Hildegard Björck – den bortglömda pionjären

Hildegard Björck föddes i Bro socken, i nuvarande Säffle kommun, den 1 maj 1847 som dotter till kommissionslantmätaren Carl Emanuel Björck och Anna Charlotta Roman ­– dotter till häradshövding Roman i Karlstad. Familjen var bosatt på gården Remmenetorp om 113 hektar och tycktes leva ett gott liv innan den illusionen sprack (Åkerblom, 2020). Mamma Anna Charlotta dog nämligen när Hildegard bara var fyra år gammal (Tersmeden, 2013).

Detta till trots tycks Hildegard tidigt ha visat prov på viljestyrka och målmedvetenhet. I Hildegard Björck – ett glömt namn (Nilsson, 1926), berättas det exempelvis om en episod där hon som liten bad kammarjungfrurna i hemmet lära henne att skura golv. När de inte hade tid hittade de senare samma dag Hildegard i full färd med att skura golvet i ett uthus.

Kanske var det denna mål­medvetenhet som fick en ambitiös 25-åring att 1872 avlägga en student­examen vid Nya elementar­skolan i Stockholm – blott två år efter att det ens blev tillåtet för kvinnor.

Hildegard hade dock inga planer på att sluta sin akademiska bana där och i januari 1873 skrevs hon in vid Uppsala universitet som den andra kvinnan någonsin efter Betty Pettersson. Ett drygt år senare, i maj 1874, var Hildegard Björck färdig med sin medico­filosofiska examen, vilket upp­märk­sammades i den lokala pressen enligt Carl Frängsmyr i boken Uppsala universitet 1852–1916 (2010). Upsala-Posten pekade ut det faktum att det var första gången som ”en akademisk examen aflades af en qwinna”

Detta faktum har nästan helt glömts bort och istället har äran av att vara den första kvinnan som avlagt en akademisk examen tillskrivits Betty Pettersson, som tog sin examen 1875. Misstaget beror, enligt Frängsmyr (2010) på att Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) firade 50-årsjubileumet av Petterssons examen 1925, vilket då misstogs för att vara den första avlagda examen i Sverige.

Hildegard Björck fortsatte sedan att vara en banbrytare under de kommande åren. Hon tilldelades ett nyinstiftat stipendium för kvinnliga medicinie studerande, vilket hon var innehavare av fram till 1881. Från och med 1880 bedrev Björck sina studier vid Lunds universitet. När hon skrevs in där blev hon istället första kvinna vid universitetet där. Innan dess hann hon avlägga sin medicine kandidatexamen vid Uppsala universitet 1879, som första kvinna i Sverige.

Hildegard Björcks akademiska bana vid Lunds universitet tycks dock ha fått ett sorgligt slut. På grund av att hon blev sjuk i mässling försämrades hennes hörsel så pass att hon aldrig hann avlägga sin licenciatexamen och hon avbröt sina studier. Trots detta fortsatte hon att specialisera sig inom ögon-, näs- och halsjukdomar, även om hon aldrig fick möjligheten att bli legitimerad läkare (Nilsson, 1926).

Hildegard Björck avled den 7 april i Lausanne, Schweiz, efter att de sista åren kämpat med hjärtproblem.

Robin Widing