Biosäkerhet
Information om smittämnen, genetiska modifikationer, skyddsåtgärder, riskbedömning, tillstånd och lagkrav, etc
Biologiska risker
Biologiska risker
Biologiska risker kan vara smittämnen, genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM), blod & vävnad, försöksdjur, invasiva arter, eller avfall därav, som kan ha en negativ påverkan på människors hälsa eller miljön i stort.
Exempel på vad som kan vara biorisker: Toxiner, Prioner, Virus, Bakterier, Svampar, Parasiter, Cellkulturer, Blod och vävnad, Försöksdjur, Växter, och Laboratorieavfall
Lagstiftning, skyddsåtgärder och riskbedömning
Vid arbete med smittrisker och genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) finns det lagkrav specificerade i föreskriftena "Smittrisk" samt "Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer", över vilka skyddsåtgärder som krävs vid arbete med smittämnen och GMM i olika riskklasser. T.ex. anges när labbrock och handskar måste användas, eller när laboratoriet måste hållas avskilt och ingången märkas med varningsskylt för biologisk fara.
Varningsskylt för biologisk fara Word, 358 kB.
Utöver dessa generella skyddsinstruktioner är det viktigt att de som deltar i arbetet tillsammans genomför en riskbedömning för att identifiera de specifika risker som kan uppstå under projektet och planera lämpliga skyddsåtgärder. Riskbedömningen sparas sedan i laboratoriet där alla kan ta del av den, även myndigheter vid inspektioner. Vissa myndigheter bifogar riskbedömningsmallar i formulären för anmälningar, annars finns här ett generellt bioriskbedömningsformulär.
Flödesschema vid riskbedömning. Börja med att översiktligt beskriva arbetet, identifiera individuella risker, värdera, och vid behov modifiera skyddsåtgärderna för att sänka risken.
En del av riskbedömningen är att upprätta instruktioner för hur ett spill med smittämnen skall hanteras. Ladda ned de allmänna instruktionerna, adaptera dem till riskerna i ert laboratorium, och förvara dem i gruppens spill-kit tillsammans med personlig skyddsutrustning och avspärrningsskylt.
Allmänna intruktioner för spill-kit Word, 585 kB.
Humanprover, COVID-19 patientprover och uppodlat SARS-CoV-2
Enligt Smittrisk AFS 2018:4 skall humanprover generellt hanteras på ungefär skyddsnivå-2. För humanprover med högre risk, t.ex. misstänkta Covid-19 patientprover så kan det var lämpligt att lägga till ytterligare skyddsåtgärder. Uppodlat SARS-CoV-2 skall hanteras på skyddsnivå-3. Se information från folkhälsomyndigheten för detaljer.
Smittrisk & vaccinering
Det föreligger alltid viss smittrisk vid arbete med vävnad, kroppsvätskor och rena smittämnen, särskilt när aerosoler bildas samt vid arbete med kanyler och skalpeller. Vaccination kan vara ett bra komplement till skyddsåtgärderna vid detta arbete, med det är viktigt att komma ihåg att vaccination inte ger 100% skyddseffekt.
Generellt gäller att de som arbetar med humanvävnad och kroppsvätskor skall vara vaccinerade mot Hepatit A & B. Behovet av vaccination avgörs dock alltid genom att medarbetare och närmsta chef genomför en riskbedömning.
Följande aspekter bör ingå i riskbedömningen:
- Smittkällan
- Typ av arbete
- Laborantens hälsostatus
- Vaccinets skyddseffekt
- Vaccinets biverkningar
Om riskbedömningen visar att vaccination är lämpligt så skickas riskbedömningen till prefekt/motsvarande som slutligen godkänner vaccinationen och bokar enligt institutionens rutiner.
Kostnaden för vaccination ska bäras av arbetsgivaren, ej den anställde.
Om olyckan skulle vara framme är det viktigt att det finns en skriftlig rutin att följa som klart dikterar vad som skall göras vid olika situationer; t.ex. hur du skall hantera kontakt med blod eller smittämne. Vid misstanke om laboratorierelaterad smitta, kontakta din chef och vid behov infektionskliniken på Akademiska sjukhuset, 018-611 56 08. Vidare gäller att arbetsgivaren ska dokumentera när exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser. Se smittriskföreskrift föreskrift AFS2018:4, 11§ för detaljer.
Information från Arbetsmiljöverket om vad göra om du kommit i kontakt med blod Pdf, 5 MB.
Anmälan/tillstånd för arbete med smittämnen och genetiskt modifierade mikro/organismer (GMM/GMO)
Arbete med human-smittämnen och genetiskt modifierade mikroorganismer regleras främst av Arbetsmiljöverket och skall anmälas eller sökas tillstånd för innan användning startar. Kontakta universitetets biosäkerhetssamordnare för hjälp med detta.
Användning av andra genetiskt modifierade organismer (GMO), till exempel växter eller försöksdjur, regleras av andra myndigheter, se information från Gentekniknämnden till höger. Vi frågor om GMO så kontakta universitetets biosäkerhetssamordnare.
Översikt av vilken typ av arbete som kräver anmälan respektive tillstånd från Arbetsmiljöverket. För vildtyp gäller att riskklass 2-4 måste anmälas. För genetiskt modifierade mikroorganismer gäller att riskklass 1-2 måste anmälas, och riskklass 3-4 måste det sökas tillstånd för.
Länklista - Föreskrifter och information från Gentekniknämnden
Mindre uppdateringar och ändringar i befintliga anmälningar om arbete med GMM och smittämnen skickas via prefekt in till universitetets biosäkerhetssamordnare under april månad varje år. Vad som räknas som en mindre uppdatering och ändring definieras på sidan 28-31 i föreskrift om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer AFS 2011:2 till höger.
Import och användning av animaliska biprodukter för forskning
Animaliska biprodukter1 (ofta förkortat ABP), är material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till att ingå i begreppet framställda produkter. Inom forskningsverksamhet gäller detta exempelvis proteiner, vissa antikroppar2, cellkulturer, blod, plasma och serum som har animaliskt ursprung. Här ingår även annan vävnad samt hela eller delar av döda djur.
Det är flera myndigheter som kontrollerar att de som befattar sig med animaliska biprodukter och därav framställda produkter följer svensk och EU lagstiftning. Användningen av animaliska biprodukter i forskning kräver tillstånd från Jordbruksverket. Syftet är bland annat att förhindra smittspridning och säkra spårbarheten, vilket innebär krav på registerföring.
Uppsala universitet har ett tillstånd för import och användning av animaliska för forskning och undervisning från Jordbruksverket. För att ta del av detta tillstånd fyll i formuläret3 nedan och mejla till biosäkerhetssamordnaren innan varje import. Användaren får sedan en tidsbegränsad kopia och det tillståndsnummer som ibland krävs av leverantörerna innan de skickar er beställning.
Ett antal villkor är förknippade med tillståndet och måste följas av användaren, t.ex.
- Transportören måste vara godkänd för att transportera animaliska biprodukter.
- Ett krav på att föra register enligt avsnitt 1 kapitel 1 i bilaga VI i förordning (EU) nr 142/2011, även över material som omfattas av 3 kap 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) som ska vara väl sammanställt och lätt att visa upp för kontrollmyndigheten (Jordbruksverket),
- Ett krav på att materialet förs över direkt till tillståndsinnehavarens anläggning,
- Ett förbud mot varje senare användning av produkterna för andra ändamål än de i ansökan,
- En skyldighet att, i förekommande fall, på ett säkert sätt bortskaffa produkterna eller återsända dem till ursprungsorten, och ett förbud mot att produkten kommer i kontakt med djur, utöver de som nämns i tillståndet
- För samtliga typer av införsel gäller att ett handelsdokument4 i original, utfärdat av avsändaren, ska finnas med vid transport. Syftet med handelsdokumentet är bland annat att säkra spårbarheten och att du som mottagare får ett intyg på vad sändningen består av. Handelsdokument och kopior ska sparas i två år. Detta gäller både nationella och internationella transporter. En kopia av handelsdokumentet ska mejlas till henrik.gradstedt@uu.se
1 Regleras genom förordning EG nr 1069/2009 samt Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2011:21.
2 Affinitetsrenade antikroppar ses inte som animalisk biprodukt och räknas inte som animalisk biprodukt.
Bioriskkommittén
För att fastställa övergripande riktlinjer för arbete med biologiska risker finns Uppsala universitets bioriskkommitté. Forskare uppmuntras att kontakta bioriskkommittén med eventuella frågor rörande biorisker, t.ex. hantering av smittämnen, genetiskt modifierade organismer, invasiva arter, myndighetskontakt etc.
Bioriskkommitténs medlemmar:
- Magnus Essand, Professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi
- Henrik Gradstedt (sekreterare och kontaktperson), Biosäkerhetssamordnare vid enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö
- Joakim Holmdahl, Centrumchef CFVUU
- Josef Järhult, Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper
- Peter Lindblad, Professor vid institutionen för kemi - Ångström
- Anna Maria Näslund, Arbetsmiljöingenjör vid enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö
- Joëlle Rüegg, Professor vid Institutionen för organismbiologi
- Stefan Schwartz, Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
- Mikael Sellin, Docent vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
- Staffan Svärd, (ordförande) Professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
Biosäkerhetsombud / Biosafety Officer
Vid de institutioner/motsvarande som hanterar material som kan utgöra biologisk fara (t.ex. smittämnen och genetiskt modifierade organismer) så ska prefekt/motsvarande ska utse minst ett biosäkerhetsombud.
Det övergripande syftet med biosäkerhetsombudsrollen är att stödja prefekt/motsvarande i institutionens/motsvarande arbete med material som kan utgöra biologisk fara. Rollen som biosäkerhetombud motsvarar generellt det som internationellt kallas Biosafety Officer (BSO), dock ligger det övergripande ansvaret för arbetet med material som kan utgöra biologisk fara fortfarande kvar hos prefekt/motsvarande.
Rektorsbeslut om införandet av biosäkerhetsombud Pdf, 912 kB.
Arbetsbeskriving biosäkerhetsombud Word, 64 kB.
Delegation från prefekt/motsvarande till biosäkerhetsombud Word, 81 kB.
Utbildningstillfällen för arbete med smittämnen och GMM
För de som inte har erfarenheten eller inte är bekanta med de svenska reglerna kring arbetet med smittämnen och GMM hålls en endagsutbildning "Working with Biorisks: Infectious Substances and Genetically Modified Microorganisms" vid ett flertal tillfällen varje termin. 09:00-16:45 på BMC C6:109a.
Under denna utbildning går vi igenom Uppsala universitets organisation, svenska lagar och förordningar, arbete med riskklass-2 smittämnen, tillbud och olyckor, samt praktiska riskbedömningar och en övning med sanering av simulerat infektiöst spill, samt hantering av stickade och skärande. Kursen hålls på engelska. Fika och lunch ingår.
Kursen är gratis för de som arbetar vid Uppsala universitet (2.000:- för externa deltagare), och riktar sig främst till examensarbetare, doktorander, post-doktorer, laboratorieassistenter, samt nya gruppledare. För doktorander inom Uppsala universitet kan kursen ofta ge doktorandpoäng, fråga din kursadministratör om förutsättningarna för detta på din institution. Kursen riktar sig ej till studenter i grundutbildning då den ej ger högskolepoäng.
Vid bristande underlag (min 3, max 7) ställs kursen in, och du erbjuds att deltaga vid annat tillfälle.
Om inget av datumen nedan fungerar så finns möjligheten att samla upp minst 3 deltagare och boka ett separat tillfälle genom att kontakta henrik.gradstedt@uu.se
Anmälan stänger 2 dagar innan kursdatum, eller när fullt.