Linné och evolutionen
På Linnés tid hade man en annorlunda syn på naturen än idag. Man antog att alla jordens arter var lika många och såg likadana ut som på den dag då Gud hade skapat dem. Att studera biologi var att studera Skapelsen. Gud hade inte skapat kaos, utan det fanns en ordning i naturen för människan att upptäcka.
Carl von Linné 1707-1778.
Linné såg det som sin uppgift att söka efter naturens ordning. Han hade bland annat funnit ett mönster att inordna växtarterna i – sexualsystemet. Alla arter verkade till en början gå utmärkt att inordna enligt denna metod. Därför ansåg Linné sig ha funnit den stabila gudomliga ordningen i växtriket.
En dag stötte Linné emellertid på ett problem i form av en märklig växt. Den var nästan identisk med gulsporre, Linaria vulgaris, men hade en blomma som var helt annorlunda byggd. Det gjorde att den inte hamnade i samma klass som gulsporre i sexualsystemet. Han kallade växten för Peloria, vilket betyder monster på latin.
Charles Darwin 1809–1882.
Eftersom Peloria inte passade in i sexualsystemet försökte Linné finna en lösning till problemet. Till sist kände han sig tvungen att snudda vid tanken att den underliga växten kanske rentav var ett exempel på att nya arter kunde uppstå i naturen. Då han skrev om detta fick han omedelbart ett brev från en präst som varnade honom för en sådan farlig tanke. Detta hände mer än 100 år innan Darwin presenterade sina teorier om arternas uppkomst.
Linné skrev aldrig mer om sina tankar, men planterade Peloria vid förstubron till sitt sommarhus i Hammarby. Där kunde han sitta på sommarkvällarna, röka sin pipa och fundera över detta underliga monster i Guds skapelse.
Peloria – ett monster
Gulsporre, Linaria vulgaris, har en tvåläppig blomma med en sporre. Den har fyra ståndare, varav två är längre än de andra. Den placerades därmed i klassen Didynamia i sexualsystemet. Blomman hos Peloria, däremot, har fem sporrar och fem lika långa ståndare. Den hamnade därför i en helt annan klass, Pentandria.
Peloria är en mutation av gulsporre.
Hur kunde det vara så stor skillnad hos ståndarna mellan två annars så lika växter? Linné föreslog till sist att Peloria var en hybrid (korsning) mellan gulsporre och någon annan, okänd, växt. Om denna hybrids frö kunde växa upp till likadana Peloria-plantor så måste man dra en vidunderlig slutsats, nämligen att det kan inträffa att nya arter uppstå inom växtvärlden
.
Idag har man visat att Peloria inte är en hybrid utan en mutationsform av gulsporre som uppstår då och då i naturen. Mötet med Peloria tvingade Linné att ändra sina tankar om att en art var något stabilt som inte kunde förändras.
Linnés tankar om artbildning genom hybridisering var inte felaktiga utan istället långt före sin tid. Man antar idag att det är en ganska vanlig artbildningsprocess bland växter. Artbildning kan ske när en hybrid genomgår en dubblering av arvsmassan. Med dubbel arvsmassa kan hybriden och dess avkomma inte korsa sig med någon av föräldraarterna. De isoleras och en ny art har uppstått.
Sporre
En sporre är en strutformad del av blomkronan. I sporren samlas det oftast nektar. En besökande insekt måste sticka ner sin snabel i sporren för att suga i sig nektaren.
Mutation
En mutation är en plötslig förändring av arvsmassan. Det kan ske på många sätt, till exempel under inverkan av solens UV-strålar. En del sådana förändringar märks inte medan andra syns tydligt. Ett exempel på en mutationsform är vita blommor hos blåsippor, där förmågan att tillverka blomfärg har påverkats hos växten.