Hem- och konsumentkunskap, grundkurs för lärare i grundskolan

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 2HK072

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
2HK072
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Kostvetenskap G1N
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Institutionsstyrelsen, 31 januari 2018
Ansvarig institution
Institutionen för kostvetenskap

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6/6)

Mål

Moment 1: Introduktion till ämnet Hem‐ och konsumentkunskap

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • beskriva ämnet Hem‐ och konsumentkunskap och dess utveckling
  • översiktligt beskriva, tillämpa och analysera innehållet i de styrdokument som reglerar undervisningen i Hem- och konsumentkunskap i grundskolan och särskolan
  • ge exempel på och översiktligt redogöra för den ämnesdidaktiska forskningen i Hem- och konsumentkunskap

Moment 2: Näringslära och livsmedelskunskap I

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • förklara olika livsmedelsgruppers näringsmässiga betydelse och ge exempel på hur kostintag kan värderas utifrån de Nordiska näringsrekommendationerna
  • känna till hur myndigheter och andra institutioner arbetar kring kost och hälsa samt kunna tillämpa modeller och redskap som används i det hälsofrämjande arbetet
  • tillämpa grundläggande kunskaper om kost och hälsa utifrån specifikt barns och ungas behov

Moment 3: Matlagningsmetoder och hygien

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • beskriva matlagningstekniker och bakningsprocesser som kan användas i undervisningen inom grundskolan samt tillämpa kunskaperna i praktiskt arbete
  • redogöra för hygieniska aspekter i relation till livsmedelsvetenskap, matlagning och hemmets skötsel
  • välja och värdera lämpliga metoder och hjälpmedel för tvätt och rengöring i hemmet

Moment 4: Måltidsprocessen I

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • jämföra, bedöma och värdera råvaror, livsmedel och färdiglagade produkter samt kunna komponera och tillaga måltider ur perspektiven hälsa, hållbar utveckling samt sensoriska kvalitéer
  • känna till och exemplifiera mat och måltiders kulturella och sociala värde samt förklara hur mat och måltider används för att kommunicera identitet och kulturell tillhörighet

Moment 5: Konsumentkunskap med ekonomi

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • relatera barns och unga konsumenters situation och beteende i dagens konsumtionssamhälle, samt förklara hur marknad och medier påverkar livsstil och konsumtion
  • sammanfatta och ge exempel på hur vardagsvanor, hemmets skötsel och konsumtion påverkar jämställdhet, ekonomi, hälsa och hållbar utveckling samt kunna tillämpa dessa kunskaper

Gemensamma mål för moment 2-5:

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • förklara och ge exempel på ämnesdidaktisk kunskap samt värdera vad olika synsätt får för konsekvenser för elevers lärande i Hem- och konsumentkunskap i grundskolan och särskolan
  • tillämpa och visa ämnesdidaktisk förmåga i undervisningssituationer

Innehåll

Kursen omfattar fem moment: Introduktion till ämnet Hem- och konsumentkunskap, Näringslära och livsmedelsvetenskap I, Matlagningsmetoder och hygien, Måltidsprocessen I samt Konsumentkunskap med ekonomi. Under kursen behandlas pedagogiska och ämnesdidaktiska frågor i samband med kunskapsinhämtning inom de olika momenten.

Moment 1. Introduktion till ämnet Hem- och konsumentkunskap, 3 hp

Momentet behandlar utvecklingen av ämnet Hem- och konsumentkunskap. Vidare hanteras de styrdokument som reglerar undervisningen i ämnet. Studenterna introduceras i den ämnesdidaktiska forskningen.

Moment 2. Näringslära och livsmedelsvetenskap I, 6 hp

Grundläggande näringslära liksom livsmedelsvetenskap utgör basen i kursen. Matens betydelse för hälsan fokuseras speciellt på barns och ungas individuella energi- och näringsbehov och val av livsmedel. Dessutom berörs barns och ungas hälsa i relation till familjesituation, skola och fritid mm.

Moment 3. Matlagningsmetoder och hygien, 6 hp

Momentet behandlar grundläggande kunskaper om mat och måltider. Matlagning och bakning övas utifrån användning av olika matlagningstekninska metoder och undervisningssituationer. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel behandlas. Tvätt och rengöring och val av material och metoder för detta diskuteras. Momentets delar:

Matlagningsmetoder 3 hp

Hygien 3 hp

Moment 4: Måltidsprocessen I, 7,5 hp

I momentet fördjupas och tillämpas kunskaperna i näringslära och livsmedelsvetenskap. Momentet behandlar hur man väljer, värderar, hanterar och tillagar livsmedel utifrån aspekter som näringsinnehåll, livsmedelshygien, sensorik och hållbar utveckling. Vidare diskuteras kökets utrustning och redskap, receptkonstruktion samt planering och organisation av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet utifrån ett undervisningsperspektiv. Matvanor i relation till kön, socioekonomisk grupptillhörighet, etnicitet och kultur diskuteras.

Moment 5: Konsumentkunskap med ekonomi, 7,5 hp

Ekonomi och konsumtion behandlas i relation till hushållet samt mer specifikt kring barns och ungdomars situation. Även mer övergripande aspekter på ekonomi, konsumtion samt det rättsliga systemet kring detta belyses i förhållande till samhälle och marknad. Livsstil och identitetsutveckling till samhälle, marknad, reklam och media behandlas med ämnesdidaktiska perspektiv och olika gruppers konsumtionsvanor och förhållningssätt granskas.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter, grupparbeten, praktiska övningar och laborativ verksamhet.

Examination

Examination sker genom bedömning av skriftliga, munliga och praktiska uppgifter. För moment 1 ges endast betyget underkänd (U) eller godkänd (G). För övriga moment ges betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För godkänt betyg krävs att alla uppgifter bedöms som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd krävs att studenten visar särkild god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, se samband och kunna resonera kring olika frågeställningar.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin