Elsa Segerdahl – den första kvinnliga docenten vid medicinska fakulteten
Beskärning av ett foto på Axel W. Persson och Elsa Segerdahl omgivna av människor i Dendra, Grekland, 1939. Okänd fotograf.
År 1935 fick medicinska fakulteten vid Uppsala universitet sin första kvinnliga docent. Det är i år 90 år sedan och därför vill vi uppmärksamma Elsa Segerdahl, som en av de tidiga kvinnliga pionjärerna inom akademin.
Elsa Segerdahl (1894–1975) föddes i Göteborg. 21 år gammal började hon studera i hemstaden och fortsatte sedan vid Uppsala universitet där hon tog kandidatexamen i medicin 1920. På den tiden var det inte särskilt vanligt att kvinnor studerade på universitet, så många av de kvinnliga pionjärerna fick kämpa hårt för att försvara sin plats i akademien – inte bara mot studenter utan även lärare.
Efter sin tid i Uppsala fortsatte Elsa Segerdahl studera i Stockholm, och tog där en licentiatexamen inom medicin år 1925. Det var ännu ovanligare att kvinnor fortsatte med en doktorandutbildning, men det gjorde Elsa och 1935 kunde hon titulera sig som medicine doktor. Samma år blev hon även den allra första kvinnliga docenten i medicin i Uppsala och vi kan läsa i medicinska fakultetens protokoll:
I en till fakulteten ingiven, av meritförteckning och utgivna skrifter åtföljd ansökan har medicine licentiaten Elsa Dagmar Carolina Charlotta Segerdahl anhållit att bliva förordnad till docent i medicin vid Uppsala universitet. Med överlämnande av de ingivna handlingarna och under åberopande av bilagda utdrag av fakultetens i ärendet förda protokoll får fakulteten härmed vördsamt hemställa, att licentiaten Segerdahl måste förordas till docent i medicin vid universitetet. Uppsala 14 oktober 1935.
Därefter fortsatte karriären för Elsa Segerdahl som överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och senare även som överläkare vid medicinska kliniken vid Bollnäs lasarett (1952–1961).
Elsa Segerdahl och hennes väninna Lisbeth sitter vid ruinerna av Akropolis, Grekland, 1939. Fotot är förmodligen taget av Axel W. Persson.
Medicinsk expertis ute i världen
Under 1940-talet gjorde Elsa Segerdahl flera resor tillsammans med sin man Axel W. Persson (1888–1951), som var arkeolog. Han inledde de svenska utgrävningarna i den antika helgedomen Labranda, sydvästra Turkiet, som pågår än idag. Mer än 50 lokala arbetare deltog i de tidiga utgrävningarna, och Elsa Segerdahl verkade som läkare åt både arkeologer och lokalbefolkning.
Paret deltog även i en utsänd hjälpexpedition i Grekland efter andra världskriget (1943–1944), tillsammans med Svenska Röda korset. Där bodde de i staden Tripolis i två år och delade ut mat och förnödenheter åt det svältande grekiska folket. I sin roll som arkeolog hade Axel W. Persson tidigare god kunskap om språkets geografi, språk och seder. Elsa Segerdahl fick även god användning av sina läkarkunskaper på plats.
När Elsa Segerdahl var 57 år gammal avled hennes man. Hon fortsatte med resorna på egen hand och under 1960-talet, snart 70 år gammal, gjorde hon en längre resa till Perus östra regnskogsregioner. Under nästan ett års tid arbetade hon utan ersättning med urskogsbefolkningen på Amazonassjukhuset Albert Schweitzer, för att hjälpa till med den tunga arbetsbördan. Bland den fattiga befolkningen härjade en rad svåra sjukdomar, och förutom att bekämpa dessa arbetade sjukhuset även med undervisning och upplysning, för att skapa bättre motståndskraft.
Elsa Segerdahl blev 80 år gammal och gick bort 1975.
Jenny Asp