Tuva Haglund

Postdoktor i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik

E-post:
tuva.haglund@littvet.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P
Postadress:
Box 632
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Jag är forskare i litteraturvetenskap med särskild inriktning mot barn- och ungdomslitteratur, fankultur, samt barns och ungas läsning. Mitt pågående postdok-projekt handlar om Booktok. Utöver det är jag engagerad i ytterligare projekt om ALMA-priset. Jag sitter i redaktionen för Barnelitterært forskningstidskrift och tillsammans med Malin Nauwerck har jag precis avslutat ett gästredaktörskap för temat ”Moderskap och modrande” i Barnboken (2023/2024).

Nyckelord

  • astrid lindgren memorial award (alma)
  • booktok
  • children’s and young adult literature
  • critical studies of reading
  • digital social reading
  • fan culture
  • picturebooks

Biografi

Postdoktor vid Uppsala universitet, 2024–2027, inom projektet Läsa med Booktok. Ungas läsmotivation och läsvanor i digitala och analoga lässammanhang

Forskningskoordinatior, Svenska barnboksinstitutet, 2024-

Forskare i projektet Mödrar, makt och modrande i samtida, nordisk barnlitteratur (2022-2024)

Fil. dr i litteraturvetenskap, Uppsala universitet 2021

Fil. mag. i litteraturvetenskap, Uppsala universitet 2012

Lärarexamen för gymnasiet och grundskolans senare år, Malmö högskola 2011

Ämneslärare i grundskolan, Vasa Real 2012-2014

Forskning

Läsa med Booktok. Ungas läsmotivation och läsvanor i digitala och analoga lässammanhang

Att barns och ungas intresse för att läsa har minskat kraftigt under 2000-talet råder det ingen tvekan om. Men bland larmrapporter om en accelererande ’läskris’ har Booktok – en gemenskap för läsning inom den populära appen Tiktok – framträtt som en plats där läsengagemanget blomstrar och där tidigare läsovana ungdomar finner mening i litteratur. Booktok kan alltså ge viktig kunskap om hur läsning blir meningsfullt för ungdomar och hur dagens unga tillsammans upprätthåller läsmotivation. För den enskilda läsaren innebär dock ett deltagande online också olika former av analog läsning. Just denna integrering mellan analoga och digitala sammanhang är ett i hög grad outforskat område. En bättre förståelse för hur dessa läspraktiker samverkar är avgörande för vår kunskap om hur läsning och läsvanor förändras i en digital tid. Det ger nya perspektiv till det strategiska arbetet för läsfrämjande, som idag främst inriktas mot analoga miljöer.

Projektet ”Läsa med Booktok” är utformat för att omfatta just ett sådant helhetsperspektiv på den enskilda läsarens sammansatta läspraktiker. Syftet är att undersöka på vilka sätt analoga och digitala sammanhang för läsning samverkar i unga läsares liv, med ett särskilt fokus på hur läsmotivation formas och upprätthålls. I förlängningen ska projektets resultat kunna stärka det strategiska arbetet för läsfrämjande som idag bedrivs inom bland annat skola och bibliotek.

ALMA-priset

Jag är även del av ett forskningssamarbete med Malin Nauwerck (Svenska barnboksinstitutet) och Jana Rüegg (Uppsala universitet), där vi undersöker Alma-priset utifrån våra olika forskningsinriktningar. Under 2024/25 arbetar vi med en pilotstudie om hur postkolonial medvetenhet fungerar som prestigebyggande kapital i ALMA:s kommunikation och självframställan.

Mödrar, makt och modrande i samtida, nordisk barnlitteratur (avslutat)

Under det senaste decenniet har det samtida moderskapet varit framträdande i den offentliga debatten, och ett starkt tema i skön- och facklitteratur för vuxna. Diskussionen pågår även inom barnlitteraturen som historiskt har legat i framkant med att spegla samhällsförändringar och tendenser. Att barns erfarenheter och upplevelser står i centrum innebär dock en inbyggd skillnad i perspektiv. I Sverige har detta barnperspektiv en självklar status och i kombination med höga konstnärliga värden ger det en särställning för svensk barnlitteratur internationellt.

Projektet ”Mödrar, makt och modrande i samtida, nordisk barnlitteratur” syftar till att undersöka hur bilder av moderskap representeras och förmedlas till barn- och vuxenläsare i samtida barnböcker, och hur dessa är del av en samtida offentlig diskussion. Centrala frågeställningar är hur den svenska socialpolitiska kontexten format barnlitteraturens skildringar av moderskap, hur barnperspektivet används för att förhandla kring barns och vuxnas intressen, samt hur barnboken som medium kan fungera som ett sätt att utöva, men också för att driva opinion i frågor som rör moderskap.

Projektet är ett samarbete med Malin Nauwerck från Svenska barnboksinstitutet. Det inbegriper två delar: 1) en forskningsdel som har resulterat i två samförfattade artiklar med den samtida, svenska bilderboken i fokus, 2) ett delat gästredaktörskap för temat ”moderskap och modrande” i Barnboken. Journal of Children’s Literature Research med publicering under 2023 och 2024.

Avhandlingsprojekt (avslutat)

Tillsammans i Engelsfors. Socialt fiktionsbruk i Engelforstrilogins fangemenskap 2011-2016 (2021)

Avhandlingen undersöker den digitala läsgemenskapen kring Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens ungdomsfantasy Engelsforstrilogin (2011–2013). Här introduceras fankulturens kreativa vidareberättande som ett sammanhang för studier av litteraturreception och social läsning genom litteraturvetenskapliga perspektiv. Det är den första och fortsatt enda studien av fanfiction och fanart med anknytning till svensk litteratur, samt en av få analyser av fanart (bilder). Materialet som studeras är hämtat från Facebook, Tumblr, Instagram, Archiveofourown, Deviantart och Wattpad.

Avhandlingen visar att de sätt som läsarna använder fiktionsvärldar och fiktiva figurer i sin sociala läsning är långt mer mångfacetterade än vad vi vanligen menar med litteratursamtal. Det teoretiska ramverk som avhandlingen, med inspiration från narratologi och receptionsforskning, utvecklar för detta fiktionsbruk är nyskapande och erbjuder läsforskningen nya angreppsätt för att undersöka social läsning, men också nya begrepp för att studera vad starka läsupplevelser egentligen innebär.

Sammanfattningsvis visar studien av Engelsforsläsarna hur ungas informella samtal om litteratur i digitala miljöer drivs av engagemang och en samsyn i vad starka läsupplevelser innebär. Just detta – engagerande läsningar och möjligheten att samtala om dem – lyfts gång på gång fram i läsfrämjande sammanhang som nyckeln till läsmotivation.

Publikationer

Urval av publikationer

Senaste publikationer

Alla publikationer

Artiklar

Böcker

Kapitel

Konferenser

Tuva Haglund

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin