Socialtjänstens ansvar för våldsutövare

I den nya socialtjänstlagen (2025:400) framgår att socialnämnden ska erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp (13 kap. 8 §).

När socialnämnden erbjuder sådana insatser ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och för dennes närstående.

Att socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser till vuxna som utövar våld mot närstående framgår också bland annat av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Insatserna bör syfta till att våldet upphör och att situationen förbättras för den som utsatts för våldet och eventuella barn.

Socialnämnden har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det förekommer våld i en familj. Hela familjen ska få den hjälp och det stöd som behövs.

Socialstyrelsen har särskilt framhållit vikten av att hålla kontakt med våldsutövarens partner under tiden som våldsutövaren går i behandling. Även den våldsutsatta bör erbjudas samtal. Med hjälp av kvalitetssäkrade instrument kan en bedömning av säkerheten för henne och eventuella barn genomföras.

Socialstyrelsens rapport "Partnerkontakt: Säkerhetsarbete med våldsutsatta personer när våldsutövaren går i behandling – en studie av en försöksverksamhet" (pdf) (Socialstyrelsen, 2015)

De insatser som erbjuds vid bland annat särskilda mansmottagningar är ofta någon form av stödjande samtal.

Ett exempel är Alternativ till våld (ATV) där fokus ligger på att mannen ska erkänna och ta ansvar för våldet samt förstå dess konsekvenser. Ett annat är Caring Dads, en modell utformad för pappor som utövat våld mot barnet och/eller barnets mamma.

Det pågår forskning och utvecklingsarbete för att ta fram en metod baserad på kognitiv beteendeterapi för behandling av våldsproblematik. Även försök med internetbehandling för personer som tycker sig ha problem med att reglera ilska och aggressioner pågår.

Exempel på andra metoder är Duluthmodellen, en gruppverksamhet för att få männen att ändra åsikter och beteenden. Det händer också att socialsekreterare som möter föräldrar som utövar våld mot sin partner använder sig av samtalsmetoden MPV, Möta pappor med våldsproblematik.

I Socialstyrelsens "Metodguiden" som samlar bedömningsmetoder och insatser för socialt arbete finns information om olika metoder för insatser riktade till våldsutövare. Att en metod finns med i Metodguiden innebär inte att Socialstyrelsen rekommenderar den framför andra.

De metoder som tas upp är:

• Alternativ till våld (ATV)
• Icke-våldsgrupp
• Internetbehandling mot våld i nära relationer (IVIN)
• Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik (MPV)
• Preventing domestic violence (Predov)
• Samtal om våld
• Sinnemestring

Metodguiden på Socialstyrelsens webbplats

Många av metoderna som riktar sig till våldsutövare har inte utvärderats på ett tillfredsställande sätt inom forskningen. De systematiska utvärderingar som skett visar i de flesta fall på liten eller ingen effekt. Det innebär att det är svårt att veta om våldsutövandet faktiskt minskar som en konsekvens av behandlingen. Därför bör socialtjänsten följa upp de insatser som beviljats för våldsutövare.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har gjort en sammanställning av systematiska översikter av behandling av våldsutövare i nära relationer efter att en fråga inkommit till myndigheten. Frågan som SBU:s Upplysningstjänst svarade på löd: "Vilka systematiska översikter finns det som utvärderat behandling av våldsutövare i nära relationer?"

SBU:s Upplysningstjänsts svar "Behandling av våldsutövare i nära relationer" (pdf) (2018)