Riskutsatthet för fredsbevarare: Orsaker till avsiktliga attacker och implikationer för insatsers effektivitet

Project description

Under vilka omständigheter och varför riktas väpnade attacker mot FN:s fredsbevarande insatser, och hur påverkar denna typ av våldsdåd de drabbade insatsernas effektivitet?

Avsiktliga attacker mot FN:s fredsinsatser rapporteras numera återkommande från länder präglade av inbördeskrig där fredsbevarande trupper ingriper. I december 2017 dödades 15 fredsbevarade i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) när en rebellgrupp attackerade en av insatsens baser i ett konfliktpåverkat område i landets östra delar. Många fler skadades i vad som av FN beskrivits som en av de värsta attackerna på organisationen i nutida historia. FN:s fredsbevarare i exempelvis Mali arbetar också i en mycket utmanande säkerhetsmiljö som kännetecknas av regelbundna hot och attacker, riktade både mot insatsens personal och operationens verksamhet.

Denna typ av dåd har direkt inverkan på berörda individer som drabbas såväl som för FN:s arbete i landet, men tycks även kunna medföra allvarliga konsekvenser lokalt, för konfliktens fortsatta utveckling och för civilbefolkningen. Vi har från tidigare FN-insatser många exempel på hur attacker begränsar fredsarbetares möjlighet att utföra sitt uppdrag på bästa vis. Exempelvis beskrivs hur fredsbevarares egen riskutsatthet kan försvåra deras uppdrag att skydda landets civilbefolkning.

Oroliga för vad som uppfattas som en växande hotbild, har FN nyligen utfärdat en handlingsplan som innefattar en rad åtgärder för att försöka trygga fredsbevarares säkerhet i utmanande insatsområden. Bland annat beskrivs hur fredsbevarare kan vara förtjänta av bättre utrustning för att kunna försvara sig om de utsätts för väpnade attacker. Dessa åtgärder till trots vet vi fortfarande mycket lite om vad som faktiskt orsakar denna typ av attacker, samt i vilken utsträckning och på vilka sätt fredsbevarares riskutsatthet försvårar deras uppdrag.

För att studera och bättre förstå dessa fenomen kommer jag att förlita mig på både statistisk analys och fallstudieanalys. För dessa ändamål behövs samlas in två typer av originaldata.

För det första kommer jag inom ramen för projektet att samla in ny data om våld mot fredsbevarande personal inom två relevanta och just nu pågående FN-insatser, utsända till Mali och till DRK. Jag kartlägger enskilda incidenter där attacker riktade mot insatsen leder till dödsfall eller fysisk skada för insatspersonal, samt incidenter där fredsbevarande personal frihetsberövas av väpnade grupper. Kartläggningen kommer att bättre rusta forskare för att studera vilka faktorer som påverkar dess förekomst och effekter. Underlaget kommer att användas för att undersöka projektets forskningsfrågor.

Här uppmärksammar jag särskilt två faktorer för att förstå förekomsten av attacker: våldets tidpunkt och förövare. Detta fokus är särskilt viktigt, då tidigare studier har försummat att länka attacker till den bredare konfliktmiljön där dessa förekommer. Dataunderlaget kommer också att användas för att undersöka om fredsbevararna besvarar väpnade attacker med våld. Detta är en av faktorerna som förväntas kunna medföra en negativ inverkan på en insats effektivitet på sikt.

Därutöver och för det andra, kommer jag att genomföra fördjupade fallstudier av FN-insatserna i Mali och till DRK. I båda dessa länder har FN en stor närvaro och verkar enligt omfattande mandat som bland annat innefattar rätten att med ”alla nödvändiga medel” skydda civilbefolkningen såväl som fredsbevarande personal. Genom att i dessa länder genomföra intervjuer med framförallt civil och militär insatspersonal förväntar jag mig att kunna bättre belysa inte bara sambanden men också processerna i fråga och att kunna utvärdera de underliggande förklaringsfaktorerna. Intervjuer förväntas också belysa fredsbevarares egna resonemang kring hur våldsdåden påverkar insatsens effektivitet.

Riktade attacker mot fredsbevarare utgör en stor utmaning för dagens FN-insatser. Med min forskning vill jag belysa våldets orsaker såväl som konsekvenser.

Relaterade publikationer

• Lindberg Bromley, S. (2018). Introducing the UCDP Peacemakers at Risk dataset, sub-Saharan Africa 1989-2009. Journal of Peace Research, 55(1), 122–131.
• Fjelde, Hanne, Lisa Hultman & Sara Lindberg Bromley (2016). Offsetting Losses: Bargaining Power and Rebel Attacks on Peacekeepers. International Studies Quarterly, 60(4): 611-623.
• Lindberg Bromley, Sara (2017). Keeping Peace while Under Fire: The Causes, Consequences and Characteristics of Violence against Peacekeepers [PhD Dissertation]. Uppsala University.
• Elfversson, Emma; Sara Lindberg Bromley & Paul D. Williams. 2019. “Urban peacekeeping under siege: Attacks on African Union peacekeepers in Mogadishu, 2007-2009.” Third World Thematics 4(2-3): 158-178.
• Lindberg Bromley, Sara, Chiara Ruffa and Sabine Otto (2020) What do peacekeepers do, really? A research note about activities in UN peacekeeping. Working paper.