bygger på kultur- och diskursanalytiska perspektiv, en explorativ och holistisk (helhetsperspektiv) ansats samt kvalitativa fältarbetsmetoder och tekniker. I studien kombineras observationer, samtal, semistrukturerade intervjuer och dokument- och internetanalyser. Under fältarbetet följer jag tolv elever mellan årskurs 1 och 9 enskilt i deras skolvardag. Med eleven i centrum och kombinationen av metoder och materialtyper möjliggörs både ett helhetsperspektiv och detaljerade kunskaper om hur föreställningar, praktiker och villkor samverkar och formar elevernas skolsituation. I fokus är elevernas erfarenheter och upplevelser i sin skolvardag. Eleverna kommer att följas cirka fem dagar vardera i sin respektive skolmiljö samt följas upp med ett hembesök för att observera och intervjua eleven och föräldrar om skolrelaterade aktiviteter i hemmet eller andra platser efter skoldagens slut.

Forskningsprojektet innehåller en hög grad av samverkan med omgivande samhället, främst med Riksförbundet med rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU). Studiens resultat kommer att spridas genom forskningskonferenser, öppna konferenser, en rapport på svenska samt tre artiklar i internationella tidskrifter.

Kontakt

Om du vill veta mer om studien får du gärna kontakta projektledare Göran Nygren:

mail: goran.nygren@etnologi.uu.se

telefonnummer: 070-6269069

Läs mer

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) har intervjuat Göran om projektet i medlemstidningen Rörelse nr 4 2024.

Här kan du läsa artikeln Pdf, 2 MB.

Händer som skriver i ett anteckningsblock

Vill du bidra till forskningen eller veta mer om projektet?

Om du är grundskoleelev med medfödd rörelsenedsättning eller förälder och tycker att studien låter viktig och intressant så finns här information om vad det innebär att delta i studien. För intresserade finns här också ett allmänt informationsbrev om projektet.