Röda dvärgstjärnors magnetiska fält och deras inverkan på jordlika exoplaneter

Grundinformation

  • Period: 2024-01-01 – 2027-12-31
  • Finansiär: Vetenskapsrådet
  • Bidragstyp: Projektbidrag

Beskrivning

Projekttitel: Röda dvärgstjärnors magnetiska fält och deras inverkan på jordlika exoplaneter
Huvudsökande: Oleg Kochukhov, avdelningen för astronomi och rymdfysik
Beviljade medel: 3 900 000 SEK för perioden 2024-2027

De vanligaste stjärnorna i vår galax är små och svala röda dvärgar. De uppmärksammas av astronomer då är det lättare att upptäcka och studera jordliknande planeter som kretsar kring dessa stjärnor jämfört med stjärnor som liknar solen. Några av de närmaste röda dvärgstjärnorna, inklusive Proxima Centauri, har jordliknande planeter i den beboeliga zonen, där förhållandena är lämpliga för att flytande vatten ska finnas på planetens yta. Dessa planetsystem är de närmaste platserna, bortom vårt solsystem, som potentiellt skulle kunna hysa liv snarlikt jordens.

Stjärnornas magnetiska aktivitet spelar en avgörande roll för att bestämma egenskaperna på deras jordlika planeter. Magnetiska fält genereras av mekanismer som vi inte helt förstår. Genom att driva stjärnvindar och producera strömmar av högenergipartiklar och strålning påverkar fälten planeternas atmosfärer, inre struktur och beboelighet. Effekten av magnetiska fält är särskilt djupgående på planeter som kretsar inom de beboeliga zonerna av röda dvärgar. Dessa planeter ligger i närheten av sina moderstjärnor, som brukar ha mycket starka magnetfält. Så, för att lära sig om jordlika exoplaneter behövs djupare förståelse av deras värdstjärnors magnetiska fält.

Detta projekt syftar till att upptäcka och karakterisera magnetfält hos närliggande röda dvärgstjärnor med jordliknande planeter i de beboeliga zonerna. Vi kommer att mäta genomsnittliga magnetiska fältstyrkor och konstruera detaljerade kartor av magnetfälten. Den nya kunskapen kommer att leda till betydande genombrott inom både stjärnfysik och exoplanetforskning.

I det här projektet kommer vi att använda observationsdata från flera stora markbaserade anläggningar, inklusive CRIRES – ett unikt instrument som nyligen installerats vid ett av 8-metersteleskopen i det Europeiska sydobservatoriet i Chile. Vi har tagit en ledande roll i CRIRES-uppgraderingsprojektet och drar för närvarande nytta av privilegierad tidig tillgång till detta kraftfulla instrument.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin