Varför är det mörkt om natten? Vilka var de första verktygen man använde för att studera stjärnhimlen och hur ser de ut idag? Varför hade universiteten så svårt att acceptera att jorden kretsar kring solen? På vilket sätt var Anders Celsius pappa empirins föregångare och varför förbjöds hans avhandling?
Astronomi och rymdfysik
Astronomer och rymdfysiker vid Uppsala universitet utforskar universum i hela dess skala – från jordatmosfären och vårt eget solsystem till kometer, asteroider, exoplaneter och galaxernas storskaliga struktur.
Forskningen spänner över allt från planeternas egenskaper och stjärnors utveckling till hur rymdens plasma och magnetfält formar både solsystemet och det interstellära rummet. Forskarna kombinerar observationer med teleskop och rymdfarkoster med avancerade datormodeller, och utvecklar instrument och teknik för att mäta och analysera rymdmiljöer.
Resultaten ger ny kunskap om både kosmos och jorden – om klimatprocesser, naturresurser, rymdväder och tekniska lösningar – och bidrar till att möta viktiga samhällsutmaningar samtidigt som de för forskningen om universums ursprung och utveckling framåt.
Institutionen för fysik och astronomi
Forskningen inom fysik och astronomi vid Uppsala universitet berör allt från det ofattbart lilla till det stora. Forskningen bedrivs inom energiförsörjning, klimatutveckling, nya material och universum.
Lediga jobb
Doktorand i Stjärn- och Vintergatsastrofysik? Studera stjärnor med James Webb-teleskopet? Se alla lediga jobb på Institutionen för fysik och astronomi.
Forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukter
Ångström Space Technology Center (ÅSTC)
Till och med i riktigt stora sammanhang, som vår planet, inklusive dess oceaner och det som döljs under jordskorpan, samt rymden, är mikrosystemtekniken till stor nytta. Oftast efterfrågas upplösningen och snabbheten hos mikrosensorer. Ibland gör man undersökningar genom trånga borrhål och eftersträvar litenhet i sig. Och ibland är det helt enkelt bara mycket billigare att använda mikroteknik, särskilt när man ska skjuta upp instrument eller farkoster i rymden.
IceCube Neutrino Observatory
IceCube Neutrino Observatory är världens ledande neutrinoteleskop och består av ljuskänsliga detektorer placerade inuti ett kubikkilometerstort område djupt under sydpolens is.
Institutet för rymdfysik
Grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, rymdteknik och atmosfärfysik.
Centrum för livets kemiska mekanismer
Multidisciplinärt kompetenscentrum med målet att främja samarbete, underlätta tvärvetenskaplig forskning och införa tvärvetenskaplig kemiutbildning på alla nivåer.
Direkt avbildning av extrasolära planeter
Projekt där forskarna försöker att direktavbilda planeter i andra solsystem.
Strängteori och den mörka sektorn
Evenemanget äger rum den 20 majEn av världens mest framstående forskare inom strängteori, Cumrun Vafa, gästar Uppsala för en populärvetenskaplig föreläsning om universums mörka sektor. Med sin pedagogiska stil gör han avancerad fysik tillgänglig för alla med intresse för naturvetenskap – inga förkunskaper om strängteori krävs. Välkommen till en föreläsning att minnas!
Anders Celsius observatorium som det såg ut när det stod färdigt 1741.
Observatorier
Anders Celsius argumenterade för att ett observatorium skulle byggas i Uppsala. 1741 stod det klart på taket på den byggnad som idag går under namnet Celsiushuset. Själva observatoriet finns inte kvar.
1853 ersattes Celsius observatorium med det som idag heter Gamla observatoriet i Observatorieparken. Det används fortfarande av amatörastronomer och visas för allmänheten.
År 2003 togs ett nytt teleskop i bruk vid Ångströmlaboratoriet.
Nils Dunér korrigerar timvinkeln på 1890-talet.
Tidsbestämning för Uppsala
I observatoriet utfördes bland annat meridianobservationer för att fastställa lokal tid, en verksamhet som var avgörande innan radiosignaler tog över tidssynkroniseringen på 1900‑talet. Under 1800‑talet ansvarade observatoriet för stadens officiella tid. Felaktiga observationer förekom och ledde ibland till att tiden behövde korrigeras, vilket påverkade bland annat järnvägen.
På 1920‑talet genomfördes den sista professionella stjärnobservationen för tidsbestämning innan radiosignaler tog över.
Nyheter och podd om astronomi och rymdfysik
Asteroid döpt efter Uppsalafysiker
Nyligen kom beskedet att Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, har fått en asteroid uppkallad efter sig. Himlakroppen har fått namnet...
IceCube uppgraderas med svensk teknik
Djupt nere i glaciärisen vid Sydpolen finns IceCube, ett av världens mest avancerade observatorier för studier av neutriner som når oss från...
Instrument ska kartlägga 20 miljoner stjärnor och galaxer
Instrumentet 4MOST vid ESOs VISTA-teleskop har tagit emot sitt första ljus. Under fem år ska Uppsalaforskare tillsammans med forskare från h...
Forskarpodden: Universum och människan
Vad är egentligen mörk energi och mörk materia? Finns det liv på andra planeter? Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och författare, berättar om universums hemligheter, men också om miraklet människan i avsnitt 100 av Forskarpodden.
Dags för uppgradering av infrastrukturen vid IceCube
För första gången på 15 år borras nya hål i isen vid detektorn IceCube Neutrino Observatory (IceCube), världens ledande neutrinoteleskop på ...
Forskarpodden: Monsterstjärnor och sökande efter utomjordiska civilisationer
Extremt massiva stjärnor, mycket större än de som finns idag, tros ha bildats tidigt i universums historia.
Föremål ur Uppsala universitets samlingar
Celsius temperaturskala och termometer
1722 började Anders Celsius att göra dagliga mätningar av temperaturen. I sitt arbete jämförde han olika termometrar och temperaturskalor men fann ingen av dem tillräckligt tillförlitlig. Därför skapade han 1742 en egen temperaturskala som han kommit fram till genom många tester. Skalan definierades av vattnets frys- och kokpunkt. Skillnaden mellan dem delade Celsius in i 100 grader.
Celsius använde temperaturskalan i den väderjournal han började föra och som fortfarande förs. Den är idag en av de längsta i världen.
Anders Celsius termometer. Finns på Gustavianum.
Teleskopet i utställningssalen på Gustavianum.
Klingenstiernas akromatiska refraktor
Ett av de många spännande föremål som finns i universitetets samlingar är Samuel Klingenstiernas refraktorteleskop med akromatisk lins. Teleskopet är tillverkat på 1770-talet i London av Peter Dollond.
Klingenstierna räknade ut hur teleskopets dubbla linser skulle slipas för att ljuset skulle brytas och sammanstråla i en punkt och skapa en skarp bild. Det var en bedrift självaste Isaac Newton hade försökt men inte lyckats med.
Klingenstierna var bland de första att driva igenom anslag för att köpa in instrument till universitetet. Tidigare bekostades och ägdes de av respektive professor.
Samuel Klingenstierna var i grunden matematiker och blev 1728 Sveriges första professor i fysik, eller som det hette på den tiden, experimentalfysik. Klingenstierna var också lärare för kronprins Gustav (III).
1593
Laurentius Paulinus Gothus utnämns till professor i astronomi
1741
Observatoriet på Celsiushuset står klart
1997
Ångströmlaboratoriet invigs
Olaus Johannis Gutho – Sveriges första kända student, läste astronomi
Sveriges första student, som vi vet namnet på, hette Olaus Johannis Gutho. Han var från Gotland och läste vid Uppsala universitet. Han skrev in sig på Uppsala universitet 1477 och läste bland annat teologi, allmänfilosofi och astronomi. Hans anteckningar finns bevarade på universitetsbiblioteket och visar att undervisningen i astronomi grundades på boken Libellus de sphaera (En liten bok om himelssfärerna) av Johannes de Sacrobosco.
Läs mer om Olaus Johannis Gutho
Den förste kände professorn i astronomi vid Uppsala universitet var Laurentius Paulinus Gothus som utnämndes 1593.
Utbildning för dig som vill lära dig mer om rymden
Fysik
Fysik är ett grundläggande naturvetenskapligt ämne. Fysiken behandlar stora frågor om framtidens energiförsörjning, jordens klimatutveckling, nya material och universums uppkomst. Studier i fysik i Uppsala ger grunden för att förstå universum från det oerhört stora till det ofattbart lilla – från solsystem och galaxer via jorden och dess klimat till atomer och elementarpartiklar.
Kandidatprogram i fysik – Astronomi
Vill du förstå universums uppbyggnad? Analysera mätresultat från satelliter och modellera observerade processer? Inriktningen astronomi på kandidatprogrammet i fysik ger dig en bra bakgrund i fysik och matematik och du lär dig att tolka astronomiska observationer och modeller. Samarbetet med Institutet för rymdfysik gör att du kan hitta din nisch, experimentell eller teoretisk, inom den nära rymden och hela universum.
Masterprogram i fysik – Astronomi och rymdfysik
Hur fungerar jordens magnetfält? Vad vet vi om andra planeter och exoplaneter? Hur utvecklas stjärnor, hur slutar deras liv? Hur bildades Vintergatan? Vad styr universums utveckling? Specialiseringen i astronomi och rymdfysik inom masterprogrammet i fysik tar upp dessa frågor. Du kommer att få en djup förståelse för olika fysiska fenomen som sträcker sig från rymden bortom jordens atmosfär till gränserna för det observerbara universum.
Masterprogram i fysik – Teoretisk fysik – kvantfält- och strängteori
Studera universums grundläggande lagar med vårt masterprogram med inriktning mot teoretisk fysik – kvantfält- och strängteori. Du kommer att få den omfattande utbildning som förväntas av en teoretisk fysiker, skaffa nödvändiga matematiska färdigheter och utforska genombrott inom gauge- och konformteori, strängteori, holografi och mycket mer. Under ledning av framstående forskare ger du dig ut på en upptäcktsresa i framkant när det gäller att förstå naturen.
