Läsa med Booktok. Ungas läsmotivation och läsvanor i digitala och analoga lässammanhang

Beskrivning

Booktok erbjuder en unik insyn i hur dagens unga pratar och umgås kring böcker och tillsammans upprätthåller läsmotivation. Sajten kan därmed ge viktig kunskap om hur läsning och litteratur kan vara meningsfullt för ungdomar. För den enskilda läsaren innebär dock ett deltagande online också olika former av analog läsning. Medan tidigare forskning i huvudsak har undersökt ungas läsning utifrån enskilda miljöer online eller offline är integreringen mellan analoga och digitala sammanhang ett i hög grad outforskat område. En fördjupad förståelse för hur dessa läspraktiker samverkar skulle innebära att de nya uttryck för läsmotivation som märks inom Booktok kan sättas i relation till befintlig kunskap om ungas läsning i skolan och på fritiden. Det skulle också ge nya perspektiv till det strategiska arbetet för läsfrämjande, som idag främst inriktas mot analoga miljöer.

Projektet ”Läsa med Booktok” är utformat för att omfatta ett helhetsperspektiv på unga läsares sammansatta läspraktiker i ett föränderligt medielandskap. Studiens syfte är att undersöka läsvanor, läsaridentitet och social läsning bland unga, svenska Booktokläsare, med ett särskilt fokus på hur analoga och digitala sammanhang för läsning samverkar. Projektets data samlas in genom tre tillvägagångssätt: Under våren 2026 genomförs enkäter i gymnasieklasser, med syftet att ge en övergripande bild av hur deltagandet i Booktoks läsgemenskaper ser ut i denna ålderskategori. Därefter genomförs intervjuer med ett antal gymnasielever som använder Booktok. Parallellt med dessa insamlingar studeras den svenskspråkiga delen av Booktok genom digitalt fältarbete.

En andra del i postdok-projektet kring Booktok handlar om hur läsarna använder troper i sin interaktion kring romance. En del av denna studie publicerades i en artikel för Passage (2024) och bygger på en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet visar att troperna används både som terminologi och som begrepp, vilket ger läsarna en gemensam referensram för att formulera egna utsagor om romance-böckerna. Att läsarnas frekvent använder troperna för att uttrycka humor, jargong och starka känslor visar hur en betydande del av kommunikationen kring troper rikta sig inåt, mot romance-gemenskapen, och bidrar därmed till att skapa och upprätthålla en kollektiv identitet och en känsla av tillhörighet. Tillsammans med Sara Kärrholm (Lunds universitet) planeras för ytterligare en publikation där vi tittar på hur läsare använder de litteraturvetenskapliga begreppen genre och troper och vilken funktion dessa har för den sociala läsningen inom Booktok.