Kemikaliehantering
Cirka 19 000 olika kemiska produkter hanteras på ungefär 150 arbetsplatser inom universitetet. Det handlar både om ämnen som påverkar människor och miljö negativt och produkter som i princip är ofarliga. Alla som hanterar kemiska produkter behöver ha kunskap om produkternas egenskaper och hur de ska hanteras. På denna sida finns information som kan hjälpa dig att ta reda på hur du ska hantera kemikalier på ett korrekt och säkert sätt.
Kemikalieombud
Varje institution där laborativ verksamhet med kemikalier förekommer ska ha minst ett kemikalieombud. Kemikalieombuden utses av prefekten.
KLARA kemikaliehanteringssystem
Alla som hanterar och förvarar kemikalier måste ha kemikalierna registrerade. Vid Uppsala universitet används systemet KLARA för denna registrering.
Kemikaliehantering - information om olika områden
Allergiframkallande kemiska produkter
Vissa kemiska produkter kan orsaka allergiska reaktioner. Det kan vara allergiska kontakteksem eller astmasymtom från andningsorganen. För att en allergisk reaktion ska uppstå krävs att man blir exponerad för ett allergent ämne. Det är viktigt att undvika att exponeras för allergiframkallande ämnen eftersom den som blivit allergisk till följd av exponering för ett allergent ämne sedan kan få symtom från hantering av mycket små mängder av ämnet.
För detaljerad information om allergiframkallande kemiska produkter, läs i nedanstående länkar till Arbestmiljöverkets föreskrifter:
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:10 kap.8 §4 och framåt
Information om medicinska kontroller
Särskilda krav
Om det i riskbedömning visar sig finnas risk för exponering för nedanstående kemiska produkter finns särskilda krav.
- kemiska produkter med märkningen H317 (hudsensibiliserande) eller H334 (luftvägssensibiliserande)
- kemiska produkter som innehåller etyl- eller metyl-2-cyanoakrylat
- arbete som innebär termisk nedbrytning av material som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd
I dokumentationen vid riskbedömningen ska det tydligt framgå:
- inom vilka platser och utrymmen produkterna hanteras
- vilka skyddsåtgärder som krävs för att hålla exponeringsnivån så låg som möjligt
- vilken personlig skyddsutrustning som krävs och i vilka situationer
- hur arbetsutrustningen och ventilationen ska kontrolleras och underhållas för att förebygga ohälsa till följd av allergiframkallande ämnen.
Om det finns risk för exponering av andra arbetstagare måste område där hantering sker öppet skyltas. Dessutom måste den som leder eller utför arbete med ovanstående produkter få kunskap om säkert arbetssätt och få information om risker med hanteringen.
Utbildningskrav
Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter kräver utbildning. Läs detaljerad information i kap.8 §7 i Arbetsmiljöverkets föreskrift nedan:
Arbetsmiljöverkets föreskrift 2023:10 Risker i arbetsmiljön kap. 8 §4 och framåt
Utbildning krävs både för de som leder arbetet eller sysselsätts i ett arbete med kemiska produkter om de är märkta med H317 eller H334 på grund av innehåll av:
- Akrylater.
- Epoxiplastkomponenter.
- Organiska syraanhydrider.
- Formaldehydhartser
- Diisocyanater.
Utbildning krävs även vid:
- Arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater.
- Arbete med processer som frisätter formaldehyd.
Arbete med nedanstående ämnen som pågår längre än 30 minuter per vecka omfattas också av krav på utbildning:
- Etyl-2-cyanoakrylat.
- Metyl-2-cyanoakrylat.
Utbildningen ska minst innehålla information om risker och skyddsåtgärder och utbildningsintyg ska erhållas. Intyget får vara högst fem år. Om utbildningsintyg saknas kan en sanktionsavgift på 10 000 kr per arbetstagare utdömas av Arbetsmiljöverket.
Kontakta kemikaliesamordnaren vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö om det finns behov av en utbildning.
Medicinska kontroller
För visst arbete krävs att medicinsk kontroll anordnas och en del hantering kräver medicinsk kontroll med tjänstbarhetsbedömning. Se information om detta på följande sida på MI:
Information om medicinska kontroller
Information inklusive kontaktuppgifter till företagshälsovården Falck
Brandfarlig vara
Brandfarlig vara är ett samlingsnamn för brandfarlig gas, vätska och brandreaktiva varor. Gå gärna igenom den webbaserade utbilningen för att skaffa dig grundläggande kunskaper om hanteringen av brandfarliga varor. All hantering av brandfarliga varor vid universtitet ska ske i enlighet med Rutin för hantering av brandfarliga varor, UFV 2019/1840.
Universitetets tillstånd
Universitetet har tillstånd för att hantera brandfarlig vara. Tillstånden administreras av kemikaliesamordnaren vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö. Rektor är tillståndsinnehavare och har utsett berörda prefekter/motsvarande att vara föreståndare för hanteringen inom sina respektive institutioner/motsvarande.
Tillstånden är fastighetsanknutna, vilket innebär att varje fastighet där universitetet hanterar brandfarlig vara har ett eget tillstånd. Till varje tillstånd hör ett antal krav som ska uppfyllas.
Med något undantag är tillstånden giltiga tom 2025-10-15. Villkor som följer med tillstånden går att läsa om i Riktlinjer för hantering av brandfarliga varor, se nedan.
Brandförsvaret ställer bland annat krav på att universitetet ska tillhandahålla en aktuell förteckning över universitetets föreståndare och stf föreståndare för brandfarlig vara, dvs prefekter/motsvarande och kemikalieombud. Detta sköts av kemikaliesamordnaren vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö.
Förändringar ska anmälas
Förändringar i hanteringen av brandfarlig vara ska meddelas intendenten för respektive campusområde och till kemikaliesamordnaren på Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö. Exempel på sådana förändringar är:
- Volymökning av brandfarliga varor
- Flytt av brandfarliga varor till annan fastighet
- Flytt av brandfarliga varor från nuvarande fastighet
- Förändring av föreståndare eller stf föreståndare
Riskutredningar och klassningsplaner
För Uppsala universitets verksamhet med brandfarliga varor i Uppsala finns riskutredningar med tillhörande klassningplaner gjorda för varje campusområde.
Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) ska det finnas en utredning om riskerna för olyckor och skador som kan drabba liv, hälsa miljö eller egendom orsakade av brand eller explosion till följd av hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Enligt föreskrifteen SRFVS 2004:7 ska också en utredning göras där risker för antändning av explosiv atmosfär undersöks och så kallade klassningsplaner upprättas.
Riskutredningar och klassningsplaner per campusområde
Riskutredning och klassningsplan Biomedicinskt centrum Pdf, 179 kB.
Riskutredning och klassningsplan Ångströmlaboratoriet Pdf, 159 kB.
Riskutredning och klassninsgplan Rudbecklaboratoriet Pdf, 159 kB.
Riskutredning och klassningsplan Evolutionsbiologiskt centrum Pdf, 162 kB.
Riskutredning och klassningsplan Geocentrum Pdf, 149 kB.
Varje institution/motsvarande ska även göra lokala riskbedömningar och hanteringsrutiner ska finnas. Stöd till att ta fram dessa dokument finns i den fastighetsövergripande riskutredningen.
Klassningsplaner ritningar
Bil 1 Dragskåp med förreglade uttag Pdf, 41 kB.
Bil 2 Dragskåp utan förreglade uttag Pdf, 40 kB.
Bil 4 Förvaringsskåp Pdf, 36 kB.
Bil 5 Öppen tappning Pdf, 41 kB.
Bil 8 Evolutionsmuseets montrar Pdf, 64 kB.
Drivmedelstankar Botaniska trädgården Pdf, 87 kB.
Web-utbildning i hantering av brandfarliga varor
Utbildningen ger grundläggande kunskap om hantering av brandfarliga varor vid Uppsala universitet.
CMR-ämnen (cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande
Särskilda krav för CMR-klassade produkter
I föreskriften Risker i arbetsmiljön AFS 2023:10, kap. 8 från Arbetsmiljöverket står att särskilda bestämmelser ska tillämpas om man arbetar med ämnen med följande faroangivelser eller riskfraser:
H350 Kan orsaka cancer
H340 Kan orsaka genetiska defekter
H360 Kan skada fertiliteten
Föreskrift från Arbetsmiljöverket
Utredning om möjlighet att ersätta produkt
För att få hantera en CMR-klassad produkt måste det gjorts en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten med en produkt som utgör en mindre risk för ohälsa och olycksfall. Använd länkad blankett som stöd i utredningen. Underskriven blankett sparas på avdelningen och ska finnas tillgänglig vid efterfrågan.
Blankett för CMR-utredning Pdf, 253 kB.
Riskbedömning
I riskbedömningen som görs för användningen av CMR-klassade produkter ska tydligt anges uppgifter om var CMR-ämnena hanteras och hur man säkerställer att bara personer som behövs för arbetet vistas inom detta område. Skyddsåtgärder och behov av personlig skyddsutrustning för att säkerställa minimal exponering måste specificeras. En beskrivning av hur övervakning av funktionen hos utrustning, processer och ventilation hanteras för att tidigt upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk måste dokumenteras.
Minskning av exponering
Om sluten hantering inte är möjlig måste särskilda åtgärder vidtas för att minska exponeringen.
- Välj metod så att förorening till luften eller i form av spill och stänk minimeras
- Välj processventilation som tar hand om föroreningen i luft
- Använd skyddskläder och handskar vid risk för kontakt med ämnet och avlägsna skydd efter avslutat arbetsmoment
- Samla upp spill snabbt och säkert
- Rengör ytor dagligen och efter slutförd arbetsuppgift
- Produkten och avfallet ska förvaras och transporteras i stötsäkra, förslutna och märkta behållare
Exponeringsregister - vid exponering med risk för ohälsa
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Risker i arbetsmiljön AFS 2023:10 kap.8 §20 ska arbetsgivaren föra register över de arbetstagare som utsatts för exponering som kan innebära risk för ohälsa vid arbete med CMR-ämnen. Registret måste sparas i 40 år efter exponering för ämnen märkta med H340 eller H350. För ämnen med märkning H360 gäller att registret ska sparas i 5 år efter att exponering upphört.
När ska register föras?
Om man upptäckt att exponeringen har varit så hög att risk finns för ohälsa i form av cancer eller genetiska defekter ska arbetsgivaren föra in de exponerade personerna i ett register. Exponeringen ska kunna upptäckas genom den övervakning man beslutat om.
Registrering kommer främst i fråga när man upptäckt att någon arbetat i högre lufthalter än det hygieniska gränsvärdet om ett sådant finns för ämnet. Det kan också behöva göras när en olyckshändelse resulterat i en tillfällig hög exponering.
Orsaker till för hög exponering kan vara att
- ventilationen inte varit tillfredsställande
- personlig skyddsutrustning för arbetet inte använts eller varit otillräcklig
- hanterings- och skyddsinstruktionerna inte följts
Om man arbetat i strid mot föreskrifterna, inte planerat och övervakat arbetet och inte informerat arbetstagarna om ämnenas farlighet finns också skäl att misstänka ökad risk för cancer eller genetiska defekter. Detta gäller även om man inte uppfyllt villkoren för tillstånd för hantering av A- och B-ämnen.
Rutin
För att säkerställa detta krav vid universitetet gäller följande rutin:
- Blanketten "Register enligt AFS 2023:10" fylls i omgående efter att exponeringen inträffat. Prefekt/motsvarande är ansvarig för att blanketten fylls i.
- Ifylld blankett skickas med internposten till HR-avdelningen/ Löneenheten, som ser till att blanketten sparas i personakten.
Exportkontroll kemikalier - Produkter med dubbla användningsområden (PDA)
Kemikalier som omfattas av kemvapenkonventionen är exportkontrollerade enligt antingen regelverket för krigsmaterial eller regelverket för produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden har per definition både civila och militär användningsområden och är därför vanligt förekommande inom civil forskning. Var särskilt uppmärksam på exportkontrollregelverket när kemikalier ska lämna Uppsala universitets lokaler, i synnerhet om de ska överlämnas till en annan verksamhet eller lämna Sverige. Exportkontroll reglerar även viss forskning (teknisk information) om listade kemikalier. Det innebär att forskare ibland behöver exporttillstånd för att få dela reglerad information med internationella samarbetspartners.
Förvaring av kemikalier
Uppsala universitet hanterar ett stort antal kemiska produkter av varierande farlighet, mängd och form. Detta ställer krav på att de som hanterar produkterna har kunskap om riskerna med de olika kemiska produkterna så att hänsyn tas till detta vid beslut om förvaringsplats.
Att tänka på vid förvaring av kemikalier
Kemiska produkter ska förvaras i rätt typ av förpackning avsedd för den aktuella produkten, gärna i originalförpackningen om den är avsedd för förvaring. Förpackningen ska varar försluten och ren på utsidan för att förhindra läckage och skada genom hudkontakt. Förpackningarna ska vara märkta så att det inte går att missförstå vad de innehåller eller vilka risker som finns med produkten. Läs mer om märkning i universitetets rutni för märkning av kemiska produkter.
Kemiska produkter kan förvaras i ventilerade kemikalieskåp eller kemikalieförråd. Vilken typ av förvaring som krävs får avgöras från fall till fall. Brandfarliga varor kan exempelvis kräva brandklassade utrymmen om större mängder ska förvaras.
Det är viktigt att ta hänsyn till eventuella samverkande effekter vid förvaring av kemiska produkter. Det är t.ex. inte lämpligt att samförvara syror med baser, oxiderande ämnen med oxiderbara ämnen eller brandfarliga ämnen med giftiga ämnen. Läs mer i universitetets rutin för förvaring av kemiska produkter.
Inköp av kemikalier
Alla inköp av kemikalier ska ske enligt gällande avtal. Avtalen återfinns i upphandlingsenhetens avtalsdatabas. Se länk i länklistan.
Rutin för inköp av kemikalier finns framtagen för att säkerställa att mängden kemikalier som köps in minimeras och att det säkerställs att kemikalierna är avsedda för användning inom universitetets verksamhet. Rutinen ska också vara ett stöd för att ta fram mer detaljerade rutiner för hanteringen; från beställning och mottagande till avfallshantering. All hantering ska ske på ett säkert sätt ur både ett hälso- , olycksrisk- och miljöperspektiv.
För frågor om inköpsrutinen - kontakta kemikaliesamordnaren vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö.
För frågor som rör beställningar, avtal och produktwebben - kontakta Enheten för upphandling och inköp.
Import av kemikalier
Alla inköp av kemikalier ska ske enligt gällande avtal. Avtalen återfinns i upphandlingsenhetens avtalsdatabas.
Om universitetets verksamhet, av giltigt skäl, måste köpa in farliga kemikalier utanför avtal ska universitetet undvika att importera kemikalier från länder utanför EU/EES. Detta för att undvika att universitetet får rollen som importör. Med farliga kemikalier avses de kemikalier som enligt CLP-lagstiftningen klassas som farliga. Enligt lagstiftningen måste universitetet i rollen som importör bland annat ta fram ett säkerhetsdatablad och anmäla uppgifter till den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.
Märkning av kemikalier
Förpackningar, behållare och rörledningar som innehåller kemiska riskkällor ska vara märkta så att att man kan identifiera innehållet och förstå de risker som är förknippade med detta.
Alla kemiska produkter som köpts in efter 1 juni 2017 ska vara klassificerade, märkta och förpackade enligt CLP. Kemiska produkter klassificerade och märkta enligt det äldre systemet (orange farosymbol) måste klassificeras och märkas om enligt CLP. CLP är förkortning för Classification, Labeling and Packaging, EU-förordning.
Behållare som fyllts med en kemisk produkter för att användas på laboratoriet får märkas med namn, faropiktogram och faroangivelse (ex. brandfarligt, cancerogent).
Märkning av rörledningar
Synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska vara märkta med de uppgifter som behövs för att man klart ska kunna identifiera innehållet och de risker som är förknippade med detta och med en pil för strömriktning.
Märkningen ska vara gjord på farliga ställen som till exempel vid kopplingar och ventiler samt med lämpliga mellanrum. Ledningar med gas under tryck (minst 200 kPa övertryck) ska också vara märkta enligt ovan även om gasen i övrigt är ofarlig. Medicinska gaser är dock undantagna.
Arbetsgivare som inte har rörledningar märkta enligt AFS 2023:10 kap. 7, §26-27 riskerar att betala sanktionsavgift. Undantaget är rörledningar som innehåller tryckluft.
Mer information om märkning av kemikalier
Kemikalieinspektionens information om märkning av kemiska produkter.
Kemikalieinspektionens information om CLP-förordningen
Plansch klassificering och märkning enligt CLP
Arbetsmiljöverkets regler om märkning på arbetsplatsen.
MSB information om märkning av kemiska produkter
(Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Peroxidbildande kemikalier
Vissa kemikalier, exempelvis dietyleter, tetrahydrofuran och 1,4-dioxan, kan bilda explosiva peroxider. Peroxidbildande kemikalier är märkta med faroangivelse EUH019.
Peroxiderna kan bildas om kemikalierna utsätts för ljus, värme eller syre. Peroxidbildande kemikalier ska därför förvaras mörkt och svalt och öppnad flaska bör inte förvaras längre än ett år. Markera flaskor med ankomstdatum och öppningsdatum.
Peroxidbildning kan påvisas med kommersiella teststickor. Om innehållet är grumligt eller missfärgat eller om kristaller bildats ska inte förpackningen öppnas, vidröras eller flyttas på grund av explosionsrisk. Kontakta universitetets kemikaliesamordnare för rådgivning om hantering.
Spill- och kemikaliesanering
Spill av en farlig kemikalie eller smittämne kan ge upphov till såväl hälso- och miljörisker som olycksfallsrisker om det inte snarast samlas upp och omhändertas på ett betryggande sätt.
Avfallsspill ska omedelbart samlas upp och platsen för spillet rengöras. Beroende på egenskaperna hos spillet ska lämplig skydds- och saneringsutrustning användas. Se till att flytande spill inte når avlopp och brunnar. OBS! Vid större eller okänt spill, se information nedan.
Uppsamlat spill, till exempel absorptionsmedel eller servetter som använts för att samla upp spillet, läggs i laboratorieavfallskärl och hanteras utifrån vilken typ av kemisk produkt som sanerats.
Saneringsutrustning
Alla verksamheter som hanterar kemikalier ska ha egen utrustning för att kunna ta hand om mindre spill. I utrustningen ska det t.ex. ingå absorptionsmaterial (ex. vermikulit) och skyddskläder. Saneringsutrustningen kan med fördel placeras på en vagn.
Sanering av större och okända spill
Större spill eller spill av kemikalie med okänt ursprung ska inte saneras på egen hand. Stäng dörren till rummet där spillet finns och se till att andra inte går in där, t.ex. genom skyltning.
Kontakta RECOVER tel. 0771 - 10 35 00.
Numret är tillgängligt dygnet runt. Det ska finnas engelskspråkig personal som kan ta emot samtal. Ge så mycket information som möjligt om de ämnen som ska saneras. Om det är en kemikalie som ska saneras ska CAS-nummer anges samt information om vilket säkerhetsdatablad som gäller. Delge gärna riskbedömningen som gjorts för kemikalien eller arbetsmomentet till kontaktpersonerna. Uppdraget utförs grundat på den information som ges vid beställningstillfället.
Företaget ska vara på plats inom två timmar efter beställning. Företaget kan också ombesörja borttransport av sanerat material.
Sanering av utrustning och inredning
Sanering av utrustning eller inredning kan vara nödvändigt t.ex. vid avyttring av utrustning eller lokaler. Exempel på utrustning eller inredning är dragskåp, laboratorieutrustning, vattenlås, ventilationskanaler och lokalytor som t.ex. skåp, bänkar och väggar.
Kontakta RECOVER tel. 0771 - 10 35 00 och kom överens om uppdragets omfattning. RECOVER ska lämna ett intyg om att sanering är utförd om inte annat överenskommits.
Tillbud eller arbetsskada
De spill som direkt leder till en olycka, ex. hudskador vid kontakt med kemikalien, ska anmälas som arbetsskada.
Alla andra spill av hälso- eller miljöfarliga kemikalier är tillbud, d.v.s händelser som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall.
Arbetsskador och tillbud ska rapporteras i IA-systemet. Information via länk från länklistan.
Länkar apropå sanering
Sprängämnesprekursorer
Bakgrund
Enligt lagen 2014:799 och förordningen 2014:880 om sprängämnesprekursorer måste professionella användare rapportera betydande stölder och försvinnanden av produkter som innehåller vissa ämnen som kan användas för tillverkning av hemgjorda sprängämnen, så kallade sprängämnesprekursorer.
Universitet och högskolor betraktas som professionella användare och kravet gäller därför även dessa.
Generellt kan sägas ju högre halten av ett aktuellt ämne är och ju färre andra komponenter som finns i en blandning desto angelägnare är det att produkten inte kommer på avvägar.
Se information hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Rapporteringskravet gäller för en mängd ämnen som finns listade på länkad sida.
Rapporteringskravet gäller produkter som innehåller något av ämnena. Undantagna från reglerna är produkter som innehåller minst fem ingredienser, och där halten av varje ingående sprängämnesprekursor är lägre än 1 vikt%.
Vissa sprängämnesprekursorer omfattas av restriktioner. Samlad information finns på sidan nedan.
Hur vi kan förhindra betydande försvinnanden och stölder
- Identifiera vilka av ovanstående ämnen som finns hos er, inklusive produkter som de ingår i. I KLARA går det att söka efter vilka sprängämnesprekursorer som finns på institutionen/gruppen.
- Informera personalen i gruppen/enheten om att de behöver vara observanta på stölder och försvinnanden av dessa och till vem de ska rapportera detta.
- Fundera på om aktuella ämnen och blandningar kan förvaras så att inga obehöriga kan komma åt dem, t.ex. i låsta utrymmen / skåp.
- Inventera regelbundet och logga mängder så att avvikelser kan upptäckas.
- Begränsa inköpta mängder.
- Var uppmärksamma på misstänkta beteenden kring produkterna.
Länk till MSB och lista över ämnen
Rutin för rapportering av avvikelser
Här hittar du information om hur ni ska göra för att rapportera avvikelser.
Sprängämnesprekursorer med restriktioner
Restriktionerna gäller vissa sprängämnesprekursorer i högre koncentrationer. Leverantörer kräver in uppgifter från beställare. Här finns detaljerad information.
Substitution av miljö- och hälsofarliga kemikalier
Alla som bedriver en verksamhet skall undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. (Miljöbalkens substitutionsprincip, 2 kap 4§)
Universitetet ska arbeta med substitution av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Substitutioner ska naturligtvis endast genomföras där så är möjligt utan att äventyra forskningens och utbildningens kvalitet.
Ett alternativt sätt att minska på användningen av farliga kemiska produkter kan vara att byta till en metod eller teknik som antas vara mindre farlig.
Nationella substitutionsgruppen
Nationella substitutionsgruppen (NSG) är ett nationellt nätverk mellan universitet, landsting och regioner, med syfte att tillsammans hjälpas åt att byta ut farliga kemikalier inom forskning och undervisning samt hälso- och sjukvård.
Utbyteslista
Gruppens arbete med substitution har resulterat i en utbyteslista som ger konkreta förslag på substitutioner av kemikalier, hanteringssätt och metoder.
Gå igenom listan i din verksamhet och substituera om möjligt mot de föreslagna mindre farliga produkterna. Varje substitution har genomförts med lyckat resultat i någon av nätverkets organisationer. Listan uppdateras kontinuerligt med nya substitutioner.
Universitetets delaktighet
Uppsala universitet respresenteras i gruppen av universitetets kemikaliesamordnare. Gruppen träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter med varandra.
NSG's hemsida. Här hittar du utbyteslistan både på svenska och på engelska.
Förslag på ny substitution?
Har din institution/motsvarande genomfört eller testat en ny kemikalie eller ny metod som innebär att en farlig kemikalie byts ut mot ett mindre farligt alternativ eller att mindre mängder används?
Beskriv då gärna substitutionen i e-post till kemikaliesamordnaren vid Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö. Ange vilken produkt som bytts ut och i vilken användning. Specificera om det är en substitution, metodbyte eller utfasning. Beskriv den nya hanteringen med så mycket detaljer som möjligt.
På detta sätt kan kemikaliesamordnaren sprida era substitutioner till alla inom universitetet och även till andra universitet och lärosäten genom den nationella substitutionsgruppen för kemiska produkter.
Utfasnings- och riskminskningsämnen Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen har med anledning av det nationella miljömålet för en Giftfri miljö tagit fram prioriteringslistor för så kallade utfasningsämnen och riskminskningsämnen. Med hjälp av listorna kan vi få stöd i vårt arbete med substitution.
PRIO - KemI's verktyg för substitution. Utfasnings- och riskminskningsämnen.
Tillstånd, behörighet och dispens
Inom universitetet behöver ämnen som är tillståndspliktiga eller förbjudna hanteras. Beroende på vad det är för ämne finns kraven på tillstånd och dispens från förbud reglerade av olika myndigheter i olika lagstiftningar. För inköp av etanol kräver universitetet särskild behörighet.
Universitetet har tillstånd för brandfarlig vara. Detta tillstånd handläggs av kemikaliesamordnaren vid enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö.
Information om hur tillstånd, särskild behörighet och dispens ska sökas för:
A- och B-ämnen
För att få hantera (inklusive förvara) vissa cancerframkallande, sensibiliserande och reproduktionsstörande ämnen krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket. För att kunna avropa tillståndspliktiga ämnen på universitetets ramavtal krävs att beställaren kan visa upp giltigt tillstånd för leverantören. De tillståndspliktiga ämnena finns samlade i bilaga 1 till föreskriften AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker:
AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker.
Bilaga 1 består av två grupper av ämnen, de så kallade A- och B-ämnena.
Grupp A
Ämnen i grupp A får, efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, endast hanteras undantagsvis. Ett undantag kan vara t.ex. forskning om cancerframkallande ämne. Observera att även produkter som innehåller ett A-ämne som förorening i en halt av minst 0,1 vikt% och är tillståndspliktiga. Samtliga ämnen i grupp A är klassificerade som cancerframkallande.
Grupp B
Ämnen i grupp B får hanteras om man har tillstånd. Observera att tillstånd också behövs för produkter som innehåller ett B-ämne i en halt av minst 1 vikt%. Ämnena i grupp B är klassificerade som cancerframkallande, sensibiliserande eller reproduktionsstörande.
Tillståndsansökan
Ansökan om tillstånd ska göras av institutionen/motsvarande där ämnet ska hanteras. Ansökan ska utformas enligt 49§ i AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker. Ansökan ska skickas till kemikaliesamordnaren på Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö, som sedan skickar den till Arbetsmiljöverket. Enligt uppgift från Arbetsmiljöverket är handläggningstiden cirka 3 månader. I vissa fall vill Arbetsmiljöverket göra ett platsbesök innan tillstånd ges.
Vissa hälsofarliga varor
För att hantera vissa hälsofarliga varor krävs tillstånd från Folkhälsomyndigheten.
Dessa varor är ämnen som pga sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som kan användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan. Lista över vilka ämnen som kräver tillstånd finns i Förordningen (1992:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Den institution som behöver tillstånd ska kontakta universitetets kemikaliesamordnare som därefter hjälper till att administrera tillståndsansökan. Ansökan görs digitalt. Uppgifter om ämne, typ av hantering och uppskattade mängder måste redovisas i ansökan.
Folkhälomyndighetens information om tillstånd för vissa hälsofarliga varor
Undantag
Tillstånd krävs inte för varor som hanteras för vetenskapligt ändamål om följande kriterier är uppfyllda:
- Varan innehåller GBL och/eller 1,4 BD
- Varan är beredd på ett sådant sätt att GBL och/eller 1,4 BD inte lätt kan användas eller utvinnas genom metoder som är lättillämpliga eller ekonomiskt fördelaktiga.
Undantaget regleras i Folkhälsomyndighetens föreskrift 2014:3
Kvicksilver
Det är förbjudet att använda kvicksilver och kvicksilverinnehållande kemikalier, enligt 9§ i Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Det enda generella undantaget är användning av kvicksilverinnehållande kemikalier vid analys av kvicksilver.
Dispensansökan
I de fall prefekten/motsvarande bedömer att hanteringen av kvicksilverinnehållande kemikalier måste finnas kvar på institutionen/motsvarande finns det möjlighet att söka dispens hos Kemikalieinspektionen (KEMI).
Dispens söks på särskild blankett från KemI:
Sida från vilken KemIs blankett för dispensansökan kan nås
Observera att dispensansökan ska skickas till kemikaliesamordnaren på Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö, som ombesörjer att ansökan diarieförs och skickas till KEMI.
Mer information
I KEMIs information om dispens för kvicksilver och kvicksilverinnehållande kemikalier finns mer information.
Etanolinköp
För att få göra inköp av etanol krävs att prefekt/motsvarande ger en person rättighet att göra etanolinköp. Fyll i formuläret och skicka in till inköp. Adress finns på formuläret. Därefter kan etanolinköp göras, via produktwebben.
Beslut om rättighet att beställa etanol och/eller radionuklider Pdf, 399 kB.
Folkhälsomyndigheten har inga tillståndskrav på inköp av etanol för verksamhet med vetenskapligt ändamål. Däremot krävs att de som köper in teknisk sprit som inte är fullständigt denaturerad för anteckningar över inköp, förbrukning och lager av sprit. Orsaker till differenser mellan inköpt mängd och förbrukad mängd ska identifieras, dokumenteras och åtgärder vidtas. Dokumentationen ska sparas minst två år.
Folkhälsomyndighetens information om teknisk sprit
Föreskrift HSFL-FS 2022:63 om teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.