Den mänskliga säkerhetspolitiken: Internationella samfundets reaktioner på våld mot civila

Projektbeskrivning

De senaste decennierna har det skett en betydande utveckling i debatten om internationella interventioner för att skydda civila under pågående konflikt och övergrepp. En civil skyddsnorm har vuxit fram och tar sig starkast uttryck i den av FN vedertagna principen om ansvar att skydda. Denna har satt frågan högt på den internationella dagordningen och har skapat starka förväntningar om att FN ska göra något när civilbefolkningen far illa. Men har detta lett till att FN verkligen agerar när det finns humanitära behov? På vilket sätt påverkar denna internationella norm FN:s agerande?

Denna fråga står i centrum för projektet. Den studeras genom att undersöka situationer där våld mot civilbefolkningen förekommer, och analysera vilka faktorer som påverkar huruvida, och på vilka sätt, FN agerar. Övergrepp mot civila kan föranleda många olika internationella reaktioner, inklusive fördömanden, diplomatiska insatser, sanktioner, fredsbevarande operationer och militära anfall. Det är därför viktigt att studera dessa reaktioner systematiskt och sammanhållet, för att förstå och dra lärdomar av de val som det internationella samfundet gör.

Projektet utvecklar en teori som kombinerar påverkan från den civila skyddsnormen med strategiska och maktpolitiska intressen för att förklara hur internationella aktörer (främst FN) hanterar situationer där civilbefolkningen far illa. Det innebär att faktorer såsom våldets karaktär och politiska och ekonomiska relationer samverkar för att avgöra vilken typ av reaktion som följer. Tidigare forskning tenderar att se humanitära behov och maktpolitiska intressen som helt motstridiga förklaringar. Det här projektet integrerar istället dessa typer av förklaringar för att förstå dels hur internationella normer kan skapa nya strategiska intressen för aktörer som FN:s säkerhetsråd, dels hur humanitära behov kan öka sannolikheten för att FN gör någonting, medan maktpolitiska hänsyn avgör vilken typ av intervention som blir verklighet.

Projektet utarbetar en kvantitativ analys av frågan om hur FN hanterar våld mot civila, genom att identifiera fall där civilbefolkningen far illa och sedan undersöka huruvida, och på vilka sätt, FN reagerar. Detta kräver att man studerar alla typer av reaktioner – både tvingande, såsom sanktioner eller militära insatser, och icke-tvingande, såsom fördömanden och medling. Dessa typer av reaktioner kan studeras som olika utfall i samma modell och de kan kodas om till en skala utifrån hur tvingande de är i relation till förövaren. Olika sätt att undersöka frågan kommer att utvecklas inom projektet för att på bästa sätt analysera komplexiteten i FN:s agerande.

Frågan om huruvida FN agerar när civila utsatts för övergrepp är viktig i sig. FN är den viktigaste institutionen vi har för att hantera internationell fred och säkerhet, inklusive mänsklig säkerhet. Det är därför viktigt att förstå vilka faktorer som styr FN:s agerande, eftersom detta avgör dess legitimitet. Men frågan om vilka intressen som avgör hur FN agerar är också viktig för att förstå effekten av dessa insatser. De faktorer som påverkar när och vilken typ av intervention som sker är viktiga att ta hänsyn till när man studerar hur dessa interventioner i nästa steg påverkar de aktörer som begår övergrepp mot civilbefolkningen.