Genvägen till människans historia
PODD. Sekvensering av gener från människor som levde för länge, länge sedan och från människor som lever idag har blivit en viktig pusselbit för att förstå människans tidiga historia och hur världen befolkades. Mattias Jakobsson berättar mer i Forskarpodden.
Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga
Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.
Svensk-kinesiskt samarbete kring fossiler i Uppsala
Under hösten har Evolutionsmuseet i Uppsala haft besök av flera kinesiska forskare. På plats har de utforskat den unika samling fossil som kom till Uppsala från Kina för hundra år sedan. Det vetenskapliga samarbetet mellan kinesiska och svenska forskare lever än idag.
Zoonomia – däggdjurens evolution
I det internationella projektet Zoonomia har forskare sekvenserat genom från 240 olika däggdjursarter. De försöker förstå varför däggdjur är så olika och hur de har anpassats till olika miljöer.
Överlevarna från historiens största massutdöende
För 252 miljoner år sedan drabbades jorden av det största massutdöendet som hittills inträffat. Uppskattningsvis 90 procent av alla arter dukade under och lämnade plats för dinosaurierna att ta över. Nya fossilfynd från Svalbard visar att de havslevande fisködlorna, eller ichtyosaurierna härskade i haven tidigare än vad som varit känt och att de som grupp överlevde massutdöendet.
Tänder från Pekingmänniskan
En av nittonhundratalets stora paleontologiska upptäckter var fossilen av Pekingmänniskan, Homo erectus, i en halvmiljon år gamla avlagringar i grottor från Zhoukoudian nära Beijing (Peking) i Kina. De allra första exemplaren av denna förmänniska, två tänder, hittades på 1920-talet av Otto Zdansky från Uppsala universitet och finns nu på Evolutionsmuseet i Uppsala tillsammans med en tredje tand som upptäcktes på 1950-talet i fossilmaterialet som skickats till Sverige. Upptäckten av Pekingmänniskan blev en världssensation.
Stenåldersstrategi för att undvika inavel
Blodsband och släktskap var inte avgörande för hur jägare-samlarbefolkningar levde under stenåldern i Västeuropa. En ny genetisk studie, gjord på flera kända franska stenåldersgravplatser visar att flera olika släkter levde tillsammans. Det här var förmodligen ett medvetet system för att undvika inavel.
Äldsta havsreptilfossilen hittad på Södra halvklotet
Ett internationellt forskarteam har identifierat det äldsta fossilet av en havsreptil på det södra halvklotet. Det är en ryggkota från en nothosaurie som eroderat från ett stenblock på Nya Zeelands sydö. För 250 miljoner år sedan, vid den tid som man tror fossilen kommer ifrån, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.
Hon utforskar människans djupa historia i Afrika
För mellan 2000 och 12000 år sedan ökade jordens befolkning kraftigt. Klimatet blev varmare och människorna började bruka jorden och utveckla nya tekniker. Carina Schlebusch använder genetik för att undersöka människans historia och vill förstå hur arvsmassan anpassats till förändringarna.
Upptäck mer
Evolutionsmuseet
Evolutionsmuseet är ett klassiskt naturhistoriskt museum för djurälskare och dinosauriefantaster i alla åldrar. Museets samlingar har byggts upp av forskare vid Uppsala universitet sedan 1600-talet och har idag mer än 5 miljoner föremål. Museets samlingar används regelbundet av forskare vid Uppsala universitet och andra forskningsinstitutionen runt om i världen.
Forskning
Forskning om evolutionen sker på flera olika håll inom universitetet. Till sin hjälp har forskarna avancerad teknik, maskininlärning, artificiell intelligens (AI) och tvärvetenskapliga angreppssätt, vilket ger möjlighet till nya svar på komplexa frågor.