Positiv återkoppling från bedömarpaneler inom KoF24

Den 1 till 4 oktober besökte paneldeltagare från hela världen teknisk-naturvetenskapliga fakulteten inom ramen för forskningsutvärderingen KoF24. Det var sju år sedan den senaste utvärderingen genomfördes som syftar till att öka kunskapen om universitetets förutsättningar och forskningsverksamhet. Denna gång utvärderades dels två universitetsgemensamma teman, forskningsinfrastruktur samt tvär- och mångvetenskap, dels forskning och forskningsmiljöer inom de tre vetenskapsområdena.

Vid besöket intervjuade de sju panelerna representanter för institutioner, forskningsprogram och juniora forskare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Dessutom hölls möte mellan panelordförandena och fakultetsledningen.

Positiva ord från panelerna

Intrycket från besöket var väldigt positivt och gav mycket energi, enligt Charlotte Platzer Björkman, vicerektor för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

– De internationella bedömarna tyckte det var mycket roligt och stimulerande att vara här och jobba med KoF, även om det var mycket jobb. Det kändes som ett kvitto på det goda arbete som lagts ner av fakulteten inför besöket.

På det sista mötet gav panelordförandena muntlig återkoppling till fakultetsledningen och sektionsdekanerna. Bland annat lyftes den internationellt starka forskning som panelerna noterat över hela fakulteten.

– Panelordförandena sa att de såg internationellt mycket starkt forskning inom alla sektioner och att de var djupt imponerade av kvaliteten, engagemanget och excellensen hos våra forskare, säger Charlotte Platzer Björkman.

Strategisk förnyelse lyftes

Diskussionerna handlade också om utmaningar, bland annat hur fler kan fås att söka anslag från forskningsfinansiärer som Europeiska forskningsrådet, ERC. Något som också berördes var hur fakulteten ska arbeta med strategisk förnyelse av forskningsprogrammen, till exempel vid rekryteringar och när personer går i pension. På vissa håll hade sådana ärenden lyfts till institutionsnivå så att det inte enbart blev en fråga för forskningsprogrammet, vilket var ett positivt initiativ enligt bedömarna.

Generellt noterades att uppdelningen i dagens forskningsprogram andades lite väl mycket historik och att fakulteten skulle stärkas av ökad förnyelse. Att fokusera och inte sprida resurserna för tunt var en annan återkommande kommentar.

En annan iakttagelse av panelerna var initiativ kring AI från flera delar av fakulteten.

– Där behöver vi se över vilka behov och utmaningar som finns över hela fakulteten. Detsamma gäller för infrastruktur där vi ju jobbar parallellt med fakultetens infrastrukturstrategi, säger Charlotte Platzer Björkman.

Ska identifiera aktiviteter

Bland panelmedlemmarna fanns några som deltagit i den föregående utvärderingen, KoF17, och även i KoF11. Enligt vicerektorn kunde dessa bedömare se en positiv utveckling överlag vid fakulteten och hur några av förbättringsförslagen genomförts. Däremot fanns det i vissa miljöer arbete kvar gällande könsbalansen.

I slutet på oktober hade samtliga panelrapporter inkommit till fakultetsledningen, som även fattat ett direktiv för hur dessa ska hanteras. Rapporterna har nu även publicerats på fakultetens medarbetaringång. Nästa steg är att jämföra panelernas rapporter med basdata samt självvärderingar från fakultetens egna arbete. I både den muntliga och den skriftliga panelåterkopplingen ska fakultetsledningen även identifiera aktiviteter att lyfta in i översynen av forskningsprogrammens basfinansiering, ÖB.

– Därefter kommer vi att ha en dialog med prefekterna ifall panelåterkopplingen är något som de också ser är bra att lyfta in i olika spår. Fakultetsnämnden kommer också vara involverad i vad som ska bedömas av forskningsberedningen och vad som ska bedömas tillsammans med sektionsdekanerna, säger Charlotte Platzer Björkman.

Föredömlig utvärderingsprocess

På fakultetens senaste fakultetskollegium den 29 oktober var temat vetenskapligt genomslag. Med tanke på de återkommande diskussionerna i högskolevärlden om hur forskning ska utvärderas och vikten av indikatorer och mått som citeringar och publikationer, är processen med KoF24 föredömlig, enligt vicerektorn.

– I den här utvärderingen har vi haft den sortens basdata som underlag, men därefter tagit in externa personer från respektive vetenskapligt fält som granskat dessa. Vi har på ett ansvarsfullt sätt använt indikatorer och sedan tagit hjälp av kvalitativ peer-review, säger Charlotte Platzer Björkman.

Vad hoppas du se för resultat av arbetet med KoF24?

– Jag hoppas att vi om ett antal år kan se tillbaka och konstatera att vi har lyckats jobba aktivt med de förbättringsförslag som pekades ut, utan att försämra förutsättningarna för det som fungerar. Man kan inte göra allt utan behöver kunna välja och fokusera. Först behöver man den här blicken utifrån med input om styrkor, svagheter och möjligheter för att ha så mycket som möjligt att bygga på. Men själva valet om vad vi ska satsa på, det beslutet måste vi fatta själva.

Anneli Björkman