Rasbiologiska institutets arkiv och fotosamling

Fotosamlingen innehåller till största del porträtt av personer bosatta i Sverige mellan ca 1916-1937. Totalt rör det sig om ca 12 000 fotografier, som ordnats av institutet i 105 fotoalbum och ett femtiotal mappar med lösa bilder.

Förteckningen över fotografierna bygger på institutets originalförteckning ”Register för albumskåpet” samt på institutets påskrifter på album och mappar.

Fotografierna i samlingen togs delvis av institutets medarbetare samt av kontrakterade fotografer. Vissa bilder har även skickats in till institutet. En del av bilderna är tagna före institutets grundande och flera är tagna av Herman Lundborg, institutets första chef.

I arkivförteckningen kan du se vilka handlingar som finns i arkivet. Där finns till exempel protokoll, skrivelser, diarier och räkenskaper.

Personer

I arkivet finns inte forskningsdata, namnlistor eller register bevarade över personer som blivit undersökta av institutet.

Du kan söka i institutets diarier efter namn på personer som korresponderat med institutet.

Digitaliserade handlingar

Diarier och verksamhetsberättelser har digitaliserats. Du hittar länkar till dem under serie B och E i arkivförteckningen. Du kan fritextsöka i de digitaliserade handlingarna.

Se arkivförteckningen (i Alvin)

Fotografierna finns i en särskild förteckning. Albumen och mapparna är bevarade enligt institutets ordning. Titlarna och kategorierna har skapats av institutet.

Bläddra igenom fotografier för att hitta en person

I fotosamlingen förekommer sällan namn och de flesta personer är anonyma. För att hitta en avfotograferad person, får du utgå från titlarna på mappar eller album i förteckningen, där du ofta hittar uppgifter om geografiskt område. Du måste sedan bläddra igenom materialet och känna igen personen.

Förteckning över fotografier (i Alvin)

Institutet för rasbiologi var en statlig myndighet och i enlighet med offentlighetsprincipen är dokument och annat som inkommit eller upprättats inom statlig verksamhet allmänna handlingar. Rätten att få ta del av allmänna handlingar styrs av tryckfrihetsförordningen (1949:105), om inte offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) begränsar tillgången.

Det finns idag inget lagrum som begränsar tillgången till arkivet, men vissa uppgifter kan skyddas gällande spridning och publicering av dataskyddsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

När institutet upphörde som självständig myndighet gick en del av verksamheten upp i Uppsala universitet. Sedan dess styr arkivlagen (1990:782) över hur universitetet ska bevara och hålla arkivet ordnat. Lagen föreskriver detta för att tillgodose rätten för medborgarna att ta del av allmänna handlingar och för forskningens behov. Uppsala universitet/universitetsbibliotek följer de lagar och förordningar som gäller.

Arkivet utgör ett bevismaterial och ett minne över det som har ägt rum. Det är också ett viktigt exempel som påminner om vikten av insyn och kritisk granskning av vetenskapliga och politiska beslut.

Herman Lundborg var institutets första föreståndare och hans privata brevsamling finns bevarad i Uppsala universitetsbibliotek. Breven finns registrerade i ett digitalt register (BRUNO), som endast kan studeras på plats i Specialläsesalen på Carolina Rediviva.