Socialtjänstens ansvar för personer som utsatts för våld

Ansvaret för brottsoffer och dennes närstående finns inskrivet i 13 kap. 1 § Socialtjänstlagen, "Brottsofferstöd".

Socialnämnden ska vara uppmärksam på att personer kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation, såsom kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående samt personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv.

Socialnämnden ska beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott, enligt 18 kap. 7 § Socialtjänstlagen.

En närstående kan vara en make, sambo, pojk- eller flickvän, syskon, barn eller barnbarn. Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt, till exempel misshandel, hot, sexuellt utnyttjande eller ofredande, våldtäkt samt psykiska och ekonomiska kränkningar.

Kvinnan har rätt till stöd även om den som utsatt henne för våldet inte är dömd eller ens polisanmäld för något brott.

Socialtjänstlag (2025:400) på riksdagens webbplats

Sedan 1 augusti 2021 finns det en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden också ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

Att arbeta med våldsutövare

Socialstyrelsens meddelandeblad om nya bestämmelser om förebyggande av våld (pdf, 2021)

Intervju med Socialstyrelsen och länsstyrelserna om att informera myndigheter om bestämmelsen (länk till NCK:s kunskapsbank)

En kvinna som utsatts för våld kan behöva flera olika insatser. Om hon behöver hjälp med ekonomin kan hon ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Hon kan också behöva hjälp med att göra polisanmälan, ansöka om kontaktförbud och hämta tillhörigheter i bostaden. I en akut situation kan hon dessutom vara i behov av ett annat tillfälligt boende.

Ofta har socialnämnden avtal med kvinnojourer som driver skyddade boenden. Men även om det i praktiken är kvinnojouren som utför insatsen så är det fortfarande socialnämnden som har ansvar för kvaliteten i verksamheten.

Att arbeta med våldsutsatta

Socialnämnden ska fastställa vilka i verksamheten som har ansvar för att utreda, fatta beslut och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld. Socialnämnden är också skyldig att sätta upp mål för arbetet.

Det kan röra sig om att upptäcka och dokumentera våldsutsatthet, sammanställa statistik, ha en strukturerad uppföljning, vidareutbilda personal och ha utarbetade metoder för stöd. Vilka som har ansvaret för att målen uppfylls ska vara tydligt och det ska finnas fastlagda rutiner för hur ärenden om våldsutsatthet handläggs.

Våld i nära relationer. Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (Socialstyrelsen 2023, pdf)

Socialtjänstlagen anger i 5 kap. 1 § om verksamhetens kvalitet att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I 2 § anges att Socialnämnden ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera socialtjänstens arbete med enskilda individer för att följa upp hur det går för dem. Det handlar också om att sammanställa information om arbetet på ett systematiskt sätt för att kunna analysera och utveckla verksamheten.

Systematisk uppföljning i socialtjänsten

Socialstyrelsen har utvecklat ett juridiskt stöd för dokumentation. Stödet beskriver regelverket kring informationshantering och dokumentation utifrån gällande rätt. Det vänder sig till dig som arbetar socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Juridiskt stöd för dokumentation på Socialstyrelsens webbplats