Beslut och riktlinjer

De allmänna målen i högskolelagen för utbildning på avancerad nivå skall gälla.

Programmet kan läsas som en påbyggnad på grundexamen inom t.ex. folkhälsa, vårdvetenskap eller fysioterapi. Eftersom ämnet folkhälsa i högsta grad är tvärvetenskapligt kan programmet vara relevant för studenter med grundexamen inom andra ämnen. Programmet har ett särskilt fokus på hälsofrämjande interventioner på samhälls- och individnivå, utformning och utvärdering av program och insatser samt ett etiskt förhållningssätt. Programmet är avsett för personer som skall arbeta med folkhälsofrågor inom kommun, landsting, myndigheter och enskilda verksamheter och ger en bred kunskapsbas inom ämnena prevention och folkhälsa. Programmet vänder sig även till dem som avser att fortsätta sina studier på forskarutbildningsnivå.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp

Mål

Programmet har som målsättning att förmedla kunskaper, förståelse och färdigheter inom folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete. Det innebär att studenterna efter utbildningen ska ha kompetens både för fortsatt forskning och för praktiskt strategiskt folkhälsoarbete.

Mål som förväntade studieresultat

För godkänd examen på avancerad nivå skall en student ha djupa och breda teoretiska kunskaper inom ämnesområdet folkhälsa. Dessutom skall studenten besitta väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt metodkunskap inom huvudområdet. Med denna kunskap skall studenten

• självständigt kunna genomföra undersökningar på vetenskaplig grund av komplicerade sammanhang och kunna tillämpa resultat från olika områden för att finna lösningar av komplexa problem, även i lägen när fullständig information saknas.
• kritiskt och korrekt kunna sammanfatta kunskapsläget inom folkhälsa och angränsande områden vad gäller metoder, resultat, och tillämpningsmöjligheter. Studenten måste därför besitta betydande sakkunskap, vara väl förtrogen med litteratur och databaser, kunna avväga resultat från olika forskningstraditioner, och kunna formulera sina bedömningar
• kunna kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, planera och med adekvata metoder kunna genomföra en begränsad intervention inom att avgränsat folkhälsovetenskapligt område
• ha utvecklat förmågan att vidareutbilda sig själv. Studenten skall ha omfattande erfarenhet av att arbeta i grupp och kunna leda grupparbete
• ha uppnått en betydande intellektuell mognad och bildning, samt ha förvärvat en god överblick över de egna kunskaperna och färdigheterna, liksom forskning och tillämpning av resultat inom fackområdet och kunna bidra till att lösa olika uppgifter i samhället

Programmets uppläggning

Kurserna läses på avancerad nivå.

I termin 1 läses först en introduktionskurs i folkhälsa, 15 högskolepoäng (hp), som ger en överblick av vilka faktorer som påverkar hälsan i befolkningen samt om olika aktörers betydelser för folkhälsan. Därefter läses parallellt kurserna Jämlik hälsa samt Beteendemedicin med tillämpningar inom livsstilsrelaterad ohälsa, om vardera 7,5 hp.

Under termin två läses tre kurser. En vetenskaplig metodkurs om 15 hp, som går på halvfart och läses parallellt med kurserna Kost, nutrition och folkhälsa samt Hälso- och sjukvårdens styrning och organisation, 7,5 hp vardera.

Under termin 3 läses Hälsofrämjande ledarskap 15 hp parallellt med kurserna Samhällsinterventioner samt Etik och Folkhälsa, båda på 7,5 hp. Även valbara kurser kan läsas och därmed ge möjlighet till ytterligare fördjupning i ett eller flera ämnen. nutrition).

Under termin 4skrivs ett examensarbete motsvarande 30 hp.

Undervisning

Undervisningen bygger på en student­aktiverande pedagogik och utgörs av en kombination av föreläsningar, seminarier och uppgifter som utförs både enskilt och i grupp. Pedagogiken syftar till att utveckla ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt och en god förmåga att lösa problem. Kursmoment på engelska förekommer.

Examen

Programmet leder till medicine masterexamen 120 hp.