Johan Prytz

Professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi

Telefon:: 018-471 22 67
E-post:: johan.prytz@edu.uu.se
Besöksadress:: Von Kraemers allé 1 A
752 37 Uppsala
Postadress:: Box 2136
750 02 Uppsala

Ladda ned kontaktuppgifter för Johan Prytz vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi

Akademiska meriter:: FD, docent
CV:: Ladda ned CV

Kort presentation

Jag är professor i didaktik med inriktning matematik. Min forskningen handlar till stor del om matematikundervisningens historia. Jag undervisar främst på institutionens kurser i matematikdidaktik.

Forskning

Didaktik handlar om undervisning, lärande och det innehåll som ska undervisas eller läras. Det är ett brett fält som omfattar undervisningssituationen, inlärningsprocessen och en mängd olika kontextuella faktorer som påverkar undervisning och lärande. Min forskning har främst handlat om matematikundervisning och då med fokus på läroplansreformer, styrning och försök att åstadkomma förändring och innovation i undervisningen. Mycket ofta har jag använt ett historiskt perspektiv på dessa frågor.

Mina viktiga resultat handlar om förklaringar av vilka faktorer som påverkat reformers framgång eller misslyckande. Ett av de mer intressanta resultaten är att designen av kursplaner i matematik kan påverka undervisningens kvalité och elevernas lärande. Givetvis är kursplanens design inte den enda framgångsfaktorn, men det är absolut inte en perifer faktor. Ett mer konkret resultat i detta avseende är en förklaring av varför svensk skolmatematik kunde vara så framgångsrik på 1980- och början av 90-talet; en viktig faktor var kursplanens design med ett ämnesspecifikt språk, relativt mycket detaljer och en tydlig progressionslinje samt det långvariga forsknings- och utvecklingsarbete som låg bakom. Ett annat viktigt resultat är en förklaring till varför den svenska New Math-reformen på 1960- och 70-talen misslyckades och i vilket avseende den reformen var ett misslyckande.

I relation till forskning inom didaktik i allmänhet är mitt historiska perspektiv en grund för att ge viktiga bidrag. Förändrings- och reformprocesser inom skolsystem tenderar att bli utdragna i tid och förutsättningarna för genomförandet kan ha skapats långt innan reformen förbereddes. Dessutom kan vissa konsekvenser av reformer bli synliga först långt efter att reformen officiellt slutförts. Så för att få en djupare och mer fullständig förståelse av reformprocesser inom skolsystem krävs ett historiskt perspektiv. Det historiska perspektivet erbjuder också jämförelse mellan olika fall i tid, vilket kan tillföra unika insikter om samtida fenomen som inte är möjliga att uppnå med icke-historiska studier.