De blir nya professorer 2025
Den 14:e november installeras Gunilla Lindqvist och Johan Prytz som nya professorer vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper under en ceremoni i universitetsaulan. Här presenterar de sin forskning.
Gunilla Lindqvist, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Foto: Mikael Wallerstedt
Gunilla Lindqvist, pedagogik med inriktning mot specialpedagogik
I min avhandling från 2013 undersökte jag hur olika yrkesgrupper inom förskola och skola i en kommun ser på arbetet kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Ett återkommande tema i min forskning har sedan dess varit hur olika yrkesgrupper – från förskola till högre utbildning – förstår och hanterar sitt uppdrag gällande problematiska utbildningssituationer. Utifrån teorier om arbetsfördelning på arbetsplatsen undersöks hur olika yrkesgrupper diskuterar och förhandlar om vilken yrkesgrupp som skall ges behörighet att arbeta med vilka klienter, exempelvis barn, elever eller studenter, vilken kunskap som krävs och vilka arbetsuppgifter som skall ingå i uppdraget.
Tillsammans med forskare i Norge, Danmark och Finland bedriver jag därtill jämförande studier om specialpedagogers utbildning och roll i de nordiska länderna. Min forskning är ofta verksamhetsnära och flera av mina studier har genomförts tillsammans med förskollärare, lärare och rektorer. Ännu ett forskningsfokus är pedagogiskt ledarskap och förutsättningar för lärande i skiftande utbildnings- och undervisningsmiljöer. Ett ytterligare intresseområde är hur det så kallade inkluderingsbegreppet förstås och används i verksamhet, policy och forskning.
Johan Prytz, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Foto: Mikael Wallerstedt
Johan Prytz, didaktik med inriktning mot matematik
Didaktik handlar om undervisning, lärande och det innehåll som skall undervisas eller läras. Det är ett brett område som täcker undervisningssituationen, inlärningsprocessen och en mängd olika kontextuella faktorer som påverkar undervisning och lärande.
Min forskning har främst handlat om matematikundervisning med fokus på läroplansreformer, styrning och försök att åstadkomma förändring och innovation i undervisningen – ofta med ett historiskt perspektiv. Resultaten visar vilka faktorer som påverkat reformers framgång eller misslyckande. Ett av de mer intressanta resultaten är att designen av kursplaner i matematik har god potential att påverka undervisningens kvalitet och elevernas lärande.
Det historiska perspektivet kan ge viktiga bidrag inom didaktik i allmänhet. Förändringsprocesser inom skolsystem tenderar att vara utdragna i tid. Det innebär att konsekvenserna av reformer kan bli synliga först långt efter att reformerna officiellt slutförts. För att få en djupare och mer fullständig förståelse av reformprocesser inom skolsystem krävs därför ett historiskt perspektiv.