Politiskt våld i demokratier

Projektbeskrivning

Nedbrytningen av demokratiska normer märks i form av minskat stöd för demokratiskt styre, ökande politiskt misstroende, växande polarisering samt stöd för radikala populistiska partier som öppet förespråkar antipluralistiska och auktoritära idéer. Dessa trender utgör också ett reellt och växande hot om politiskt våld, vilket upploppen vid Kapitolium 2021 – där man med våld
försökte upphäva resultatet av det amerikanska presidentvalet – påminner oss om. Men medan processer av demokratisk nedgång har varit föremål för mycket akademisk uppmärksamhet, är våldets roll som en särskild orsak och konsekvens i denna process inte särskilt väl förstådd.

Detta forskningsprojekt öppnar upp en ny forskningsinriktning genom att fokusera på relationen mellan demokratisk urholkning och politiskt våld i avancerade demokratier. Det bidrar till forskningen genom att undersöka två sammanhängande frågor: i) under vilka förhållanden stöder medborgarna politiskt våld? och ii) hur bidrar våldet i sin tur till att upprätthålla eller bromsa processer av demokratisk urholkning? Centralt för projektet är att förstå samspelet mellan medborgarnas demokratiska missnöje och elitens retorik när det gäller att forma både uppfattningar om våldets tillåtlighet och våldets effekter på förändringar i den allmänna opinionen och demokratiska processer.

Projektet kombinerar undersöknings- och experimentella resultat från flera demokratiska länder med ett brett spektrum av observationsdata om politiskt våld, allmän opinion, röstbeteende samt elitens och medborgarnas diskussioner på nätet. Genom att kombinera ny teori med en ambitiös empirisk ansats kommer projektet att bryta ny vetenskaplig mark och besvara frågor som är avgörande för att bedöma konsekvenserna av den aktuella motreaktionen mot demokratin för den civila freden och vad ett växande hot om extremistiskt våld kan innebära för processer av demokratisk urholkning.