Biosäkerhet

För att stödja de institutioner som arbetar med material som kan utgöra biologisk fara finns enligt rektorsbeslut (UFV 2018/2180) Uppsala universitets bioriskkommitté, beståendes av experter från relevanta sakområden.

Forskare, forskargruppsledare, biosäkerhetsombud, och prefekter uppmuntras att kontakta bioriskkommittén med frågor rörandes biologiska risker, t.ex. hantering av smittämnen, genetiskt modifierade organismer, invasiva arter, och gränsdragningsfrågor.

Bioriskkommitténs medlemmar:

• Magnus Essand, Professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi
• Henrik Gradstedt (sekreterare och kontaktperson), Biosäkerhetssamordnare vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö
• Joakim Holmdahl, Centrumchef CFVUU
• Josef Järhult, Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper
• Peter Lindblad, Professor vid institutionen för kemi - Ångström
• Anna Maria Näslund, Arbetsmiljöingenjör vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö
• Joëlle Rüegg, Professor vid Institutionen för organismbiologi
• Stefan Schwartz, Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
• Mikael Sellin, Docent vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
• Staffan Svärd, (ordförande) Professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
• Stina Syvänen, Professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Riktlinje för bioriskkommittén vid Uppsala universitet 2018 pdf, 32 kB.

Beslut om Bioriskkommitte och ledamöter 20250218 pdf, 82 kB.

Lagkrav och bioriskkommitténs rekommendationer för arbete med material som kan utgöra en biologisk fara pdf, 245 kB.

Vid de institutioner/motsvarande som hanterar material som kan utgöra biologisk fara (t.ex. smittämnen och genetiskt modifierade organismer) så ska prefekt/motsvarande ska utse minst ett biosäkerhetsombud.

Det övergripande syftet med biosäkerhetsombudsrollen är att stödja prefekt/motsvarande i institutionens/motsvarande arbete med material som kan utgöra biologisk fara. Rollen som biosäkerhetombud motsvarar generellt det som internationellt kallas Biosafety Officer (BSO), dock ligger det övergripande ansvaret för arbetet med material som kan utgöra biologisk fara fortfarande kvar hos prefekt/motsvarande.

Rektorsbeslut om införandet av biosäkerhetsombud pdf, 912 kB.

Arbetsbeskriving biosäkerhetsombud docx, 64 kB.

Delegation från prefekt/motsvarande till biosäkerhetsombud docx, 81 kB.

Informera henrik.gradstedt@uu.se när ni utsett nytt biosäkerhetsombud.

Animaliska biprodukter1 (ofta förkortat ABP), är material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till att ingå i begreppet framställda produkter. Inom forskningsverksamhet gäller detta exempelvis proteiner, vissa antikroppar2, cellkulturer, blod, plasma och serum som har animaliskt ursprung. Här ingår även annan vävnad samt hela eller delar av döda djur. Levande djur ingår ej.

Det är flera myndigheter som kontrollerar att de som befattar sig med animaliska biprodukter och därav framställda produkter följer svensk och EU lagstiftning. Användningen av animaliska biprodukter i forskning kräver tillstånd från Jordbruksverket. Syftet är bland annat att förhindra smittspridning och säkra spårbarheten, vilket även innebär krav på registerföring.

Uppsala universitet har ett tillstånd för import och användning av animaliska biprodukter för forskning och undervisning från Jordbruksverket. För att ta del av detta tillstånd fyll i formuläret3 nedan och mejla till biosäkerhetssamordnaren innan varje import. Användaren får sedan en tidsbegränsad kopia och det tillståndsnummer som ibland krävs av leverantörerna innan de skickar er beställning. Notera att det dock fortfarande användaren och prefekt som ansvarar för att transport, arbete, och avfallshantering sker enligt gällande lagstiftning, vidare så åtar sig användare och prefekt genom denna ansökan ”driftsansvar”, såsom definierat i EU förordning 142/2011.

Ett antal villkor är förknippade med tillståndet och måste följas av användaren, t.ex.

• Transportören måste vara godkänd för att transportera animaliska biprodukter.
• Ett krav på att föra register enligt avsnitt 1 kapitel 1 i bilaga VI i förordning (EU) nr 142/2011, även över material som omfattas av 3 kap 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2026:2) som ska vara väl sammanställt och lätt att visa upp för kontrollmyndigheten (Jordbruksverket).
• Ett krav på att materialet förs över direkt till tillståndsinnehavarens anläggning.
• Ett förbud mot att produkten kommer i kontakt med djur, utöver de som nämns i tillståndet.
• Ett förbud mot varje senare användning av produkterna för andra ändamål än de i ansökan.
• En skyldighet att:
  • hantera materialet på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt och enligt god laboratoriesed.
  • efter användning på ett säkert sätt bortskaffa produkterna eller återsända dem till ursprungsorten.
• För samtliga typer av införsel gäller att ett handelsdokument3 i original, utfärdat av avsändaren, ska finnas med vid transport. Syftet med handelsdokumentet är bland annat att säkra spårbarheten och att du som mottagare får ett intyg på vad sändningen består av. Handelsdokument och kopior ska sparas i två år. Detta gäller både nationella och internationella transporter. En kopia av handelsdokumentet ska mejlas till henrik.gradstedt@uu.se

Notera även att det detta tillstånd gäller endast animaliska biprodukter, och användaren måste själv undersöka om proverna berörs av andra tillståndsplikter, t.ex. Nagoya protokollet, eller etiska tillstånd. Mer om detta i formuläret nedan3.

1 Regleras genom förordning EG nr 1069/2009 samt Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2011:21.

2 Affinitetsrenade antikroppar ses inte som animalisk biprodukt och räknas inte som animalisk biprodukt.

3 Formulär för begäran om kopia av samlingstillstånd för import och användning av vissa biologiska prover för forskning och undervisning från Jordbruksverket docx, 23 kB.

Det föreligger alltid viss smittrisk vid arbete med vävnad, kroppsvätskor och rena smittämnen, särskilt när aerosoler bildas samt vid arbete med kanyler och skalpeller. Vaccination kan vara ett bra komplement till skyddsåtgärderna vid detta arbete, med det är viktigt att komma ihåg att vaccination inte ger 100% skyddseffekt.

Generellt gäller att de som arbetar med humanvävnad och kroppsvätskor skall vara vaccinerade mot Hepatit A & B. Behovet av vaccination avgörs dock alltid genom att medarbetare och närmsta chef genomför en riskbedömning.

Följande aspekter bör ingå i riskbedömningen:

• Smittkällan
• Typ av arbete
• Laborantens hälsostatus
• Vaccinets skyddseffekt
• Vaccinets biverkningar

Om riskbedömningen visar att vaccination är lämpligt så skickas riskbedömningen till prefekt/motsvarande som slutligen godkänner vaccinationen och bokar enligt institutionens rutiner. Kostnaden för vaccination ska bäras av arbetsgivaren, ej den anställde.

Om olyckan skulle vara framme är det viktigt att det finns en skriftlig rutin att följa som klart dikterar vad som skall göras vid olika situationer; t.ex. hur du skall hantera kontakt med blod eller smittämne. Vid misstanke om laboratorierelaterad smitta, kontakta din chef och vid behov infektionskliniken på Akademiska sjukhuset, 018-611 56 08.

Vidare gäller att arbetsgivaren ska dokumentera när exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser. Se smittriskföreskrift föreskrift AFS2023:10, 11 kap, 8§ för detaljer.

Information från Arbetsmiljöverket om vad göra om du kommit i kontakt med blod pdf, 5 MB.