Makroekonomi - tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik

15 hp

Kurs, Grundnivå, 2NE475

Fäll ut informationen nedan för att läsa mer om anmälan och behörighet.

Studieort
Uppsala
Studietakt
100 %
Undervisningsform
Campus
Undervisningstid
Dag
Studieperiod
4 november 2026–17 januari 2027
Undervisningsspråk
Svenska
Behörighet

Grundläggande behörighet och Matematik fortsättning nivå 1b eller nivå 1c, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Matematik 3b eller 3c/Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Sista anmälningsdag
15 april 2026

För dig som är antagen eller reserv

Registreringsperiod
28 juli 2026–24 augusti 2026
Institutionens information om registrering

Fäll ut informationen nedan för att läsa mer om anmälan och behörighet.

Studieort
Uppsala
Studietakt
100 %
Undervisningsform
Campus
Undervisningstid
Dag
Studieperiod
25 mars 2027–6 juni 2027
Undervisningsspråk
Svenska
Behörighet

Grundläggande behörighet och Matematik fortsättning nivå 1b eller nivå 1c, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Matematik 3b eller 3c/Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Sista anmälningsdag
15 oktober 2026

För dig som är antagen eller reserv

Institutionens information om registrering

Om kursen

Under kursens första del introduceras och definieras centrala makroekonomiska begrepp och samband såsom nationalräkenskaperna, betalningsbalansen, finansiella marknader, arbetslöshet och inflation. Vidare behandlas ekonomins utveckling på lång sikt. Här diskuteras grundläggande teorier för ekonomisk tillväxt samt frågor om pengar, prisnivå och växelkurser. Under kursens andra del analyseras främst ekonomins utveckling på kort och medelfristig sikt.

Vad beror konjunkturfluktuationer på och vilken roll spelar stabiliseringspolitiken? Hur samvarierar inflation och arbetslöshet på kort och lång sikt? Hur sammanhänger räntor, kapitalflöden, växelkurser, export och import? Vilka är för- och nackdelarna med rörlig växelkurs, fast växelkurs eller medlemskap i en monetär union? Vilka begräsningar finns i möjligheterna att föra en självständig finans- och penningpolitik? Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1900- och 2000-talen tjänar som bakgrund till och illustration av de teorier och samband som diskuteras under kursen.