Dietetik D I: Klinisk näringslära och dietetik
Kursplan, Avancerad nivå, 2HK018
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 2HK018
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Kostvetenskap A1N
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 24 januari 2007
- Ansvarig institution
- Institutionen för kostvetenskap
Allmänt
Kursen ingår i Dietistprogrammet 160 poäng och utgör avancerad nivå (D-nivå) inom ämnet dietetik tillhörande huvudämnet kostvetenskap. Kursen kan läsas som fristående kurs och kan ingå i ett framtida magister- eller masterprogram inom området. Kursen ges på halvtid.
Behörighetskrav
För att antas till kursen krävs kunskaper i kostvetenskap, fysiologi och dietetik motsvarande krav för dietistexamen 120 p/180 hp eller annan högskoleutbildning som bedöms likvärdig.
Mål
Studenten ska efter genomgången kurs kunna
– tillämpa och visa fördjupade kunskaper inom näringslära och dietetik som påbyggnad av inhämtade kunskap i tidigare kurser.
– förstå metabola och immunologiska reaktioner vid trauma och svält.
– beräkna en patients energi- närings- och vätskebehov samt utifrån vedertagna beräkningssätt bestämma energi- närings- och vätsketillförsel.
– efter ordination av läkare planera lämplig nutritionsbehandling för enteral nutrition och kunna föreslå specifikt upptrappningsschema.
– känna till olika substrat och produkter som används till enteral respektive parenteral nutrition och kunna motivera hur/vad man väljer utifrån patientens bästa samt kunna koppla aggregat och pump och ställa in dropphastighet.
– redogöra för vilka olika tillfartsvägar som används för tillförsel av enteral och parenteral nutrition
– förstå indikationer och kontraindikationer för enteral respektive parenteral nutrition och känna till komplikationer i samband med denna typ av näringstillförsel samt hur man kan förebygga och åtgärda dem.
– kunna tolka relevanta laborationsdata för att vid behov justera nutritionsbehandlingen.
– motivera patienten samt informera och handleda vårdpersonal i frågor rörande enteral nutrition.
– följa upp patientens näringsintag och dokumentera nutritionsbehandlingen.
– planera och skriva ut de näringslösningar och hjälpmedel som behövs vid hemskrivning av patienter med enteral nutrition.
– översiktligt beskriva de riktlinjer som beskrivs av ESPEN Guidelines om enteral nutrition.
– förstå och aktivt reflektera kring hur enteral och parenteral nutrition förenas med klinisk verksamhet vid olika sjukdomstillstånd samt ha förutsättningar att följa forskning och utveckling inom området.
– förstå dietistens ansvar och ansvarsfördelning mellan olika professioner inom sjukvården.
– diskutera och reflektera kring etiska frågeställningar.
Innehåll
Kursen behandlar metabolism och organfunktion vid svåra traumatiska tillstånd som kräver specifik nutritionsbehandling. Ingående studeras vätskebalansen, nutritionsbehov, tekniker för tillförsel av nutritionslösningar samt näringsinnehåll i olika nutritionslösningar. Dessutom behandlas pre- och postoperativ nutrition samt immunologi.
Metoder för mätning och bedömning av nutritionsstatus fördjupas och tränas liksom kostplanering vid enteral och parenteral nutrition.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, laborationer och seminarier.
Examination
Skriftliga och muntliga individuella prov, litteraturseminarier. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två examinationstillfällen. Efter varje termin finns ett ytterligare examinationstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.
För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänt på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.
Övriga föreskrifter
Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren/lärarlaget presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.